Att undervisa i historia kräver att eleverna stärker sitt historiemedvetande och sin identitet genom undervisningen. Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan hjälpa till att skapa ”en trygg identitet och medvetenhet” för elevernas personliga och kollektiva identitet. Historieundervisningen ska hjälpa elever använda och tolka ämneskunskapen från olika perspektiv. Undervisningen ska utveckla elevernas historiemedvetandegenom att lära dem hur historia används och lära dem ge ”uppfattningar om framtiden”,menar Skolverket. Vad det kräver av historielärare och hur det ser ut i klassrummet är vad detta examensarbete kommer handla om. Historiedidaktiska begrepp och teorier ligger som grund för min undersökning. För att undersöka hur undervisningen kan stärka historiemedvetandet och identitetsutvecklingen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjupersonerna är fyra gymnasielärare som undervisar historia i Skåne. Resultaten visar att lärarna fokuserar på att koppla elevernas historiekultur till historiska berättelser, via olika forum och perspektiv. Resultaten visar även att elevernas historiemedvetande och identitetsutveckling påverkas av lärarens förmåga att göra undervisningen meningsfull. Resultaten visar slutligen att skolan behöver vara en trygg och social plats för eleverna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad forskning säger om hur skönlitteratur och film kan hjälpa elever att öka sitt historiemedvetande inom historieämnet. Att undervisa så att eleverna blir engagerade och motiverade inför ett arbete inom ett speciellt område kan vara utmanande men är också avgörande för att de ska kunna ta åt sig ny information. Vi vill därför försöka ta reda på om skönlitteratur och film kan hjälpa eleverna att skapa sig en koppling till historieämnet så de kan fortsätta utveckla deras historiemedvetande. Vår metod har utgått från sökningar i databaserna ERC, ERIC och Swepub utifrån specifika sökord. Resultaten visar på många positiva fördelar med att använda film och skönlitteratur i klassrummet för att öka elevernas historiemedvetande. Detta under förutsättning att eleverna lär sig att kritiskt granska den information som förmedlas och att filmerna och skönlitteraturen ska inte användas fristående, utan att de bör användas tillsammans med andra läromedel.

The aim of this paper is to study the course of events that led up to the 2021 legislation which allows Russian president Vladimir Putin to continue his presidential term until 2036. Based on the theoretic framework of historic institutionalism, the paper uses path dependence as the tool of analysis for the study. Using said tool, the paper aims to contribute to contemporary research on autocratization and provide new explanatory factors on what autocratization processes might look like. As such, the overall aim of the paper is to, with the aid of historical institutionalism and path dependence, explain the how’s and why’s in the autocratization process in Russia. By combining said analytic tool with a textual analysis methodology, the study finds distinct signs of path dependence during the time period studied.

Gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning har sedan 2011 kommit att få ett större fokus genom att det bland annat integrerats i skolans ämnes- och kursplaner. I historieämnet syftar sex- och samlevnadsintegreringen till att skapa historisk medvetenhet om hur synen på kön, sexualitet och relationer har sett ut och förändrats genom tiderna. Trots att sex- och samlevnadsundervisningen numera är tydligare framskriven i skolans styrdokument visar en granskning från Skolinspektionen från 2018 att många skolor brister i sitt arbete med sex- och samlevnad. Även om ämnesintegreringen förbättrats upplever många lärare en osäkerhet kring hur detta kunskapsområde berör dem.  Syftet med vårt arbete är att undersöka historielärares förståelse av och arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Utifrån teorier om historiemedvetande, interkulturell historisk kompetens, genus och hbtqi har vi analyserat och tolkat insamlat material bestående av intervjuer med historielärare. Undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma historielärare. Genom en teoriprövande ansats att koppla samman ett ramverk om interkulturell historisk kompetens med en socialkonstruktivistisk syn på kultur, där kultur innefattar perspektiv som genus och hbtqi, har vi närmare studerat hur historielärares sex- och samlevnadsundervisning kan se ut.  Resultatet av analysen visade att lärarnas förståelse av sex- och samlevnad i historieämnet till stor del inkluderar hbtqi- och genusperspektiv och relaterar både till värdegrundsarbetet, det centrala innehållet i historia och utifrån ett elevperspektiv. I lärarnas arbete med sex- och samlevnad visar resultatet att deras undervisning innehåller flera olika berättelser om genus och hbtqi. Med hjälp av vårt teoriprövande ramverk har vi analyserat dessa berättelser och således kunnat identifiera vilka historiska innehållskunskaper som kan främja att elever utvecklar en sociokulturell syn på interkulturell historisk kompetens.

The role of history education has traditionally been viewed as a subject to foster a sense ofnational identity and patriotism, understanding one's own nation's history, culture, andperspectives. Recently however, with the development of global communication andmigration, there has been a shift in the goals of history education in Sweden to focus on theinclusion and development of intercultural perspectives. Although this is the goal, historyteachers find it difficult to adopt such teaching. This study aims to understand the problemsand challenges history teachers face in their work with intercultural pedagogy andintercultural history education. In this context, intercultural history education refers to aneducation that includes stories, perspectives, and narratives outside of traditionaleurocentrism, and focuses on development of skills and abilities that lets students beknowledgeable, understand and take active part in a multicultural society To reach this aim, we conducted four qualitative interviews with a semi structured approachwhich entails an informal conversational style interview based on a beforehand constructedinterview guide. Participants were chosen based on certain criteria relevant to the studyincluding formal education, experience, and subjects. The interviews were recorded,transcribed, and later analyzed using an open coding method where themes and key aspectswere identified. The results suggest that teachers face several challenges in their work to include and developintercultural history skills and knowledge. Time restraints, lack of clear guidelines withincurriculums and steering documents, as well as traditions within history education and historyteaching aids were some of the most relevant findings of the study. On this basis, teachereducation and education in general should focus on addressing these issues.

Syftet med detta examensarbete har varit att påvisa vilken roll lokalhistoria kan spela i historieundervisningen utifrån en samtid präglad av globalisering och mångkulturalitet. Utifrån detta har vi genom intervjuer med behöriga gymnasielärare i historia undersökt vilka didaktiska fördelar de upplever att lokalhistoria kan medföra, samt vilken verkan lärares synsätt på lokalhistoria har i relation till inkludering och exkludering. Den didaktiska frågan varför stod i fokus igenom forskningsprocessen. Vi utgick från två övergripande definitioner kring lokalhistoria. Den ena bygger på en traditionell definition där studier av det geografiska närområdet ligger i fokus. Den andra utgår ifrån eleven och dess narrativ som det lokala i lärandesituationen. Denna definition står Alison Hales bakom och benämner som “the child as the local”. Lärarna lyfte fördelar såsom konkretion, relevans, levandegörande, identitetsfrämjande & bidragande till utveckling av historisk empati med mera. Vad gäller inkludering och exkludering visar våra resultat på att enligt de tillfrågade lärarna kan båda definitionerna bidra till en större grad av inkludering i historieundervisningen. Utifrån en geografisk definition kan en känsla av ett gemensamt vi skapas, medan utifrån “the child as the local” blir elevernas narrativ representerade i undervisningen. En fördel med sistnämnda är att den kan främja interkulturell kompetens då eleverna får ta del av varandras historia och möjligen bidra till ökad respekt och tolerans gentemot varandra. Lärare bör använda båda definitionerna för att dra så positiva fördelar som möjligt utifrån ett arbete med lokalhistoria, i syfte att utveckla elevers historiemedvetande.

Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne-landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller. Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar. Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår. Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en maktfråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur &amp; Kultur och Sanoma utbildning, och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, förmedlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika förklaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska. / <p>Godkänt datum 2021-06-09</p>

Många spel använder sig av en historisk, eller historiskt inspirerad, miljö. För att effektivtskapa inlevelse och förståelse i en tid som är annorlunda från vår är karaktärsdesign ett viktigtverktyg; hur spelets protagonist ser ut kan vara en av de första sakerna spelaren får se. Detfinns spridda åsikter om hur man bäst använder detta i relation till historiska miljöer; vissaanser att historisk korrekthet är det allra viktigaste för att representera världen som denverkligen var, andra anser att världen känns mer verklig om man anpassar den så att enmodern publik lättare kan relatera. I detta arbete undersöks hur spelare uppfattar historisktkorrekta karaktärer och historiska karaktärer baserade på den populärkulturella bilden averan, och vilken version de helst skulle spela som, i form av en enkät där respondenterna gavsina åsikter om tre karaktärsdesigner som representerade en legosoldat från 1500-talet, medolika nivåer av historisk korrekthet. Undersökningen visade att preferenser kan varieramycket från person till person, men att många faktiskt uppfattade karaktärsdesignen somstämmer överens med tidigare media-avbildningar av tidsepoken som mer historiskt korrektän den som är baserad på historiska källor.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.

Ett av skolans uppdrag är att bedriva en interkulturell undervisning som främjar ett mångkulturellt klassrum och samhälle. Trots detta finns omfattande forskning som tyder på att ämnesinnehåll och läromedel har en eurocentrisk utgångspunkt. Vårt syfte är att finna strategier för hur historielärare kan genomföra en identitetsskapande interkulturell undervisning utifrån styrning och tillgängliga läromedel. Genom studien finner vi användbara strategier för att bedriva en undervisning som matchar skolans interkulturella uppdrag. Kvalitativa intervjuer med fyra historielärare i två olika högstadieskolor, i två olika kommuner, användes för att se hur det interkulturella uppdraget kunde genomföras i praktiken. Intervjuerna analyserades med hjälp av Johanssons teorier om interkulturell historisk kompetens och Johanssons modell om interkulturell undervisning med teorier från Dunn, Nordgren, LaSpina och Banks. Resultaten har analyserats utifrån den orienterande kompetensen i historiemedvetandet, kopplat till en genetisk eller genealogisk utgångspunkt för undervisningen. Resultatet visar att lärarna har en vilja att bedriva en interkulturell historieundervisning och studien finner flera möjliga strategier som utifrån de teoretiska ramverken klassas som interkulturella. Studien finner även att lärarna upplever svårigheter för detta, kopplat till deras tillgängliga läromedel, tid och centrala styrningar.