This thesis attempts to present a view of the Harmonist Society during its period in Indiana, 1814-1824 and to fit it into the framework of the times.

This study will describe many of these practices which have been recorded in the journals of the society at South Union and will identify origins, similarities and differences as they relate to the practices of the people of the surrounding geographic region.

This dissertation focuses on the African American Baptist church as a vital architect of black higher education in Kentucky. In keeping with the historiography of black education, my research focuses on the often-forgotten component of religion and its impact on the development of post-secondary education. More specifically, my work explores the dynamics of race, class and gender in shaping the origins of black higher learning institutions in the state. I contend that Kentucky was home to a growing and progressive African American middle class who sought racial uplift to solve the “negro problem" through education. I also reveal that African American religious leaders in Kentucky served as examples for other African Americans who were promoting black higher education during the period of segregation. As a border state, Kentucky offers a unique opportunity to examine the educational challenges and opportunities African Americans faced during the late nineteenth and twentieth centuries. Kentucky was home to one of the few African American Baptist controlled institutions in the nation, Simmons College. Therefore, this study offers historians an expanded lens for analyzing African American agency in developing higher learning initiatives while combating racial inequality in a state with a reputation for poorly funding public education.

The author employs research skills from law, history and religion in order to present an account of the relations of law and religion in Oregon's history from its earliest days to the present.

On August 17, 1961, Pope John XXIII appealed to religious communities in the United States to send ten-percent of their personnel to assist the Church in Latin America. Thousands answered his call. This unprecedented effort drew four members of the Sisters of St. Mary of Oregon to the village of Tamshiyacu in the jungles of Peru from 1966 to 1973. The purpose of this thesis ls to examine the experience of the sisters within the context of the total missionary effort and the religious changes affecting the Catholic Church in the United States and Latin America during the 1960/s.

This thesis examines the story of a thirteenth-century woman from the diocese of Metz, named Sibylla of Marsal, as the contemporary monk and chronicler Richer of Senones recounts it in his Gesta Senoniensis Ecclesiae. According to Richer, Sibylla feigned sanctity using various props--including a demon costume that she wore to terrify villagers--and was locally venerated as a holy woman before authorities discovered her fraudulence. This thesis offers the first full-length study of Sibylla and is the first study of this fascinating case to focus on Richer's perspective. After establishing the single extant thirteenth-century manuscript of the Gesta Senoniensis Ecclesiae--Paris, BnF ms. lat. 10016--as the most reliable witness to Richer's original text, this study analyzes Richer's agenda to situate Sibylla within his apocalyptic worldview and his desire to denigrate the emerging mendicant orders. Finally, Sibylla's story is placed within the broader context of thirteenth-century women's religion; because Sibylla exhibited accepted behaviors associated with female sanctity and yet was not ultimately considered a saint by her contemporaries, her story provides insight into the social construction of sainthood in the High Middle Ages. Several appendices edit and translate the crucial medieval sources for the thesis.

<p>Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolståndet och sedan utvecklats till annat i mötet med kristendomen. Mitt syfte är att kunna besvara frågorna ”hur, när och varför” kring ordet <em>jul</em> och dess innebörd.</p><p> </p><p>Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sätter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och själva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig på bondesamhällets julfirande. Materialet kommer från tiden både före och efter reformationen på 1500-talet i Sverige, men det är störst fokus på 1700- och 1800-talen.</p><p> </p><p>Jag arbetar med följande frågeställningar:</p><p>Varför firar vi jul?</p><p>Hur har det kunnat gå från vikingarnas vintersolstånds-firande till julafton?</p><p>När kom dagens jultraditioner till?</p><p>Varifrån kommer våra jultraditioner?</p><p>Hur kom de olika delar av jultraditionen till?</p><p>Jag tar en utgångspunkt i teoretiska diskussioner. I diskussionsdelen av uppsatsen diskuterar jag avslutningsvis källkritiska frågor utifrån den litteratur jag använt mig av och särskilt fokus läggs på problematiken kring hur vi överhuvudtaget kan veta något om jultraditionernas ursprung.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik. Idag finns en brist på kunskap om kultur och religion som skapar missförstånd i mötet människor emellan. Den rätta kunskapen är till sådan stor hjälp och ökar elevers förståelse för mångfalden. En mångkulturell pedagogik går ut på att den enskilde eleven kan se sig själv i relation till andra och att anpassa undervisningen så att man får större insikt om sig själv genom en förmåga att se utifrån andra och andras kulturella perspektiv. Utbildningen ska påvisa att det inte finns ett rätt sätt att leva på, vilket leder till att utrymmet för tolerans, respekt och förståelse ökar. Detta kommer i sin tur att vidga normalitetens ramar och förståelsen för andra kulturer kommer att öppnas upp.</p> / Uppsatsförfattarens namn på persiska är: الناز مرادی

<p>Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus <em>Det judiska kriget </em>i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (<em>The Wars of The Jews, </em>bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid.</p><p>Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor:</p><ul><li>Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut?</li><li>Vad händer med själen efter döden?</li></ul><p>Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.</p>