Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

<p>Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett</p><p>relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda</p><p>inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt</p><p>genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa</p><p>och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för</p><p>de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal</p><p>är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan</p><p>upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och</p><p>lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med</p><p>fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och</p><p>analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch</p><p>lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det</p><p>samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål.</p><p>Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i</p><p>hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande</p><p>anhöriga.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. <strong>Resultat</strong>: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. <strong>Slutsats</strong>: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.</p>

No description available.

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat. Utifrån de resultat ur artiklarna som stämde överens med uppsatsens syfte eller frågeställningar skapades en huvudkategori och fem kategorier. Det som påverkade sömnen negativt var ångest och ofrivilliga tankar, störningar i andningsorganen och fysiologiska förändringar vid akut hjärt-kärlsjukdom. Det som däremot påverkade sömnen positivt var att patienten prioriterade sömn, utövade fysisk aktivitet och avslappning samt kände stöd utifrån. Genom besvarandet av syftet kan den här uppsatsen bidra till att öka förståelsen för sjukdomarnas komplexitet och förhoppningsvis underlätta för sjuksköterskan i arbetet med att främja patientens sömn.

Bakgrund: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. Syfte: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. Resultat: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. Slutsats: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring. Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien. Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen. Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.