Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt– och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall. Resultat: Analysen visade att ökad fysisk aktivitet kan påverka barns kroppssammansättning och därigenom hälsorelaterade faktorer. Interventionernas design påverkade resultaten på varierande vis. De studier där man påverkat fler faktorer så som kost, motivation samt miljö visade förbättringar på barnens kroppssammansättning. Kortare interventioner redovisade positiva resultat inom syreupptagningsförmåga samt vilopuls. Slutsats: Interventioner med fysisk aktivitet som huvudkomponent kan påverka barn hälsa positivt genom att öka syreupptagningsförmågan samt vilopulsen, vilket i sin tur ger förbättrad hjärt- och kärlhälsa.

<p>Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring.</p><p>Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien.</p><p>Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen.</p><p>Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.</p>

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning [HLR] är första åtgärden som vidtas vid ett hjärtstopp i syfte att bibehålla patientens liv. Vid en HLR-situation uppmuntrar globala organisationer till anhörigas närvaro. Anhörigas val till deltagande vid HLR ska vara frivilligt.  Sjuksköterskor är oftast den profession som är först på plats vid hjärtstopp. Förutom att direkt påbörja HLR ska anhöriga involveras i patientens omvårdnadsplan. Genom att involvera anhöriga kan ett starkare band mellan sjuksköterskor och anhöriga skapas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av att ha anhöriga närvarande vid HLR på sjukhus. Metod: Litteraturstudien följde Polit &amp; Becks (2017) niosteg. I databaserna Pubmed och Cinahl söktes kvantitativa (n=7) och kvalitativa (n=3) vetenskapliga artiklar fram till resultatet. Artiklarna granskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier (påverkar situationen och brist på tid och plats) och totalt fem underkategorier (skapar osäkerhet, anhöriga som resurs, riktlinjer underlättar arbetssituationen, behov av anpassat stöd och platsbrist i rummet). Slutsats: Studiens resultat påvisade att sjuksköterskan kände osäkerhet i anhörigas närvaro under HLR. Sjuksköterskan var orolig över fysiska och emotionella reaktioner hos anhöriga som kunde påverka HLR och sjuksköterskans självförtroende. Anhörigas närvaro underlättades av utvecklade riktlinjer på arbetsplatsen.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett vanligt förekommande tillstånd som drabbar flera tusen personer i Sverige varje år. Inom sjukhus är sjuksköterskor ofta först på plats och de har en viktig roll för patientens överlevnad. Tidigare forskning beskriver hur sjuksköterskor påverkas emotionellt efter att ha genomfört hjärt- och lungräddning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hjärt- och lungräddning på vårdavdelningar inom sjukhus. Metod: En icke-systematisk översikt med en integrerad analys av sex kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier. Sjuksköterskornas erfarenheter av hjärt-och lungräddning var att de behöver finna trygghet i situationen, att de ställs inför etiska frågeställningar, familjens närvaro kunde vara problematiskt, kollegor kunde vara stödjande och icke-stödjande i sitt förhållningssätt och att kunskap och utbildning kan inverka positivt på sjuksköterskorna agerande. Slutsats: Resultatet belyser att sjuksköterskor upplever att de behöver erfarna kollegor för att finna en trygghet i situationen. Och ett behov för debriefing finns efter hjärt- och lungräddningssituationer. För att främja ett gott omhändertagande av patientens familj finns ett behov av stöd och kompetensutveckling inom det området.

Plötsligt oväntat hjärtstopp är ett tillstånd som är vanligt internationellt och nationellt i Sverige. Etiologin är ofta relaterad till ischemisk hjärtsjukdom med hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt med efterföljande hjärtstopp drabbas hjärtats retledningssystem av ett elektriskt kaos som kan hävas med en elstöt, en defibrillering. Innan en defibrillator är tillgänglig är det av största vikt att en hjärt-lungräddning (HLR) av högsta kvalitet utförs. Idag överlever ca 11 procent i Sverige ett hjärtstopp. Internationellt varierar överlevnaden mellan länder och regioner. För att överlevnaden ska öka krävs vetenskap, utbildningseffektivitet och implementering. Tidigare forskning visar att hjärt-lungräddning är suboptimal inom ambulanssjukvården. Att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom ambulanssjukvården är av god kvalitet är en viktig del i att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Syftet var att utforska ambulanspersonalens uppfattning om HLR utbildning inom sin organisation. Metoden var en enkätundersökning med en kvantitativ ansats. Studien var deskriptiv och genomfördes i fyra olika ambulansorganisationer. All aktiv ambulanspersonal kunde inkluderas i studien. Resultatet visade att ambulanspersonalen uppfattar sin HLR utbildning som god. Generellt uppfattas utbildningen och instruktörerna vara av hög kvalitet. Personalen uppfattar en något lägre kvalitet vad gäller frekvens av utbildningstillfälle och tiden som är avsatt för utbildning. Bättre utrustning och implementering av utbildningsprogrammen i organisationerna uppfattas som förbättringsåtgärder som kan genomföras. Personalen uppfattar även ett behov av mer utbildning i vård efter hjärtstopp. Slutsatsen är att utbildningen inom hjärt-lungräddning inom de undersökta organisationerna uppfattas som god av personalen. Att genomföra tätare utbildningar och samordna implementeringen kan bli bättre. Utrustningen behöver förbättras och ett fokus behöver läggas på utbildning i vård efter hjärtstopp. / Sudden cardiac arrest is a relatively common condition worldwide as well as in Sweden. The etiology is often related to ischemic cardiac disease with acute myocardial infarction. In a myocardial infarction followed by cardiac arrest the electrical system in the heart is set into chaos. This can be reversed by an electrical shock, a defibrillation. Before a defibrillator is available, high quality cardiopulmonary resuscitation (CPR) is an important factor. Today about 11 percent survive a cardiac arrest outside of hospital in Sweden. Internationally the survival rates vary between countries and regions. Science, educational efficiency and implementation is required to increase survival from sudden cardiac arrest. The CPR performed by the emergency medical services (EMS) could be suboptimal according to earlier research. Education in CPR in the ambulance services is an important factor to increase survival from sudden cardiac arrest. The aim was to explore the emergency medical services personnel’s perceptions of the CPR training in their organization. The method was a survey with a quantitative approach. The study was descriptive and was conducted in four different EMS organizations. All active EMS personnel could be included in the study. The results showed that the EMS personnel perceived their CPR training as good. In general, the training and the instructors were considered to be of high quality. The frequency of training opportunities could be more frequent as well as the designated time for training. Equipment for training and implementation of the educational programs are other parts that could be improved. A need for more education in post cardiac arrest care was also identified. The conclusion was that CPR training in the studied organizations was perceived as good by the EMS personnel. To conduct training more often and coordinate the implementation are areas to improve. The equipment used for training could be better and post cardiac arrest care education is needed.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett oförutsägbart tillstånd och för att patienten ska överleva krävs ett snabbt omhändertagande. Omhändertagandet och dess kvalitet är livsavgörande och obehandlat hjärtstopp leder oavsett till döden. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse i samband med omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av tillvägagångssättet av metasyntes med en induktiv ansats genomfördes på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det fem olika teman, "Att vara förberedd", "Att sakna eller ha kontroll", "För- och nackdelar med närståendes närvaro", "Teamarbete" och "Behov av stöd". De fem temana presenteras under tre rubriker "Innan omhändertagandet av hjärtstopp", "Under omhändertagandet av hjärtstopp" och "Efter omhändertagandet av hjärtstopp". Slutsats: Sjuksköterskan upplevde hjärtstoppsomhändertagandet som stressande och kände en viss osäkerhet kring sin roll. Genom debriefing kunde sjuksköterskorna ta lärdom, ventilera och få stöd av kollegor. Det upplevdes dock finnas en avsaknad av debriefing. Genom att tillgodose debriefing efter hjärtstoppssituationer finns möjlighet att minska sjuksköterskors stress och osäkerhet inför framtida hjärtstoppssituationer.

Bakgrund: 15000 drabbas årligen av hjärtstopp i Sverige och detta bevittnas ofta av närstående. Många närstående i Sverige i dag både påbörjar och bevittnar hjärt-och lungräddning. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose även den närståendes behov vid ett hjärtstopp. Med systemteorin kan närståendes perspektiv belysas på ett lämpligt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av hjärt- och lungräddning när en person drabbas av hjärtstopp. Metod: Studien är genomförd som litteraturstudie med material i form av vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar inkluderades i studien. Analysen är influerad av Danielsons innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: ”Att utföra HLR” och ”Att bevittna HLR” respektive fem subkategorier: ”Att inte räcka till”, ”Att göra så gott man kan”, ”Att finnas där för den drabbade”, ”Sjukvårdens bemötande av närstående” och ”Se att allting har gjorts för den drabbade”. Slutsats: Närstående upplevde att de i situationer där de förväntades utföra HLR kände att de inte räckte till. Utbildning och erfarenhet verkar ha en inverkan på upplevelsen då andra närstående upplevde att de gjort så gott de kunde. Närstående önskade närvara under HLR. De ansåg det underlätta bearbetningen av händelsen. En diskrepans kan finnas mellan närståendes uttryckta behov och sjukvårdens bemötande.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd där hjärt- och lungräddning (HLR) är första behandlingen. På sjukhus är det sjuksköterskor som oftast är först på plats vid ett hjärtstopp och behandlar patienten. Närstående rekommenderas att närvara under HLR och sjuksköterskor har ansvaret över dem, däremot har sjuksköterskor sällan tid för dem då deras fokus är på patienten.  Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av närståendebevittnad HLR i sjukhusmiljö.  Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ ansats användes. Analysen är genomförd utifrån en integrerad analys där underkategorier och kategorier har bildats.  Resultat: Utifrån artiklarna identifierades tre kategorier där brist på tid och personal var en stor faktor till att implementera en stödperson. Närstående hade inflytande på hjärt- och lungräddningen genom att exempelvis vara ett störande moment för sjuksköterskor. Det kunde även vara en känslomässig situation för både sjuksköterskor och närstående.  Slutsats: Det finns ett stort behov av en stödperson som ska ta hand om närstående och deras behov. Det är av vikt att stöd ges efter händelsen till närstående och teamet. Mer tydligt definierade riktlinjer är av vikt då det kan förbättra omhändertagandet av närstående.

Bakgrund: Att medverka vid ett hjärtstopp och påbörja hjärt-och lungräddning innebär en känsloladdad situation. Forskning visar att sjuksköterskans attityder och upplevelser i den akuta situationen också kan orsaka stressiga reaktioner. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans möjlighet att snabbt kunna påbörja en hjärt- och lungräddning, vilket också kan öka patientens chans att överleva. Därför är det av betydelse att kunna belysa sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärt- och lungräddning på sjukhus.  Metod: Denna litteraturöversikt har skapats med en kvalitativ ansats som bygger på tio vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier; (1) Faktorer som har betydelse inför hjärt- och lungräddning, (Att vara förberedd genom  kontinuerlig träning och god kompetens och Begränsad kunskap och utbildningens betydelse), (2) Faktorer som har betydelse under själva hjärt- och lungräddningen ( betydelse av familjens närvaro - för och nackdelar, Teamarbetets betydelse - samverkan i team, Inre upplevelse och känslomässig påverkan) och (3) Att kunna hantera och gå vidare efter hjärt- och lungräddning (Debriefing - kommunikationens betydelse, Patientens integritet och etiska dilemma).  Slutsats: Under ett återupplivningsförsök kunde sjuksköterskan känna många olika känslomässiga upplevelser beroende på erfarenhet och yttre faktorer. Dessa slutsatser innebär i sin tur viktiga utmaningar för olika professioner i vården, såsom att stärka utbildning, samverkan i team och säkerställa att debriefing alltid genomförs. Som sjuksköterska är det också viktigt att bevara och respektera patientens integritet och att ta hänsyn till patientens autonomi och att individens unika livsvärld ska ligga till grund i vårdandet

Bakgrund: Hjärtstopp kan ske varsomhelst. Patienter som drabbas av hjärtstopp behöver omedelbart hjärt- och lungräddning, medicinska åtgärder och defibrillering. Sjuksköterskor arbetar i team när de vårdar en patient med hjärtstopp. Det krävs god kommunikation och samarbete när hjärt- och lungräddning utförs. Vid ett hjärtstopp upplever sjuksköterskan stress vilket påverkar situationen.   Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av stress i samband med hjärt- och lungräddning. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt utifrån 10 valda vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod som analyserades enligt Friberg. Artiklarna var hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fyra kategorier etablerades; externa stressorer, intrapersonella stressorer, interpersonella stressorer och hantering av stress. Slutsats: Stress i samband med hjärtstopp upplevdes av samtliga sjuksköterskor oavsett utbildning eller erfarenhet. Flertal stressorer som påverka hur sjuksköterskan upplevde den akuta situationen och olika metoder för att förebygga samt hantera stressen blev tydliga. Rutiner och riktlinjer behövs för akuta HLR-situationer och kontinuerlig utbildning och träning inom HLR ökar sjuksköterskans förmåga samt självförtroende. Utbildning för stresshantering blir av vikt för att undvika långvarig påverkan.