Syftet med denna studie är att beskriva hur kurdiska kvinnor rekonstruerar könsroller, normer och värderingar i spänningsfältet mellan den kurdiska kulturen och det svenska samhället utifrån en hedersdiskurs. Utifrån syftet har studien diskursanalys som metod och teori med stora, och stundtals nationella, diskurser i fokus. Empirin i studien består av tidigare forskning och sex semistrukturerade intervjuer med kurdiska kvinnor. Kvinnorna i studien deltar fritt oberoende av varandra och de har blivit tillfrågade om de vill delta via bekanta eller på kurdiska forum i sociala medier. Resultatet uppnås genom en kategorisering av den insamlade empirin där fyra olika teman har skapats; Att tillhöra kollektivet, kvinnans möjliga identiteter, våldskapitalet i den kurdiska kulturen och för nationen. Studiens teori och metod består av en diskursanalys inspirerade av Foucault med begreppen identitet, subjektsposition och makt i fokus liksom Bourdieus teori om symboliskt kapital. Inledningen av studien belyser Kurdistans bakgrund och ett perspektiv på det kurdiska samhällets uppbyggnad. Det teoretiska perspektivet är kontextberoende och består av en hedersdiskurs som förekommer på nationell nivå liksom på kollektiv nivå i det kurdiska samhället. Den internationella forskningen kretsar kring patriarkala samhällen med könsroller, våldsnormer och hederskultur i fokus. Den nationella forskningen belyser intersektionella perspektiv utifrån makt, klass och i viss mån etnicitet. Resultatet visar att kvinnan är ett objekt, att våldet är norm och att nationsbyggandet är viktiga principer inom den kurdiska kulturen. Studien problematiserar till viss del även Islams påverkan på den kurdiska kulturen liksom betydelsen av avsaknaden av ett eget moderland för kurder. I studiens slutdiskussion konstateras att Sverige och svenskarna till stor del saknar kulturkompetens vilket skulle kunna vara ett viktigt verktyg för ett framtida samhällsbyggande då flera olika kulturer ska förenas och vävas in i en och samma samhällsgemenskap. Det konstateras också att det behövs mer kunskap kring kulturella skillnader avseende normer och värderingar vilket rimligtvis behöver forskas mer kring för att svenska myndigheter ska kunna förstå hur ett framtida arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck ska bedrivas liksom hur verksamheter som främjar jämställdhet ska organisera sitt arbete. / The purpose of this study is to describe how Kurdish women reconstruct gender roles, norms and values in the field between the Kurdish culture and the Swedish society from an honour discourse view. With this purpose the study use discourse-analysis as method and theory with large and occasionally national discourses in focus. Empirical data in this study derives from earlier research and from six semi-structured interviews with Kurdish women. The women of this study participate freely independent of each-other and has been asked if they want to attend via acquaintances or at Kurdish forums in social media. Results are achieved by categorisation of the collected empirical data into four designed themes; to belong to the collective, possible identities for women, violence capital in the Kurdish culture and for the nation. The study´s theory and method consists of a discourse analysis inspired by Foucault with the concepts of identity, subject position and power in focus as well as Bourdieu´s theory of symbolic capital. The introduction of the study elucidates the background of Kurdistan and a perspective on the structure of the Kurdish society. The theoretical perspective is context-dependent and consist of an honour-discourse that exists on a national level as well as on the communal level in the Kurdish society. International research shed light on patriarchal societies with focus on with gender-roles; violence norms and honour-culture. The national research accent intersectional perspectives regarding power, class and to some extent ethnicity. Results show that women are objects, violence is a norm and building of a nation are important principles within the Kurdish culture. The study also problematizes to some extent the influence of Islam on Kurdish culture and that the absence of their own country is of importance. In the concluding discussion it is observed that Sweden and the Swedes substantially lack cultural-competence which could be an important tool for society-development in the future when several different cultures need to be joined together in the same social community. It is also concluded that more knowledge about cultural differences in regards to norms and values is necessary which reasonably should be more studied as Swedish authorities needs to understand how future work against honour-related violence and oppression should be conducted as well as how activities that promotes equality should be organised.