Bakgrund: Humanitära insatser i kris- och katastrofområden har en historia där sjuksköterskans roll är central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat område med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta månader, i en ny miljö ställer enorma krav på sjuksköterskans kompetens. Även andra åtskilliga förmågor så som kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet sätts på prov. Sjuksköterskan förväntas vägleda, dirigera och samordna de professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne själv ska ansvara för andras säkerhet och omvårdnad. Detta i en värld där natur och människoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste åren. Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitärt uppdrag. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa valdes ut, granskades och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fyra teman identiferades; ”sjuksköterskans roll”, ”vård i skottlinjen”, ”levnadsförhållanden” och ”kulturella aspekter” Slutsats: Det finns ett flertal utmaningar som potentiellt kan förhindra ett effektivt och optimalt arbete. En tydlig bild över vilka dessa utmaningar är, framhävande arbetsmiljön, skulle möjliggöra sjuksköterskor som är bättre förberedda inför framtida humanitära insatser. Klinisk betydelse: Författarna vill framhäva det faktum att förberedelser baserad på adekvat information skulle förbereda sjuksköterskor för humanitära insatser. / Background: Humanitarian assistance in crisis- and disaster areas have a history in which nurse’s role become central. To come as a nurse to an ailing area with this grande responsibility and to work for several weeks in a new environment places enormous demands on nurses’ skills. Other various skills such as cultural competence, leadership- and organizational skills, cooperation and flexibility are also a necessity. The nurse is expected to guide, direct and coordinate the working team while he/she himself will perform his/hers own duties as a nurse while being responsible for the safety of others and their care. The environment in which these nurses work is by definition challenging but have during receant years become even more so due to natural and manmade disasters. Aims: The aim of this study was to describe the challenges that the nurses’ experience during a humanitarian mission. Methods: This study is a literature overview based on ten qualitative, peer-reviewd, articles. The articles were chosen and  analysed on the basis of similarities and differences. Results: Four themes were identified; “the nurses’ role”, “healthcare in the firing line”, “living conditions” and “cultural aspects”. Conclusion: There is a number of challenges that potentially could prevent a efficient and optimal job. A clear image regarding these challenges emphasizeing humanitarian working envionment could enable a nurse more prepared for future humanitarian assignments. Clinical implications: The authors emphasize that a preparation based on adequate information would prepare nurses for humanitarian missions.