Under 1900-talet har elektrisk belysning använts som en del i byggnaders utformning, med permanent fasadbelysning som en integrerad del i arkitekturen. När en ursprunglig fasadbelysning försvinner eller förändras, så försvinner också en del av möjligheten att uppleva byggnaden som den var avsedd. Den här undersökningen syftar därför till att lyfta belysningens påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Genom fallstudier har två höghus i Stockholm uppförda under 1960-talet undersökts: femte Hötorgshuset och DN-huset. Båda byggnaderna har eller har haft en ursprunglig exteriör belysning. Genom en intervjustudie har olika professioners synsätt på belysning som en del av byggnaders uttryck studerats. Undersökningen visar att belysning kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden, inte minst på upplevelsevärdet. Det framkommer också att befintlig lagstiftning kan tillämpas för att skydda en ursprunglig belysning. Undersökningen argumenterar för att det finns vissa skillnader i olika yrkesgruppers synsätt, men att skillnaderna inte har någon större påverkan på bevarandet av belysning. / During the 20th century, electric lighting has been used as a part of the design of buildings, with permanent facade lighting as an integral part of the architecture. When an original facade lighting disappears of changes, part of the possibility to experience the building as it was intended is lost. This study therefore aims to highlight the impact of lighting on buildings’ cultural significance. Through case studies, two high-rise buildings in Stockholm built during the 1960s have been studied: the fifth Hötorgshuset and DN-huset. Both buildings have or have had an original exterior lighting. Through interviews, different professions’ view on lighting as part of the expression of buildings have been studied. This study concludes that lighting can have a great impact on cultural significance, not least in how lighting affects the perception of buildings. It also shows that existing legislation can be applied to protect original lighting. This study argues that there are some differences in the different professions’ views, but that these differences have no major impact on the preservation of lighting.

Lean production is the name given to Toyota’s Production System (TPS) by the west. The continuous improvements of their operations through Lean has made Toyota into the largest car manufacturer in the world. This, in turn, has led to several studies regarding both Toyota and their system as to find ways to apply Lean in other organizations. Even so, over 90 percent of all companies fail to implement Lean. Thus it becomes increasingly interesting to research as to how Lean, successfully, should be implemented.   The purpose of this thesis is to construct a model which will aid companies with the implementation process and to further the rate of success. Factors regarding what makes for a successful as well as a failed implementation will be analyzed.    A case study is used with two different companies in order to analyze empirical data in comparison to earlier research. One company represents a more successful case and the other a less successful one.    The main findings of this paper is the order of which different aspects of Lean is to be implemented to increase the possibilities for successful implementation. Furthermore the emphasis on a, for Lean, correct leadership within the company that requires genuine understanding and commitment.   The conclusion is displayed as a model where one can see the crucial steps in order to increase the success rate regarding the implementation of Lean. The main points of the model is the importance of support from leaders in combination with an accepting culture where people are of significant importance. The model can be viewed in chapter 6. / Lean är västvärldens benämning på Toyotas Produktions System (TPS). Genom att kontinuerligt förbättra sina arbetssätt har Lean gjort Toyota till världens största biltillverkare. Något som lett till att flertalet studier gjorts beträffande Toyota och deras system för att kunna applicera den framgångsrika metoden i andra verksamheter. Dock så misslyckas över 90 procent av alla företag med att implementera Lean i sina organisationer. Således blir det intressant att titta närmare på hur Lean bör implementeras för att erhålla ett lyckat resultat.   Syftet med arbetet är att utforma en modell som avser att förbättra möjligheterna för företag att framgångsrikt implementera Lean i sin verksamhet. Olika faktorer beträffande vad som utgör en framgångsrik respektive misslyckad implementering analyseras i arbetet.   En fallstudie, med två företag, används för att analysera empiriska data i förhållande till tidigare forskning. Ett av företagen representerar en mer framgångsrik implementering medan det andra en mindre framgångsrik sådan.   En av de viktigaste upptäckterna i arbetet är ordningen i vilka olika aspekter av Lean bör implementeras för att öka möjligheten för framgångsrik implementering. Vidare betonas även det ledarskap som krävs för Lean där förståelse och engagemang är viktiga aspekter.   Slutsatsen presenteras som en modell som, i enlighet med syftet, visar på nödvändiga steg vid implementering för att öka chanserna till att denna blir framgångsrik. Modellen bygger på vikten av stöd från ledare i kombination med en accepterande kultur där människor är en central del av verksamheten. Modellen visas i kapitel 6.

Utgångspunkten i examensarbetet är flödesmässiga förbättringar. Vid kontakt med fallföretaget presenterades en för företaget viktig produkt. Värdeflödeskedjan för denna produkt går genom flera värdeadderande processer, samt flera icke värdeadderande aktiviteter, vilka företaget önskar kartlägga. Dessa aktiviteter utgörs både av icke värdeskapande, men nödvändiga, aktiviteter, likväl som rena slöserier. Därmed är studiens syfte: Att kartlägga det interna flöde produkten följer, i syfte att identifiera och minimera icke värdeskapande aktiviteter, för att slutligen utifrån teorin utforma förslag på flödesmässig effektivisering och förbättring För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: ”Hur ser värdeflödet för aktuell produkt ut i nuläget, samt vilka slöserier kan identifieras?” samt, baserat på den första: ”Vilka aktiviteter kan uteslutas utan att kundens förväntningar påverkas negativt samt vilka förslag kan ges utifrån teorin för att effektivisera och förbättra flödet?” Frågeställningarna har besvarats genom analys av empiriskt material insamlat genom dokumentstudier, intervjuer samt observationer. Studiens resultat går i linje med de centrala teorierna inom konceptet Lean, vilket anammats och praktiseras av verksamheter av vitt skilda karaktärer. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen för aktuell produkt identifierades slöserier i det logistiska flödet, vilka analyseras och avhandlas. Utifrån den genomförda värdeflödesanalysen har förslag på önskat framtida läge formulerats och illustrerats med grund i befintlig processgruppering och - indelning, i vilken slöserierna minimerats. Utifrån studiens empiriska material och resultat skönjas ett utbildningsbehov i organisationen. Genom att öka den teoretiska och praktiska förståelsen för centrala delar, begrepp och verktyg inom konceptet Lean kan förbättringar inom företagets internlogistik uppnås, och i förlängningen, enligt teorin, för hela företaget. Arbetets flödesövergripande perspektiv medför vissa begränsningar. De ingående värdeadderande processerna har inte analyserats djupare än till deras flödesmässiga påverkan i form av takt och cykeltid, då detta är av processteknisk karaktär.

This Bachelor of Arts paper in Media and Communication Studies from Stockholm University examines the image of Russia in Sweden in 1986 and 1993. I studied the Chernobyl disaster in 1986 in Pripyat, Ukraine in the former Soviet Union and the crisis in the White house in Moscow in today’s Russia in 1993. The aim of this paper is to examine how the view on former Soviet Union and today’s Russia was portrayed in Sweden after the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have analysed 20 articles from Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). I have used “framing” as a method for analysing the articles in relation to Swedish foreign politics and foreign journalism. My research questions are following: what kind of problems, identifying causes, moral judgements and improvements to solutions were found in the investigated articles? What differences, if any, were discovered between DN and SvD’s journalism?   The results of my study showed that DN focused on general news reporting regarding the Chernobyl disaster and Sweden’s critique to the Soviet Union and the poor maintenance of the nuclear power station in a larger extent than SvD. Sweden was the first country to reveal abroad that they had discovered nuclear radiation on Swedish soil. DN framed, among others, how the Soviet Union was incapable of solving the Chernobyl crises on their own. SvD focused on how Sweden was affected by the Chernobyl disaster and the nuclear radiation. SvD framed how the Soviet Union kept quiet during the aftermath and how the Soviets tried to “conceal” information. Both DN and SvD framed the Soviet Union as “unpredictable”. After the crisis in the White house in Moscow DN and SvD were milder in their criticism towards Russia since there was a political and journalistic hope in Sweden that Russia would become a democratic country. Swedish foreign correspondents could therefore in 1993 create their own image of Russia since the Swedish foreign policy was not as clear after the events in Moscow in 1993 as they were after the Chernobyl disaster in 1986. Both newspapers focused on how Boris Yeltsin struggled to solve the crisis and Russia was now torn between the nostalgic Soviet communism and a new democratic Russia. DN and SvD received continually information about the events taking place in Moscow and reported how Russia was torn between a new tsar Russia/a new Soviet Union and a democratic Russia.

No description available.

No description available.

På Alfred Nobelmuseet i Karlskoga finns en avdelning som kallas Fiffiga huset. Där finns många experiment som besökare kan prova på, samt montrar som visar hur olika tekniska och maskinella apparater fungerar. Till utställningen och öppnandet sommaren 2009 ville de ha två nya demonstratorer. I rapporten kallas dem för reaktionstidsväggen och baklängesprataren. Reaktionstidsväggen skulle mäta besökarens reaktionstid genom att tryckknappar, med inbyggda dioder som slumpvis tänds, trycks ned i rätt ordning. Baklängesprataren skulle spela in besökarens tal och sedan spela upp det baklänges. Tanken var att besökaren skulle försöka prata baklänges och få det att låta rätt vid uppspelning. Arbetet gick ut på att bygga dessa demonstratorer och montera dem i Fiffiga huset. Reaktionstidsväggen styrdes med hjälp av en mikroprocessor ATMega16 från Atmel. Dess jobb var att läsa av knapptryckningar samt skicka information till dioder och display. Även baklängesprataren skulle styras med hjälp av mikroprocessorn ATMega16. En enkel mikrofonförstärkare samt filter till högtalarna skulle anslutas till processorn. Det inbyggda minnet skulle inte räcka till så ett extern minne behövde anslutas.Endast reaktionstidsväggen hann bli färdig inom projektets ramar eftersom all gammal elektronik som medföljde från Nobelmuseet var komplex, samt att många kortslutningar och avbrott gjorde felsökning till en tidskrävande procedur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. Undersökningen utförs genom komparativ metod samt närläsning och knyter an till bland andra Anne E. Fernalds och Sue Roes forskning om Woolfs ”Professions for Women”, samt bidrar till ny forskning om Karolina Ramqvists författarskap som är relativt outforskat inom litteraturvetenskap. Virginia Woolf anser att författaryrket utgör ett friare alternativ för kvinnor än andra yrken, och ser sin väg till detta arbete som enkel. Hon uttrycker också att hennes val att skriva inte inneburit några problem för omgivningen och att hon inte hindrats av ekonomiska omständighet­er. Ramqvist berättar att hon inte trodde att hon det var möjligt för henne att bli författare i egenskap av kvinna och att skrivandet utgör ett problem för hennes relationer. Hade hon haft högre ekonomisk status menar Ramqvist att hon inte nödvändigtvis hade arbetat som författare. Hon kommenterar Woolfs ”Professions for Women” och menar att Virginia Woolf kunde bli författare just för att hon hade ekonomiskt kapital. Woolf lyfter inre omständigheter och genusrelaterade attityder som centrala problem­ för kvinnliga författare medan Ramqvist redogör för yttre omständigheter, som främst är samman- kopplade med omgivningens och offentlighetens förväntningar och krav. Woolf kan sägas göra större anspråk på att hennes erfarenheter ska anses vara en kollektiv erfaren­het hos kvinnliga författare, medan Ramqvist främst diskuterar utifrån ett eget perspektiv. Ramqvist uttrycker exempelvis också en distans mellan sin egen uppfattning om moderskapets påverkan på för­fattarskap jämfört med sina kvinnliga författarkollegor. Woolf diskuterar inte moderskap i sin text men tar sin utgångspunkt i ”ängeln i huset”, som ska förstås som ett ideal och en attityd där kvinnan är insmickrande och uppoffrande mot sin om­givning, samt framstående inom hem och familjeliv. Ramqvist kommenterar Woolfs begrepp och anser det vara Woolfs egen upp­fattning om kvinnoideal. Hon diskuterar inte sina egna omständigheter utifrån ”ängeln i huset”, men det är möjligt att tolka exempelvis hennes yttrande om att göra sig otillgänglig för mäns behov som en del av vad Woolf kallar att döda ängeln i huset: enligt Woolf alla kvinnliga författares uppgift.