Male violence against women in an intimate partnership is a global societal problem that occurs both in Sweden and worldwide. The actions that contain violence happen most in the home of the couple, making it a well-hidden problem. This leads to a lack of knowledge about men's violence against women in an intimate relationship which leads to a difficulcy in identifying, tackling and solving this societal problem.  The purpose of this essay is to explore and investigate why women remain in a violent  relationship. The study also focuses on examining which factors contribute to the women's decision to stay, and which factors social workers experience are behind the women’s choice of staying.  The results show that reasons that play in the decision for the woman in regards to her staying or leaving a violent relationship are first and foremost norms that society has created. These norms put shame and blame on the woman if she is a divorcé. Results also show that guilt, dependency on the man financially and/or fear about generally making it in the society are factors that play a part in The decision making. A big factor that was shown in the results was also that fear is a mechanism that contributes to the women remaining in a violent relationship.  The study also shows that violence is not specific, violence can occur in several different ways, for  example psychological, physical, sexual and/or material. Up until the perpetrators successively takes the control of the life the woman has. Prejudice about the identity of the perpetrator are common and the perpetrator does not fit the stereotype. We seem to seek explanations in the involvement of alcohol, problems of anger or the cultural context. Meanwhile we also seem to distrust women and instead of focusing on the crime that has been committed by the abuser against her we instead focus on issues such as why didn't she leave sooner? An outlook on this social problem that the government has formed is a national strategy that emphasizes the difference and inequality between the men and the women in society. The strategy points out that this is also the main reason for which violence occurs. This essay is about researching and looking into how social workers operate and work to facilitate  and simplify a way out of a relationship for women who are exposed to violence in their relationship. A qualitative study has been carried out by conducting structured interviews by the help of a question-guide. The interviews were held and carried out in the offices of the social workers. We interviewed the social workers specifically in the department who work with women who are being abused in their relationship.  The purpose of this study was to firstly investigate what kind of help the women who are being abused are offered to simplify the way out of a abusive relationship, secondly what type of mechanisms the social workers experience and believe are the reason women remain in a violent relationship. / Studien är kvalitativ studie vars syfte är att öka kunskapen efter att ha undersökt varför kvinnor stannar kvar i en våldsam relation samt fokuserar på att undersöka vilka vidmakthållande faktorer som påverkar kvinnans beslut, och vilka faktorer socialsekreterare upplever ligger bakom kvinnors kvarstannande. Detta baseras på sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som är en kombination av fasta och öppna frågor med socialsekreterare som var alla verksamma inom olika enheter för våld i nära relationer. Vår urvalsprocess har varit det målinriktade urvalet. Vi selekterade och kom fram till att inte intervjua de som primärt arbetar med stödsamtal då vi ville komma åt både psykiska och praktiska faktorer som håller kvar kvinnan i en relation. För att få ut svar kring vidmakthållande faktorer som påverkar kvinnan vände vi oss mot de som arbetar med myndighetsutövning.  Den analysmetod vi har använt oss i bearbetningen har varit tematisk analysmetod. Vi använde oss sedan av teorier om normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och våldscykeln för att analysera våra resultat.  Studien har belyst bidragande faktorer i kvinnans kvarstannande i en våldsam relation ur olika  perspektiv. Teorierna står i kontrast till varandra samtidigt som de kan vävas samman och bidra till att förklara kvinnans kvarstannande. Resultatet har även kategoriserats utifrån olika teman med underliggande subteman. Huvudteman var hjälp, faktorer, och arbete.  Respondenterna har beskrivit att en viktig del av rollen som socialsekreterare bland annat handlar  myndighetsutövning. Dels ingår det att fatta beslut kring vilket stöd den våldsutsatta ska få, dels att utreda vad kvinnan har för bakgrund, hur den aktuella situationen ser ut för kvinnan och vad för slags våld kvinnan har blivit utsatt för. En del av den verklighet socialsekreterare står inför handlar om att noggrant gå igenom våldet för att veta vad för stöd den våldsutsatta kvinnan behöver. Respondenterna menade på att utifrån den utredning som utförs kan de kartlägga vilka vidmakthållande faktorer som finns och på vilket sätt socialsekreterare kan arbeta utifrån dessa faktorer.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet kvinnorna utsätts för kan ha allvarliga konsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan. Sjuksköterskor är ofta den yrkesgruppen som de våldsutsatta kvinnorna kommer i kontakt med inom vården. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna har relevant kunskap och kompetens i ämnet. Litteraturöversikten hade personcentrerad omvårdnad som teoretisk referensram.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom att granska valda resultatartiklar utifrån Fribergs (2017) analys i fem steg.Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman: närvaro i mötet, med subteman kunskapsbrist, tidsbrist och osäkerhet och rädsla, samt professionellt ansvar, med subteman känslomässig påverkan, frustration och maktlöshet samt teamarbete och stöd från omgivande team. Slutsats: Ökad förståelse samt kunskap kring våld i nära relationer bidrar till ökad trygghet hos sjuksköterskorna vilket på lång sikt kan leda till en förbättrad, god och säker vård. Beskrivningen av sjuksköterskors erfarenheter kan ge inblick och djupare förståelse i ämnet.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig oftast först till akutmottagningen där sjuksköterskor har ett ansvar att fånga upp och ge dem vård. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöttning och önskar bli bemötta med förståelse och empati från sjukvården. Studier visar att sjuksköterskor känner oro och osäkerhet inför uppgiften att möta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en allmän design där arbetsprocessen utgår från niostegsmodellen. Resultatet består av nio kvalitativa originalartiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklarna och dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; 1) en utmanande arbetssituation med underkategorierna tidsbrist upplevs hindra god kommunikation och kunskapens betydelse i mötet samt 2) ett mångfacetterat möte med underkategorierna emotionell påverkan och osäkerhet i yrkesrollen. Slutsats: Utbildning och organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att möta våldsutsatta kvinnor och ge dem god omvårdnad. / Background: Women who are victims of violence usually first go to the emergency department, where nurses have a responsibility to intercept and provide them care. Moreover, women exposed to violence need support and wish to be met with understanding and empathy from healthcare. Studies show that nurses are concerned and uncertain about meeting these women. Aim: This study aims to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence who come to the emergency department. Method: The literature study has a general design where the work process is based on a nine-step model. The resultconsists of nine original qualitative articles found in databases CINAHL and PubMed. These articles were then analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; 1) A challenging work situation with the subcategories time constraints is perceived to hinder good communication and the importance of knowledge in the meeting, and 2) a multifaceted meeting with subcategories emotional impact and uncertainty in the professional role. Conclusion: Education and organizational changes are vital to providing nurses with adequate skills and resources to meet women exposed to violence and ensure them good care.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem. Kvinnor som söker vård för sina skador känner sig ofta missförstådda av sjukvården och har skam-och skuldkänslor. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i omvårdnaden av kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv design där åtta artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier togs fram efter analysen. Kategorierna var; behov av verktyg i mötet, hantera egna känslomässiga reaktioner, bemästra professionellt ansvar. Konklusion: Det är en utmaning att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor förväntas vara objektiva och ge god omvårdnad trots ämnets komplexitet. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva god omvårdnad till våldsutsatta kvinnor behövs tillgång till verktyg, möjlighet att förstå egna känslor och att bemästra sin yrkesroll. / Background: Intimate partner violence is a global health problem. When women seek health care because of injures they often feel misunderstood and carries feelings of shame and guilt. Nurses play an important role in taking care of women who are exposed to intimate partner violence. Aim: The aim of this study is to describe nurses´ experience when meeting women that are exposed to intimate partner violence. Methods: The study was conducted with a qualitative inductive design where eight  articles from Pubmed, Cinahl and PsycInfo were analyzed with Friberg's five-step model. Results: Three categories and nine subcategories were highlighted after the analysis. The categories were; the need for tools in the meeting, nurses emotional reactions, master professional responsibility. Conclusion: It is a challenge to meet women exposed to intimate partner violence. Nurses are expected to be objective and provide good care even if the subject is complicated. To make sure that nurses are able to provide good care to abused women it is necessary that they have access to tools, understanding of their own feelings and to be able to master the professional responsibility.

Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vad en våldsutövande man har för motiv till att utöva våld mot husdjur, huruvida husdjur är en bidragande faktor till att kvinnor stannar längre hos en våldsutövande partner och vad det vilka behov det finns av hjälp och stöd som kvinnor kan få i samband med våld i hemmet där det finns husdjur med i bilden. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor i större utsträckning stannar längre eller återgår till en våldsrelation när husdjur finns med i bilden. Motivet för våld mot husdjur handlar ofta om att upprätthålla en maktposition och kontroll över kvinnan. Det finns begränsade resurser för att kunna hjälpa kvinnor att fly våldsrelationer. I många fall erbjuds endast skyddat boende för kvinnor men då innebär det att kvinnan ej kan ta med sitt husdjur i många avseenden

Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor är ett socialt problem som drabbar kvinnor både fysiskt och psykisktmed varierande konsekvenser för offret. Sjuksköterskor träffar dessa kvinnor ofta därför ärdet viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskorserfarenheter av att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudie med deskriptiv design byggd på vetenskapliga artiklar som söktes framdatabasen PubMed. Resultat: Sammanfattar 13 artiklar och presenterade tre teman: bristandekunskap och behov av utbildning, känslomässig erfarenhet ur ett sjuksköterskeperspektiv ochhur är det med bemötandet? Diskussionen: För att sjuksköterskor ska hantera kvinnor somupplevt våld är utbildning viktig på flera plan. Utbildning behövs för att känna igen kvinnoreffektivt, hantera den känslomässiga påverkan och kunna bemöta kvinnor på ett professionelltsätt. Slutsats: För att ge nödvändig vård till en våldsutsatt kvinna är det viktigt attsjuksköterskan har kunskap kring ämnet våld i nära relation så att de kan på bästa sätt bemötaden våldsutsatta kvinnan. / Abstract Male violence against women is a social problem that affects women physically andpsychologically, with varying consequences for the victim. Nurses meet these women oftenand must therefore be prepared to respond to them in a professional manner. Aim: Todescribe nurses' experiences of dealing with women who are exposed to violence in intimatepartner relationships. Method: The design of this literature review is descriptive built onscientific articles that were searched in the database PubMed. Results: The result summarizes13 articles and presents three themes: lack of knowledge and need for education, emotionalexperience from a nurse's perspective and how to treat these women? Discussion: In order fornurses to deal with women who have experienced violence, education is important on severallevels. Education is needed to recognize women effectively, manage the emotional impactand be able to respond to the women in a professional manner. Conclusion: It is importantthat the nurse has knowledge on the topic of intimate partner violence in order to provide thenecessary care to an abused woman.

ABSTRAKT Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort globalt problem. Det beräknas att cirka en tredjedel av alla kvinnor har erfarenhet av det. Sjuksköterskor är ofta den första vårdkontakten som utsatta kvinnor kommer i kontakt med när de söker vård och har därför en viktig roll i att upptäcka våld i nära relationer. Att göra en litteraturstudie utifrån publicerade vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelse av att fråga om våld i nära relationer kan belysa eventuella svårigheter. Detta kan bidra till en djupare förståelse för sjuksköterskan som vårdar men också för de kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att inleda samtalet om våld i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna Cinahl och Psycinfo vilket resulterade i fjorton vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse i att inleda samtalet om våld i nära relationer resulterade i fyra slutliga kategorier: Kunskap krävs för att känna sig säker, Arbetsmiljö och lokaler påverkar möjligheterna, Det kräver relationsskapande & Ger en emotionell påverkan. Sjuksköterskor upplevde att det fanns en brist på utbildning, en avsaknad av lämplig miljö för att samtala enskilt och en tidspress i mötet med våldsutsatta kvinnor. En vårdrelation var viktig att skapa för sjuksköterskor och att ta del av berättelser kunde ge en emotionell påverkan. Slutsats: Det finns behov av att höja kunskapen om våld i nära relationer hos sjuksköterskor genom utbildning och praktisk träning. Rutiner och riktlinjer kan göras mer lättillgängliga. Det finns behov av fortsatt forskning gällande utbildning inom ämnet och om hur implementerade riktlinjer påverkar sjuksköterskor. Frågan om våld i nära relationer borde ställas oftare.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Våld i samkönade relationer är ett utbrett socialt problem men alltför ofta brister både bemötandet samt stödet till de våldsutsatta. Studier visar på att homo- och bisexuella i högre grad än heterosexuella är utsatta för våld i nära relationer. Trots det blir de våldsutsatta bemötta med likgiltighet, okunskap och heteronormativa föreställningar. Syftet med den här studien är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av arbetet med våld i samkönade relationer inom socialt arbete. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från en hermeneutisk ansats vilken syftar till att skapa förståelse och tolkning. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer valts som tillvägagångssätt. Studiens slutsatser är att yrkesverksamma upplever att det finns vissa brister i både stödet och bemötandet av personer som blivit utsatta för våld i samkönade relationer. Vår tolkning är att professionella som arbetar med våldsutsatta påverkas av heteronormativa samt stereotypa föreställningar kring rollerna som förövare och offer. Stödinsatserna och bemötandet av våldsutsatta i samkönade relationer är och förblir bristande om inte arbetet utvecklas framåt.