Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) behöver fastställa en metod för att avjämna sulan i deponeringstunnlar i det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. Bränslet kapslas in i kopparkapslar och deponeras i ett system av tunnlar på 500 m djup i granit. Tunneldrivning planeras med skonsam sprängning och kommer, efter avslutad deponering, att återfyllas med bentonitlera i enlighet med KBS-3 metoden Kopparkapslarna deponeras i borrade hål i deponeringstunnlarnas sula. Sulan bör vara jämn för att deponeringsmaskinen skall kunna köra och deponera kapslarna i deponeringshålen samt för att underlätta borrning av deponeringshålen. Detta var anledningen till att Svensk kärnbränslehantering (SKB) initierade ett projet för att utvärdera vajersågning av sulan efter att deponeringstunneln är driven. Produktionsbehovet är fastställt till 1,5 km tunnel per år, eller med andra ord fem stycken 300 m långa deponeringstunnlar. Drivningen av dessa tunnlar bör inte överstiga ett år för att kunna hantera en deponeringstakt av 200 kapslar per år (Havel, 2000) och att under ett år skall tunnlarna både kunna drivas samt avjämnas.   Det som kunnat fastställas i projektet är att avjämningsmetodiken har stor effektiseringspotential, dock är den utvärderade maskinparken för ineffektiv för att kunna vara ett alternativ vid avjämning av sulan i deponeringstunnlarna i Forsmark. Ett resultat från denna studie indikerar att det att det tar upp emot 45 veckor att avjämna sulan i en deponeringstunnel. Det finns starka motiv att fortsätta utvärdera metoden och följa de rekommendationer som finns presenterade i denna studie. Dessa åtgärder kommer sannolikt kunna korta tidsåtgången för avjämning av sulan kraftigt. Sannolikt kan sul-avjämning kortas ned till dryga 20-24 veckor eller mer. Studien har även visat att personalbehovet för att avjämna sulan kommer vara åtta bergarbetare, fler arbetare än så kommer vara svårt att nyttja effektivt. I denna studie har en arbetsvecka på 36 h utvärderats, vilka är fördelade på tre 12-timmars skift. För att ytterligare korta ned tidsåtgången kan det införas fler skift och längre arbetsveckor.   Vajersågningsmetoden har visat sig vara lätt att genomföra och initialt fanns en oro för att vajern skulle fastna på grund av höga bergspänningar samt vara svår att losshålla. Vajern fastnade endast vid två tillfällen och orsakade enbart driftstopp på under 20 minuter. Metoden innebär att sulan som skall vajersågas är frilagd från bergspänningar, och endast sulans egenvikt påverkar vajern. Metoden är lätt att nyttja ur detta avseende. Inmätningen av vajern före sågstart gjordes mycket enkelt och har gett bra resultat.   Klingsågningen med den utvärderade maskinparken gav upphov till vissa förseningar, för att den använda klingsågen var underdimensionerad. Dock visade studien att klingsågning ändå var fullt genomförbart vid vajersågnng. Rapporten har identifierat olika alternativ på en bättre lämpad klingsågningsutrustning och rekommendationer finns i denna rapport.   Svensk kärnbränslehantering söker en avjämningsmetod som är kostnads samt tidseffektiv. Metoden måste även vara möjlig att industrialisera och lämplig att applicera i Svensk kärnbränslehantering:s operativa miljö. Denna metod har visat sig vara lämplig och operationellt funktionell. Dock rekommenderas fortsatta studier och effektiviseringar av metoden.

Träning kan ses som en trend då det har blivit allt mer populärt att utföra någon form av fysisk aktivitet. Inom socialpsykologisk teori har trender förståtts som ett sätt för individer att tillfredsställa sina behov av att anpassa sig efter den sociala omgivning de lever i. Socialpsykologin har också visat att det är fruktbart att synliggöra normer genom att intervjua individer som definierar sig som normbrytare. Denna studie syftar därför till att undersöka träningstrenden ur icke-användares perspektiv genom tio kvalitativa intervjuer med individer som inte anser sig vara fysiskt aktiva. Resultatet visar att träningstrenden har en inverkan på individer som inte aktivt deltar i den då de upplever ett utanförskap. Dessutom finns det andra faktorer som tydliggör utanförskapet och individers upplevelse av det. Media och materiella ting är två sådana faktorer som båda har en stor del inom trenden. Icke-användares inställning till träningstrenden är delad på så sätt att träningens popularitet skapar förutsättningar för ett hälsosamt samhälle, samtidigt som dessa förutsättningar motarbetas då träningens popularitet medför en stress och press att prestera utefter ett ideal som är svårt att uppnå. Det innebär också en svårighet att gå emot träningstrenden då den speglar normen i samhället att vara hälsosam, vilket gör att ett icke-deltagande kan anses som avvikande från ett kollektivt handlande.

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through  non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn.   Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

No description available.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa, och om denna motivation var relaterad till deras fritidsaktiviteter. Syftet var även att beskriva vad det är som påverkar elevers motivation i det centrala innehållet: lek, spel och idrotter. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer där urvalet bestod av elever i årskurs 9. Hälften av eleverna var inte aktiva inom föreningsidrotten på sin fritid, medan den andra hälften var aktiva. Resultatet för denna undersökning visar att elevernas motivation påverkas av olika faktorer, men kompetens, tävlingsmoment och lagspel är gemensamma faktorer för samtliga elever som både kan öka och minska motivationen. Samtliga elever som är föreningsaktiva samt några få av de elever som inte är föreningsaktiva menar att deras fritidsaktiviteter påverkar motivationen positivt till ämnet idrott och hälsa. De resterande eleverna ansåg att deras fritidsaktiviteter inte påverkade deras motivation till ämnet. Samtliga elever var överens om att ämnet idrott och hälsa inte har inspirerat dem till att vara aktiva inom en föreningsidrott. Det resultat som framkom gällande det centrala innehållet visar att eleverna föredrar spel i undervisningen. Elevers motivation till utomhusundervisning påverkas starkt av väderförhållanden och val av aktivitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av elevernas motivation påverkas av olika typer av yttre reglering, detta syns tydligt i skalan för SDT. Undersökningens resultat visar även att elevgrupperna motiverades av liknande faktorer och att de grundläggande psykologiska behoven inom SDT är viktiga för motivationen oavsett bakgrund.

Detta arbete undersöker hur karaktärsanimationer kan användas som gränssnittsfunktion i både underhållande och lärande spel. Bakgrund behandlar gränssnittsdesign, karaktärsanimation i relation till instruktionsdesign samt förutsättningar för inlärning enligt kognitionsteori. Frågeställningen som undersökningen ämnar att besvarar utreder om en spelare kan lösa enklare spatiala uppgifter som förmedlas genom gestindikation från en 3D-animerad karaktär. Artefakten består av ett kort spel där karaktärsindikation hänvisar till ett objekt i scenen med nivåer från vag till tydlig indikation där respondenten ska lyckas klicka på rätt objekt. Av 28 respondenter var det 22 personer som löste uppgiften och 6 respondenter inte lyckades att lösa uppgiften. Resultaten från undersökningen visar på att det är möjligt för en spelare att lösa enklare spatiala uppgifter på en bredd mellan subtil indikation till mycket tydligt indikation från en icke spelbar karaktär. Framtida studier kan ämnas att vidare utreda hur olika nivåer av subtil till tydlig gestindikation kan vägleda en spelare.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kommunicerar med barn i hallsituationer samt hur pedagoger själva ser på denna kommunikation. Vi ville undersöka hur pedagoger använder den verbala och icke-verbala kommunikationen, om det finns några speciella hjälpmedel för kommunikationen, samt vilka tankar pedagoger har kring sin användning av kommunikation. Det teoretiska perspektivet som varit utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande, där kommunikationen är central för lärande. Det är en kvalitativ studie där vi genom observationer på fem avdelningar och intervjuer med tre förskollärare har samlat in material. Vi använde oss därefter av en tematisk analys för att behandla det insamlade materialet. Analysen resulterade i fem teman: "Det fysiska rummet: hur miljön i hallen påverkar kommunikationen", "Hur den verbala och den icke-verbala kommunikationen tar sig uttryck i hallen mellan pedagog och barn", "Pedagogers maktposition", "Hur omsorg och lärande framträder i kommunikationen" och "Pedagogers egna tankar". Våra resultat visar att den verbala kommunikationen är den absolut vanligaste i hallen, och att den ser annorlunda ut beroende på barnens ålder. Stress uppfattas av pedagoger som den största påverkansfaktorn i hur kommunikationen tar form, men även miljöns utformning påverkar. De hjälpmedel som förekom var först och främst till för att bidra till en lugnare atmosfär och därigenom påverka kommunikationen. Omsorg och lärande visar sig i kommunikationen i samtliga hallsituationer, men resultatet visar även på en tydlig skillnad beroende på barnens ålder, där yngre barn oftare får möta en omhändertagande kommunikation och äldre barn oftare får möta en lärande kommunikation. Resultatet visar även att pedagoger anser att kommunikationen i hallen är något som kan utvecklas med hjälp av reflektioner och förändringar av miljön.

The objective of this study is to create an overview of the existing research on makerspaces in libraries. It examines what the publication patterns look like and which subjects the research covers. Eleven academic articles have been studied and analysed with regards to bibliometric data and also by means of thematic content analysis. The analysis builds on R. David Lankes' theory that the mission of the library is to create a better society by facilitating knowledge creation in the community. The results show that research on makerspaces in libraries is still very limited, although the field covers many different aspects of the subject. Most of the research comes from USA and most of it has been published in the research area of Social science. The most cited article among the studied articles is written by Groenendyk & Gallant, and the article most cited by the studied authors is written by Lauren Britton. The themes discovered in the content analysis consists of descriptions of makerspaces, accessibility, makerspaces and users, makerspaces and society, the future of libraries and makerspaces in practice. The study also shows that makerspaces can be a way for libraries to fulfill R. David Lankes' mission of knowledge creation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnors potential till att utmana heteronormativa konventioner genom polyamorös praktik, samt att undersöka vilket motstånd kvinnorna mött eller möter från omgivningen och i kärleksrelationer med män. Studien utgår teoretiskt från Stevi Jacksons definition av heteronormativitet som en normerande, institutionaliserande struktur som reglerar normer för såväl sexualitet som kön, och Chris Beasleys teori om gränsöverskridande heterosexualitet, det vill säga olikkönade sexuella praktiker som har potential att utmana könade och sexuella ojämlikheter som struktureras av heteronormativitet. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade enskilda djupintervjuer, med tre kvinnor som definierar sig som polyamorösa och som har erfarenheter av kärleksrelationer med män. Dessa har sedan tolkats tematiskt genom lodrät och vågrät textanalys i enlighet med Heléne Thomssons systematiska textanalys. Resultaten visar på att kvinnorna utmanar heteronormativa föreställningar om att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av en man, om att kvinnor bör hämma individuell utveckling till förmån för stabiliteten i en parrelation samt om att kvinnor är potentiella rivaler om män snarare än potentiella vänner, och om att kärleksrelationer bör prioriteras över platonska vänskapsrelationer. Kvinnorna möter motstånd i och med att omgivningen ofta förstår polyamori som sexuell promiskuitet, och att kvinnor i enlighet med den sexuella dubbelstandarden döms hårdare än män när de har flera sexuella partners. I kvinnornas relationer med män kvarstår och reproduceras vissa traditionella könsmönster, där männen i enlighet med ideal för hegemonisk maskulinitet ser kvinnornas andra manliga partners som rivaler, och där kvinnorna gör en större del av det känslomässiga arbetet än sina manliga partners. Det finns begränsningar, främst i form av bristande tidsmässiga och energimässiga resurser, för kvinnornas möjligheter att underhålla multipla kärleksrelationer i praktiken. Samtidigt menar jag att det finns frigörande potential i sig i att ha känslomässig och kroppslig autonomi att få inleda multipla relationer om man orkar och vill.

No description available.