Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande.

The purpose of this study is to determine the students’ perceptions regarding the teacher's religious positioning and what the students prefer. Another purpose is to show what the students say the result could be if the teacher gives away his or her religious positioning. Previous research include several doctoral theses and student papers regarding how students perceive the teachers’ religious position and the religious education classroom as a whole, but research regarding how students say it should be is not found. The 91 surveys primarily used in this study contain both qualitative and quantitative questions. The methodology is a thematic analysis of the central themes that occur in the answered surveys. Furthermore, this study uses a two-part definition of freedom of religion: positive freedom of religion (the right to be religious and be a part of religious manifestations) and negative freedom of religion (the right to be non-religious and to not be exposed to other people’s religious manifestations). Several central themes are found, including: the teachers' own experience, more knowledge about (at least) one religion, objectivity, negativity towards religion, the professional teacher and many more. Among the identified themes one of the most important ones according to the students is objectivity – the teachers’ own opinions shouldn’t be visible in the classroom, though there are exceptions. The study finds that a majority of the students means that the teacher’s religious positioning doesn’t matter, as long as the teacher is professional enough. However, a teacher who is a non-believer is generally preferred over a teacher who is a believer. Furthermore, the term “objectivity” is mostly associated with a non-believer. In accordance with previous research there seems to exist a secular discourse within religious education that the students don’t notice. Within this discourse the students value the negative freedom of religion higher than they do the positive freedom of religion.

<p>Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. </p><p>Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.  </p>

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende.  Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i. Inte minst genom att deras familjer också har påverkats av sin omgivning. De informanter som är uppvuxna i en annan kultur är mer formade utifrån denna och har ännu inte hunnit bli formade av det sekulariserade svenska samhället.