Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin. I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska. Det råder dock oenighet mellan lärarna om den faktiska plats som denna nyss nämnda historia är tillräcklig eller inte. I frågan om vilka händelser som prioriteras finns det en enighet om att den icke-västerländska historia behandlas oftast då Västerlandet är i kontakt med den. Den icke-västerländska historian undervisas också genom andra upplägg såsom tematiseringar, Pm, diskussioner eller korta redovisningar av läraren. I frågan som berör faktorer som påverkar undervisningsinnehållet blir ämnesplanen, elevsammansättning och den faktiska kunskapen och intresset hos läraren de faktorerna som lärarna anser påverkat dem. Två lärare tolkar ämnesplanen som en motståndsfaktor till icke-västerländsk historia, samtidigt som alla menar att ämnesplanen inte uppmuntrar till mer icke-västerländsk historia. Elevsammansättning var en stor faktor då fler elever med utomeuropeiska rötter desto mer icke-västerländsk historia i undervisningen. Kunskapen hos i sin tur hade en negativ effekt på mängden icke-västerländsk historia om lärare själv ansågs att hen hade liten kunskap om just den historian. Konklusionen var att den ickevästerländska historians plats anses vara för liten. Avgörande faktorer som påverkar synen är kunskap och intresse men även av ämnet. Den västerländska historian ansågs ha en större plats för att den ligger oss närmare kulturellt och geografiskt.