Frågeställningar: Hur bör Mälardalens Studentkår forma sin verksamhetsstyrning så att de lyckas nå verksamhetens mål? Hur ska Mälardalens Studentkår erhålla en högre legitimitet på sitt lärosäte och på så sätt värva fler medlemmar? Syfte:                        Syftet med studien är att bidra med insikt om Mälardalens Studentkårs resursutnyttjande, genom att utveckla organisationens verksamhetsstyrning, som i sin tur kan leda till en högre legitimitet. Metod:                     Studien inriktar sig på en kvalitativ fallstudiemetod. En abduktiv ansats har tillämpats med anledning av att det studerade fenomenet grundar sig i ett redan existerande problem. Studien har med hjälp av benchmarking med två andra studentkårer analyserat utformning av strategier och huruvida måluppfyllelsen har uppnåtts. Detta har genomförts genom intervjuer samt styrningsdokument från samtliga studentkårer. En tematisk analys har tillämpats för att analysera data där teman identifierades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket och syftet. Slutsats:                            Resultatet visar på att Mälardalens Studentkår behöver tillämpa fler styrverktyg för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Styrverktyg som vision, affärsidé, verksamhetsplan, mål och prestationsmätning kan hjälpa organisationen att utnyttja sina resurser på rätt sätt och på så vis kommer de gå i linje med sina intressenters krav och förväntningar. Genom tillämpning av de olika styrverktygen uppnås även legitimitet, vilket i sin tur kan leda till ett högre medlemsantal. Mälardalens Studentkår får även en högre legitimitet genom att se över sina intressenters krav och förväntningar och att de utvecklar sin verksamhetsstyrning utefter det. / Research questions:              How should the student union of Malardalen university shape its business management in line with its business goals?                                    How should student union of Malardalen university obtain a higher legitimacy at its university seat and thus recruit more members? Purpose:                 The purpose of the study is to contribute insight into the resource utilization of student union of Malardalen university, by developing the organization's operational management, which in turn can lead to higher legitimacy. Method:                  The study focuses on a qualitative case study method. An abductive approach has been applied since the studied phenomenon is based on an already existing problem. The study has, through benchmarking with two other student unions, analyzed the design of strategies and whether the goal completion has been achieved. This has been accomplished through interviews and guidance documents from all student unions. A thematic analysis has been applied to analyze data where themes were identified based on the theoretical framework and purpose. Conclusion:         The result shows that the student union of Malardalen university needs to apply more control tools to develop its business management. Control tools such as vision, business concept, business plan, goals and performance measurement can help the organization to utilize its resources properly and, in this way, they will be in line with the requirements and expectations of its stakeholders. By using the various control tools, legitimacy is also achieved, which in turn can lead to a higher number of members. The student union of Malardalen university also gains higher legitimacy by reviewing the requirements and expectations of its stakeholders as they develop their business management along that line.

Denna magisteruppsats kretsar kring två föreningsdrivna ideella bibliotek i Dalarna. Syftet är dels att undersöka bibliotekens villkor, dels vilken funktion de har för användare och lokalsamhälle. För att uppnå detta används Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens modell för folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället som teoretiskt ramverk. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med volontärer och användare på biblioteken. Studien visar att de ideella biblioteken fyller en del av den lucka som uppstått efter att folkbiblioteksfilialerna på orterna lagts ner: i form av kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Hur väl och vilka av dessa funktioner som uppfylls varierar de ideella biblioteken emellan. Aktiviteter och service som erbjuds på de ideella biblioteken är bland annat uppdaterade bokbestånd, sagostunder, utställningar och lokalinformation. Utmaningar som identifieras med driftsformen är bland annat en ekonomisk osäkerhet, en homogen volontärgrupp och en svårighet att nå ut till särskilda målgrupper. Möjligheter inkluderar en nära kontakt med användare och lokalsamhälle och en frihet i organisationsformen. Resultatet visar att invånare på orterna tycker att de ideella biblioteken fyller en viktig samhällsfunktion även om de inte själva besöker dem. För användare som av olika anledningar inte kan ta sig till närmaste folkbibliotek eller bokbuss blir de ideella biblioteken den enda tillgången till biblioteksverksamhet.

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.

Att visa ’accountability’ (att handla på ett visst sätt och därefter redogöra för sitt handlande) har under de senaste decennierna kommit att anses viktigt för ideella organisationer. Att vara ’accountable’ antas nödvändigt för att organisationer ska upplevas som legitima av sina intressenter och därmed viktigt för deras långsiktiga överlevnad. En typ av information som antyds vara av vikt för organisationers intressenter är att de tydligt redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Teorier som potentiellt kan förklara hur ideella organisationer redovisar sådan information har dock forskats om endast i begränsad omfattning. Denna studie ämnade testa om resource dependence -teori och institutionell teori kan ses som giltiga förklaringsmodeller för hur ideella organisationer i årsberättelsen redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Med grund i teorierna formulerades två hypoteser vilka gör antaganden om syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Hypotesen som gjordes med grund i resource dependence -teori antog att syftes -och prestationsredovisningen skulle vara utförligare för ideella organisationer som till en högre andel var bidrags -eller donationsfinansierade. Hypotesen som gjordes med grund i institutionell teori antog att syftes-och prestationsredovisningens utförlighet skulle signifikant skilja sig mellan ideella organisationer som utövade olika typ av verksamhet, i denna studie museiverksamheter och sociala insatser. En innehållsanalys utfördes med ett stickprov av årsberättelser från 59 ideellaorganisationer avseende de två verksamhetstyperna. En checklista användes som utgångspunkt för att binärt poängsätta och därmed kvantifiera syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Därefter prövades hypoteserna genom att statistiskt analysera redovisningens utförlighet i relation till andelen bidragsfinansiering samt typ av verksamhet. Studiens resultat visar stöd för båda hypoteserna. För den hypotes som tog sin utgångspunkt i institutionell teori visas dock ett statistiskt starkare stöd. Resultaten antyder att både resource dependence -teori och institutionell teori är giltiga förklaringsmodeller i fråga om hur ideella organisationer väljer att utforma sin syftes -och prestationsredovisning i årsberättelsen.

I denna studie undersöks yrkesverksammas uppfattning om stödet som ges till barn medfrihetsberövade föräldrar samt påverkan på barnet. Även samverkan mellan ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården när det kommer till ärenden där barn har enfrihetsberövad förälder undersöks.Vår studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom den ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården. De semistrukturerade intervjuerna analyseradesmed hjälp av riktad/konventionell innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter utgörs avmodellmakt, stödteori och stigma. Tidigare forskning tar upp aspekter över hur samverkanmellan ideella organisationer och myndigheter kan bidra till asymmetriska förhållande utifrånfinansiering. Även hur det har en stor betydelse för ideella organisationers existens. Tidigareforskning om stöd och påverkan på barnet pekar ut stigma som en betydande faktor och hurdenna grupp av barn är osynlig i samhället. Våra resultat visar att gruppen av barn tillfrihetsberövade föräldrar är en stigmatiserad grupp som är beroende av att stöd erbjuds frånideella organisationer. Ideella organisationer är i sin tur beroende av att marknadsföra sig föratt kunna få in finansiering för att i sin tur kunna erbjuda stöd för dessa barn. Våra resultat visaräven att myndigheter som Kriminalvården utgår från barnets bästa men skulle vilja utveckladetta ytterligare. I vår studie diskuterar vi finansieringens betydelse för ideella organisationersamt hur det kan påverka vilket stöd som erbjuds till barn med frihetsberövade föräldrar.Förbättringsområden som kom upp under intervjuernas gång från Kriminalvårdens sida varförenklade sätt att kunna ha kontakt med sin frihetsberövade förälder, samt att kunna utgå frånbarnets bästa om kontakt överhuvudtaget ska ske. Ett förbättringsområde som kom upp iintervju med Kumulus var att kunna skapa ett nytt åldersinriktat material i form av en metodbok.Slutsatserna vi kom fram till i vår studie är att Kumulus är de enda i Umeå som erbjuder stödför barn med frihetsberövade föräldrar/anhöriga samt att stödet kan variera beroende på barnet.Samverkan mellan Kumulus och Kriminalvården i Umeå fungerar bra idag utifrån deyrkesverksamma. Finansiering är en betydande faktor för organisationer som jobbar med barntill frihetsberövade föräldrar för att de ska kunna utvecklas geografiskt men även för att kunnautveckla arbetsmaterial

Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan.  Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees.   Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do.   Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection.   Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit.   Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured.

Inledning: Svenska fotbollsklubbar står inför ett redovisningsval vid hanteringen av externt förvärvade spelare. Tidigare studier om redovisningsval har vanligtvis gjort antaganden om vilken logik som ligger bakom valet av redovisningsmetod, snarare än att undersöka hur beslutsfattarna faktiskt resonerar. Problemformulering: Vilken logik ligger bakom svenska elitfotbolls- klubbars val av redovisningsmetod för externt förvärvade fotbollsspelare? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och förklara logiken bakom valet av redovisningsmetod när det gäller externt förvärvade spelare i svenska elitfotbollsklubbar. Metod: Idealtyper används för att belysa de bakomliggande logikerna i fyra redovisningsteorier. Idealtyperna används för att förklara det empiriska materialet som har samlats in genom intervjuer med beslutsfattare i olika klubbar. Resultat och slutsats: Studien visar att fotbollsföreningar resonerar olika när det gäller redovisingsbeslut. De mer etablerade klubbarna, som i sin tur även har mer omfattande förvärvskostnader, tenderar att aktivera sina köp. Sammantaget är det tydligt att det sällan går att förklara ett beslut utifrån endast en logik. Det krävs en kombination av flera teorier för att förklara vilken logik som ligger bakom ett redovisningsval. / Introduction: Swedish football clubs are required to make a choice regarding accounting when they acquire players externally. Previous studies on accounting choices usually make assumptions regarding the underlying logic about the choice of accounting method, instead of examining how decisionmakers reflect and reason about their choice Problem: What logic lies behind Swedish elite football clubs’ choice of accounting method regarding externally acquired players?Purpose: The purpose of the study is to investigate and explain the logic behind the choice of accounting method when football clubs acquire players externally in Swedish elite football clubs. Method: Ideal types are used to illustrate the underlying logic of four accounting theories. The ideal types are used to explain the empirical material that has been collected through interviews with decision-makers in different clubs. Results and conclusion: The study reveals that football associations reason differently regarding accounting decisions. The more established clubs, which in turn also have major transfer fees, tend to capitalize their players. To summarize it is rarely possible to explain a accounting choice based on just one logic. It requires a combination of theories to explain which logics an accounting choice is based on.

General extenders are examined in a collection of spoken data drawn from the two sub-corpora Business and Leisure of the British National Corpus. This study investigates the use of the 110 instances of or something, and everything, and and stuff in native speakers’ discourses. The speakers are males and females aged 15-59 years. This study focuses on the frequency and functions of general extenders, and explores whether there is a relationship between the use of GEs and speakers’ ages as well as the gender of speakers. For the purposes of this study, both quantitative and qualitative methods are used. The analysis shows that the most frequent form is or something (representing 65.45% of the data), followed by and everything (20.90%) and and stuff (13.63%). This study reports that general extenders are multifunctional, and that they indicate ideational and interpersonal functions. However, there is considerable variation in the use of general extenders. These forms are mainly used to implicate a category. The predominant use of these forms occurs in young speakers’ discourses, and their frequency decreases as the speakers get older. In addition, this study points to the differences between female and male speakers in using general extenders, and that females use these expressions more frequently than males. / General extenders undersöks i språkbrukares tal som härrör från två sub-corpora Business och Leisure från British National Corpus. Syftet med denna studie är att undersöka 110 instanser av or something, and everything, och and stuff hos brittiska mäns och kvinnors tal i åldersspannet 15-59 år. Denna studie fokuserar på general extenders frekvenser samt funktioner, och undersöker huruvida om deras användningen är korrelerade med språkbrukarnas ålder och kön. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultaten visar att den vanligaste formen är or something som motsvarar 65.45% av datan, följt av and everything 20.90%, medan den lägsta användningen gäller and stuff 13.63%. Denna studie visar att general extenders är multifunktionella det vill säga de indikerar ideella och interpersonella funktioner. Språkbrukare använder dock general extenders huvudsakligen för att implicera en kategori. Den övervägande användningen av general extenders sker i unga talares diskurser, deras frekvens minskas i äldre språkbrukares tal, samt kvinnor använder dem mer än män gör.

Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur sociala medier kan användas inom marknadsföring av idrottsverksamheter och hur det kan leda till ökad deltagaraktivitet och engagemang. I studien medverkade totalt åtta idrottsverksamheter, fyra tennisklubbar och fyra fotbollsklubbar. Samtliga intervjupersoner var företrädare för sina idrottsverksamheters Instagram-konto vilket betyder att de har huvudansvar att publicera och ta hand om verksamhetens Instagram-konto. Det teoretiska ramverket för denna studie består bland annat av användningsmodellen, marknadsföringsmix för ideella organisationer och ritualperspektivet. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer var en grund för insamlingen av empiri. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys. Resultaten visar att publicering av regelbundna och högkvalitativa bilder och videos kan väcka intresse och skapa engagemang. Resultaten visar att inlägg som sprids mest är kopplade till sportslig framgång där Instagram kan ses som ett verktyg för att bygga varumärke och skapa en engagerad community. De primära slutsatserna är att underhållande inlägg samt varierade och växlat innehåll kan ses som en strategi på Instagram. Dessutom erbjuder plattformen möjligheter för varumärkesbyggande och gemenskap.