The aim of this study is to analyze the concept of antiracism and explore what characterizes the kind of antiracism that the empirical examples presented in this study represent. The empirical examples are instances of what I call antiracist actors. They are rooted in civil society, but also have strong connections with the government through government funding. The empirical data has been gathered through both qualitative and quantitative methods, mainly in the form of a survey and interviews. In order to explore the antiracist actors I have focused on three themes: (1) the shapes and forms of racism, (2) antiracism as a phenomenon, and (3) antiracism as a social arena. Through these themes I have gathered information about how the antiracist actors interpret their activities and the context in which they are working. On the subject of the shapes and forms of racism, I establish that racism is a concept that is hard to define. The antiracist actors lack a common language regarding racism, which affects the antiracist rhetoric. Regarding antiracism as a phenomenon, I conclude that the antiracist strategies mainly consist of three components: (1) knowledge is used as a strategic instrument internally to strengthen the volunteers, (2) knowledge is spread externally to increase awareness of racism, and (3) the antiracist actors deconstruct racist beliefs when opposing racist opinions. Finally, I research antiracism as a social arena and study civil society and theories about social movements in order to explore organizational aspects of the antiracist actors. Using Alberto Meluccis’ social movement theories, there is some evidence to support the thesis that the antiracist actors could be defined as part of an antiracist movement. However, overall there are stronger arguments to suggest the opposite, mainly since the antiracist actors are not in opposition to one or more adversaries. Instead they work with target groups, sometimes targeting the general public, sometimes specific groups like children in a certain school. The main conclusion from my study in this respect is that the antiracist actors are part of what I call association-driven antiracism. The associationdriven antiracism is characterized by non-violent methods and the antiracist actors do not focus on racist adversaries, instead they work with target groups trying to influence them in an antiracist way. The association-driven antiracism secures its continuity through networks, since many activities are project-based and only last for a limited period of time. Also, the antiracist actors are not representatives of particular political parties, instead they gather around the question at hand, antiracism. The antiracist actors within the association-driven antiracism are in close collaboration with the government and partly finance their activities with government funding. This collaboration can be explained as a positive steering process, the rulers (the government) and those who are ruled (the antiracist actors) agree on an antiracist ideology and work in the same direction.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju. Teorier om rättssäkerhet används för att skapa en förståelse av materialet (Staaf; Petczenik) Studien visar att det finns brister i den formella rättssäkerheten samt att den materiella rättssäkerheten inte diskuteras över huvudtaget. Studiens resultat visar även att det finns ett glapp mellan rätten och dess tillämpning. / The present study examines how the rule of law is applied and interpreted for children placed outside their home by social services and how the rule of law are interpreted and applied in the case of children placed on non-profit refuges. The study has a sociology of law approach. Methods used in the study are a combination of legal dogmatic and social scientific method. The material consists of texts and one interview. Theories of the rule of law is used to create an understanding of the material (Staaf; Petczenik). The study shows that there are deficiencies in the formal legal rights as well as to the substantive legal rights, that will not be discussed at all. The results of the study shows that there is a gap between the law and its application.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.</p><p><strong>Metod: </strong>Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.</p><p><strong>Teori:</strong> Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.</p><p><strong>Empiri: </strong>I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.</p><p><strong>Analys: </strong>Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori.</p><p><strong>Slutsats:</strong> De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet.</p> / <p><strong>Purpose:</strong>  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership.</p><p><strong>Methology:  </strong>For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics.</p><p><strong>Theoretical </strong><strong>perspective:</strong>  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg.</p><p><strong>Empiric: </strong>This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation.</p><p><strong>Analysis:</strong> In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.</p>

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap. Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK. Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg. Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen. Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet. / Purpose:  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership. Methology:  For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics. Theoretical perspective:  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg. Empiric: This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation. Analysis: In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory. Conclusion:  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts.  Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete. Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet. Studien finner även att resursförpliktelse och bieffekt av image är stora problem för de ideella organisationerna och medför att varumärkesbyggandet bör ha en central roll i kommunikationsarbetet. / his bachelor thesis investigates four different non-profit organizations’ view on brand management. The chosen organizations are as follows; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott and Barncancerfonden. Qualitative interviews has been made with a respondent from each organization, the respondent has been well informed within the subject. The authors of this thesis has analyzed  if general brand theories are relevant, and in that case applicable on non-profit organizations. The study is also investigating if the purpose of each organization affects the organization’s brand management.  Through this research it is possible to distinguish differences in the chosen organizations’ brand management. Differences between the organizations and the general theories are also found. This generate difficulties to apply general theories on non-profit organizations, mostly because the organizations are affected by circumstances that they cannot prevent. The purpose of the chosen organizations does in large extent affect their positioning, which controls their brand management. This study also finds that resource commitment  and image spillover are highly recognized as problems for the organization’s brand building and therefore those threats needs to have a more central role in the organization’s brand management.

<p><em>The aim of this study is to analyze the concept of antiracism and explore what characterizes the kind of antiracism that the empirical examples presented in this study represent.</em> The empirical examples are instances of what I call antiracist actors. They are rooted in civil society, but also have strong connections with the government through government funding. The empirical data has been gathered through both qualitative and quantitative methods, mainly in the form of a survey and interviews. In order to explore the antiracist actors I have focused on three themes: (1) the shapes and forms of racism, (2) antiracism as a phenomenon, and (3) antiracism as a social arena. Through these themes I have gathered information about how the antiracist actors interpret their activities and the context in which they are working.</p><p>On the subject of the shapes and forms of racism, I establish that racism is a concept that is hard to define. The antiracist actors lack a common language regarding racism, which affects the antiracist rhetoric. Regarding antiracism as a phenomenon, I conclude that the antiracist strategies mainly consist of three components: (1) <em>knowledge is used as a strategic instrument</em> internally to strengthen the volunteers, (2) <em>knowledge is spread</em> externally to increase awareness of racism, and (3) the antiracist actors <em>deconstruct racist beliefs</em> when opposing racist opinions. Finally, I research antiracism as a social arena and study civil society and theories about social movements in order to explore organizational aspects of the antiracist actors. Using Alberto Meluccis’ social movement theories, there is some evidence to support the thesis that the antiracist actors could be defined as part of an antiracist movement. However, overall there are stronger arguments to suggest the opposite, mainly since the antiracist actors are not in opposition to one or more adversaries. Instead they work with target groups, sometimes targeting the general public, sometimes specific groups like children in a certain school.</p><p>The main conclusion from my study in this respect is that the antiracist actors are part of what I call <em>association-driven antiracism</em>. The associationdriven antiracism is <em>characterized by non-violent methods</em> and the antiracist actors do not focus on racist adversaries, instead <em>they work with target groups</em> trying to influence them in an antiracist way. The association-driven antiracism secures its continuity through networks, since many activities are project-based and only last for a limited period of time. Also, the antiracist actors are not representatives <em>of particular political parties</em>, instead they <em>gather around the question at hand, antiracism</em>. The antiracist actors within the association-driven antiracism are in close collaboration with the government and partly finance their activities with government funding. This collaboration can be explained as a <em>positive steering process</em>, the rulers (the government) and those who are ruled (the antiracist actors) agree on an antiracist ideology and work in the same direction.</p>

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

När forskningsöversikten utfördes hittades få artiklar som berörde både ideella föreningar och förebyggandet av ekonomiska oegentligheter. Syftet med studien blev därmed att finna kontrollmekanismer för styrelsen att använda sig av i ideella föreningar. Studien visar att; kunskapen i en styrelse och strukturen i en styrelse är nyckelfunktioner för att motverka förskingring. Studien beskriver lösningar för ideella föreningar hur att minska möjligheten till ekobrott. Faktorerna har tagits fram genom intervjuer från ideella föreningar som blivit utsatta för någon form av förskingring. Faktorerna är också summan av tidigare studier inom samma område. Rapporten är en tvärsnittsstudie där författarna har samlat in data och information från flera olika håll för att kunna finna olika mönster. Rapporten beskriver begreppen intern kontroll, firmatecknare, kompetens, extern revision, visselblåsning och berättande redovisning. Nämnda begrepp benämns i rapporten som kontrollmekanismer, vilka hjälper till att förebygga förskingring och kontrollera finanser i ideella föreningar. Även om styrelsen i en ideell förening idag är fungerande, kan kontrollmekanismerna hjälpa medlemmarna/styrelsemedlemmarna att få en större förståelse för styrelsens uppgift. I analysen och diskussionen resoneras fördelar och nackdelar kring förbättringsfaktorerna. Upptäckterna kommer från intervjuer gjorda på de olika ideella föreningar och de brister som visades från styrelserna. I analysen och diskussionen tas även fram nya synvinklar som inte fått utrymme tidigare i rapporten för att ytterligare belysa vikten av fortsatt forskning inom vårt specifika område. / When the research review was conducted, no studies for non-profit organizations were found to prevent financial irregularities. The purpose of this study was to try to create a document that help the board in a non-profit organization by finding factors to prevent financial misappropriation. It is found in this survey that; knowledge in the board and structure of the board is key functions in order to avoid financial irregularities. These factors have been pointed out through interviews; where non-profit associations have been subjected to different types of misappropriations. The factors are also a result from analysis of previous research within the field. This study is based on a qualitative cross-sectional study where the writers collected data and information from more than one case in order to find different types of patterns. The study was helped by several semi- structured interviews in order to achieve its purpose. This paper describes the concepts; internal control, authorized signatory, competence, external audit, whistleblowing and narrative accounting. These concepts were analysed and developed later as improvement factors, factors that the board of a non-profit organisation can use. Even if the non-profit association has a fully functioning board today, the improvement factors can help the members to receive even greater understanding of the board’s mission. In the conclusion, the various improvement factors are presented as a result from analysis of the theoretical framework as well as from the empirical study. The factors are the findings of what was missing or not utilized well by the representatives in the case study. The authors find that if non-profit associations use these tools, preferably in combination of with each other, one can avoid being subjected to misappropriations in the non-profit association. New arguments for future studies arises in the analysis and discussion to show the importance of this field. This study is written in Swedish.

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan.  Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. / The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below.  The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.

Svensk fotboll har en starkt rotad föreningskultur som bygger på ideellt engagemang,amatörmässiga ideal och demokrati. Under lång tid har dock fotbollen i stort genomgått enkommersialiseringsprocess där elitfotbollen allt mer styrs som företag och ekonomi blir alltviktigare. Detta har skapat en debatt kring 51-procentsregeln som hindrar privata investerare från attköpa upp svenska klubbar. Supportrarna värnar om denna regeln och under tidigt 10-tal var fråganom en avreglering uppe i Riksidrottsförbundets stämma men supportrarna protesterande och regelnblev kvar.Supportrarnas åsikt i frågan framkommer därmed tydligt vilket leder oss in på vårt syfte. Vi vill tareda på hur ledande organisationer inom svensk fotboll och svenska elitfotbollsklubbar ser på densvenska föreningskulturen och den svenska föreningsstrukturen, samt vad de anser att de finns förkonsekvenser med att ha kvar respektive häva 51-procentsregeln. För att genomföra studien har detgjorts totalt sju stycken intervjuer, med fem klubbchefer i svenska elitfotbollsklubbar och envardera med representanter från Riksidrottsförbundet och Svensk Elitfotboll.Studien har gett oss tydliga svar på vad dessa respondenter har för åsikter kring den svenskaföreningskulturen och 51-procentsregeln men även kring den svenska fotbollsstrukturen. Detframkommer i studien kritik till den svenska strukturen och även hanteringen av pandemin ochflertalet respondenter kräver förändringar. Studien hoppas kunna bidra med att vara ett underlag försådana eventuella förändringar samt hoppas vi, kunna öka förståelsen för olika aktörers perspektiv ihögst aktuella frågor. / Swedish football has a strongly rooted club culture based on non-profit involvement, amateurishideals and democracy. During a long time, however, football has largely undergone acommercialization process in which elite football is increasingly controlled as a company and theeconomy is becoming increasingly important. This has created a debate about the 50+1 rule thatprevents private investors from buying Swedish clubs. The supporters care about this rule andduring the early 10s the question of a deregulation was up in the Swedish Sports Confederationsmeeting but the supporters protested and the rule remained.The supporters' opinion on the issue is thus clear, which leads us into our purpose. We want to findout how leading organizations in Swedish football and Swedish elite football clubs view theSwedish club culture and club structure, as well as what consequences they believe exist ofretaining and removing the 50+1 rule, respectively. To conduct the study, a total of seven interviewswere conducted, with five club managers in Swedish elite football clubs and one each withrepresentatives from the Swedish Sports Confederation and Swedish Elite football.The study has given us clear answers to what opinions these respondents have about the Swedishclub culture and the 50+1 rule, but also about the Swedish football structure. The study revealscriticism of the Swedish structure and also how the pandemic has been handled and mostrespondents demands changes in the structure. The study hopes to be able to contribute as a basisfor such possible changes and we hope, to be able to increase the understanding of different actors'perspectives on highly current issues.