Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.

I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.

No description available.

För denna litteraturstudie har genom olika informationssökningsmetoder relevanta studier valts ut som behandlar kvinnors funktion inom islamistiska terrororganisationer och skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa. Resultaten visar att kvinnor har flera viktiga funktioner inom de islamistiska terrororganisationerna, synliga såväl som dolda. Resultaten är dock tvetydiga gällande kvinnornas betydelse och vikt för terrororganisationerna. Det råder dock ingen tvekan om att de strategiska fördelarna med att använda kvinnor är många för terrororganisationerna. Detta är en anledning till varför medvetenheten kring kvinnornas medverkan i terrororganisationerna bör öka hos både allmänheten och de beslutsfattare som utformar kontraterroristiska strategier. / For this study, through various information retrieval methods relevant studies was selected that treats the function of within the Islamist terrorist organizations aswell as the differences between women and men in these. The results show that women have several important functions within the Islamist terror organizations, visible as well as hidden. However, the results are ambiguous regarding the role of women and the importance of women within the terrorist organizations. There is however no doubt that the strategic benefits of using women are many of the terrorist organizations. This is one reason why the awareness of women's involvement in terror organizations should increase among both the public and the decision makers who design counter-terrorist strategies.

This master’s thesis attends to a debate in the Swedish daily press concerning the public library which arose after the Swedish Moderate Party’s publication of their cultural political document Kulturen 2.0. This document contains a number of standpoints, of which three directly concern the public library: charges on book loans, libraries on contract and politically balanced purchase policy. In all, 28 articles are examined by means of an idea and ideological analysis. The purpose is to find out what is behind the conflicts surrounding attitudes about the public library's mission and activity in an era of needs for change. On the basis of Douglas Raber’s account of three ideological strategies - social, conservative and populist - that constitutes the theoretical framework, the ideologies behind the ideas that stand out in the debate are to be identified. Four main conclusions are deduced from twelve preliminary inferences: (A) the combination of the social and the conservative strategy by the critics in the debate; (B) the conflict between critics' position according to (A) and populist strategy by advocates of the Moderate Party’s suggestions; (C) and (D) treats intrinsic dilemmas in the Moderate Party’s idea systems, there social respectively conservative strategy stands against populist strategy. Dilemmas concern either inconsistencies between different levels or on a metaphysical level with their fundamental principles contradicting each other. Factors influencing the results are constituted of various contents ascribed to certain central concepts such as education, access and democracy. This associates the statement ”the public library as the cornerstone of democracy” with alternate meanings. / Uppsatsnivå: D

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

This study aims to explore ideological profiles in local parties’ electoral manifestos. Through qualitative content analysis, three profiles, redistributive, developmental, and political discontent-oriented are investigated in local parties’ electoral manifestos in the case of Norrbotten. One of the main findings shows that the political discontent-oriented profile occurs to a lesser extent in comparison with the other profiles. Instead, many of the manifestos convey concerns relating to their municipality’s persistence. Local parties in Norrbotten tend to endorse new establishments of companies and industries in their manifestos. When expressing political discontent, the electoral manifestos often focus on distancing themselves from ideology-oriented politics while claiming to be a pragmatic alternative. Some manifesto also expresses the need to prioritize vulnerable groups in the municipality, especially the Sami people, senior citizens, and rural communities within the municipality.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region’s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong’s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China’s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development. The study reveals which different political ideologies and attitudes were communicated in the two newspapers. In this conflict the China Daily has been favouring the dominating political ideology and the South China Morning Post has been favouring the pan-democratic political ideologies. The results show that the South China Morning Post also was favouring the pan-democratic political ideologies in articles that were critical of the Occupy Central movement. All of the examined material from the China Daily has been unilaterally critical of the Occupy Central movement and has favoured the hegemonic communist ideology. / Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka hur den engelskspråkiga pressen i Hongkong konstruerar konflikten mellan den politiska rörelsen Occupy Central och den kinesiska staten. Det empiriska materialet består av tio artiklar från regionens två största engelskspråkiga tidningar, Hongkongs äldsta dagstidning, the South China Morning Post, och Kinas enda nationella engelskspråkiga tidning, the China Daily. Med utgångspunkt i forskning av Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak och John E. Richardson undersöker arbetet vilka politiska ideologier som gynnas av pressen och vilken attityd pressen visar för demokratisk utveckling. Studien visar vilka olika politiska ideologier och attityder som har kommunicerats i de två dagstidningarna. I denna konflikt har the China Daily visats gynna den dominerande politiska ideologin och the South China Morning Post har gynnat utmanande pan-demokratiska politiska ideologier. Resultaten visar att the South China Morning Post har gynnat pan-demokratiska politiska ideologier även i artiklar som varit kritiska mot Occupy Central-rörelsen. Det undersökta materialet från the China Daily har varit ensidigt kritisk mot Occupy Central-rörelsen och har gynnat den hegemoniska kommunistiska ideologin.