Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil. Angående skillnader mellan de två testgrupperna framträder rätt tydligt att yrkesöversättarna överlag var försiktigare med användningen av direkta frasmotsvarigheter än de oerfarna deltagarna, men använde sig av parafrasering i mycket större utsträckning, samt att funderingar kring stilnivå, målgrupp och textfunktion i denna grupp var mera utpräglade. / The process in translating idioms and other fixed expressions has not yet been given much attention in process oriented translation studies. In this study involving three professional translators and three bilingual participants without any training or experience in translation, types and frequency of chosen translation strategies, the ways in which the participants arrived at their final choices, as well as possible differences between the two groups of participants were investigated, using a combination of product and process oriented methods such as keystroke logging with Translog and retrospection. Results indicate that paraphrasing and translation with an expression with similar meaning and similar or different form are the strategies most frequently used in both groups, and that there are only few occurrencies of preliminary versions in the writing process, but quite many examples of negotiation of meaning and style as expressed in the verbalizations. Compared with the novices the professional translators tended to be more cautious in their use of idiomatic equivalents and to consider aspects like target group or style and function of the target text more carefully.