År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013). Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen? Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande. Att ha kunskap och viljan att utveckla sin fysiska förmåga är viktigare än att prestera på en viss nivå. Trots att vi har en läroplan med kunskapsmål så blir elevens inställning viktigare än elevens kunskap när läraren bedömer om en elev kan bli godkänd, dvs. uppnå betyget E (Studien omfattar ej vad som krävs för högre betyg).   Resultaten av intervjuerna har tolkats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och studien visar att de medverkande lärarna är väl pålästa i den nya läroplanen men att det finns en skillnad mellan politiskt formulerade kunskapskrav och vad som är praktiskt genomförbart. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid och pengar till friluftsliv. Tiden räcker inte heller för att täcka läroplanens breda och delvis fragmentiserade innehåll.     Nyckelord: Betygsättning, Idrott och Hälsa, Gymnasiet, Läroplansteori, Ramfaktorteori, Den dolda Läroplanen

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år. Lärarna arbetar i Uppsala med omnejd och har varierande erfarenhet med minst två år inom yrket.Resultatet visar att lärarna har svårt att definiera begreppet motivation. Däremot kan samtliga lärare förklara förmågan att kunna motivera. Gällande egenskaper upplevs förmåga att kommunicera, att vara en förebild/bra ledare, kunna avdramatisera, skapa relationer och miljön som viktiga kvaliteter i motivationsarbetet. Som verktyg i arbetet att motivera eleverna till fysisk aktivitet nämns individanpassning, kommunikation samt valmöjligheter.

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i idrottsundervisningen.Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

<p>I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna.</p><p> </p><p>Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras.</p>

Ett av skolans mål är att forma en undervisning som är likvärdig för alla. Alla elever ska oavsett förutsättningar och behov kunna närvara och delta i undervisningen. Detta mål ter sig på ett skolpolitiskt teoretiskt plan som oproblematiskt. I praktiken förhåller det sig däremot annorlunda. Tidigare forskning visar nämligen att många lärare har svårt att realisera idéen om en inkluderande undervisning. I vilken utsträckning tas då inkludering upp i lärarutbildningarna?   Denna studie behandlar hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarkan inkluderas i idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur kurslitteratur i lärarutbildning behandlar neuropsykiatriska diagnoser och hur elever med dessa diagnoser eller med liknande funktionsnedsättningar kan inkluderas i idrottsundervisningen. Metoden för undersökningen är en innehållsanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammen med inriktning mot idrott och hälsa årskurs 7-9 vid Umeå universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Studiens resultat visar att drygt en tiondel av den kurslitteratur som används på de två utbildningarna berör neuropsykiatriska diagnoser och/eller inkludering av elever med liknande funktionsnedsättningar. När kurslitteraturen beskriver neuropsykiatriska diagnoser är det två typer som beskrivs mer detaljerat, och detta görs sällan kopplat till fysisk aktivitet även om kurslitteraturen vänder sig till lärarstudenter i idrott och hälsa. Den kurslitteratur som behandlar inkludering av elever med neuropsykiatriska och liknande funktionsnedsättningar rekommenderar lärare och tränare att se till gruppen som helhet och inte till den avvikande eleven. Om anpassningar av exempelvis aktiviteter, redskap eller miljö behövs för att den eleven med någon neuropsykiatrisk eller liknande funktionsnedsättning ska kunna inkluderas i undervisningen så bör det göras. Däremot bör inte eleven särbehandlas med någon form av specialundervisning, utan delta med den övriga gruppen i så stor utsträckning som möjligt. Mot bakgrund av resultatet dras slutsatsen att lärarutbildningarnas kurslitteratur endast ger ett svagt stöd för blivande lärare att hantera den problematik det innebär att inkludera elever med neuropsykiatriska diagnoser i undervisningen.

Uppsatsen söker svar hur svenska idrottslärare arbetar med friluftsliv, ett område som pedagoger kan uppleva som problematiskt. Friluftsliv är något som kan bidra till såväl fysisk som psykiskt välmående för individer som genomför friluftslivsaktiviteter. Hur undervisningen ska bedrivas bestäms utifrån skolan styrdokument men den enskilda idrottsläraren får tolka styrdokumenten vilket resulterar i att undervisningen ser olika ut beroende på vilka tolkningar idrottsläraren gör. För att ta del av idrottslärares uppfattningar genomfördes e-postintervjuer som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet påvisar att uppsatsens deltagare inte är överens om styrdokumenten behöver preciseras eller ej. Informanterna belyser att tid är en faktor som påverkar momentet i stor utsträckning. Uppsatsen påvisar att idrottslärare genomför friluftsliv praktiskt något som är positivt då eleverna då får möjligheter att ta del av de positiva effekterna friluftsliv kan leda till.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar lärare uppfattar i ämnet idrott och hälsa med att motivera samtliga elever, samt vilka strategier och didaktiska handlingskompetenser som idrottslärarna arbetar med för att motivera samtliga elever. Vi använder oss utav en kvalitativ ansats, där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med fem utbildade idrottslärare, för att studera deras uppfattningar, erfarenheter och hur de arbetade. Vi sökte även efter tydliga exempel på lärares praktiska strategier när de haft omotiverade elever. Studiens resultat visar att skaran omotiverade elever inte uppfattas vara så stor men att dessa finns, varför lärare behöver förhålla sig på något sätt till det faktumet. I resultatet redogörs för idrottslärares strategier och exempel på hur lärarna arbetade med elever som är omotiverade och vilka metoder som kom till användning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar friluftsliv som en del av idrott och hälsa och hur friluftsliv kan utvecklas i undervisningen. Frågeställningar jag vill få besvarade i min studie är: <ul type="disc">Vad är, och vad betyder friluftsliv enligt idrottslärare? Hur ser idrottslärare på möjligheten att utveckla arbetet med friluftsliv enligt läroplanen? Metod: För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. Samtliga intervjuer har utgått från en intervjumall. Studien omfattar intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av fyra lärare som arbetar på fyra olika grundskolor i olika typer av områden i Stockholmstrakten. Studien har som teoretiskt ramverk läroplansteori. Resultat: Resultatet visar att deltagande lärare i studien har en samstämmig bild av vad friluftsliv är, de anser att friluftsliv är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock variation och skillnader i undervisningens innehåll beroende på lokala förutsättningar och lärarnas egen erfarenhet. Resultatet visar att lärarna i nuläget ser svårigheter att realisera friluftsundervisningen utifrån ett flertal ramfaktorer. Lärarna ser möjligheter i att utveckla friluftsliv genom att fånga elevernas intresse för naturen tidigt, och använda utemiljön för inlärning genom ämnesövergripande samarbeten och genom att använda ny pedagogik. Lärarna framhåller att elevers kunskap om och vistelse i naturen kan komma att bidra till bättre miljö och hälsa. Slutsats: Idrottslärarnas syn på friluftsliv och egen erfarenhet påverkar undervisningen, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Ramfaktorer och resursfrågan påverkar inriktningen på friluftundervisningen på kort och lång sikt. Lärarna har en tilltro till utveckling av friluftsliv och möjligheter till att utveckla undervisningen och inlärning av kunskaper i skolans utemiljö genom bl.a. ämnesövergripande samarbeten och platsresponsiv pedagogik.

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att utröna om och hur gymnasielärare i 'Idrott och Hälsa' använder dans i undervisningen, samt vilken syn de har på dans, både vad gäller innehåll och som verktyg och metod i undervisningen. Med frågeställningarna: −      Använder sig lärare av dans och i så fall på vilket sätt använder de dans i sin undervisning? −      Vilken syn har lärare på dans som metod och verktyg i sin undervisning −      Finns det något samband mellan hur lärare uppfattar elevers fördomar och/eller åsikter om dans och hur ofta det undervisas i dans? −      Hur ser lärare på dans och sin egen förmåga när det kommer till deras yrkesroll? Metod Studien är en kvantitativ undersökning som är utförd på gymnasielärare som undervisar i ämnet 'Idrott och hälsa'. Urvalet var 55 lärare varav 51 deltog i undersökningen. Lärarna fick svara på enkäter med öppna frågor, ja/nej-frågor och nivåfrågor. Den data som samlats in har analyserats med hjälp av korrelation, andelsberäkning och kategorisering. Resultat Lärare använder sig av dans i sin undervisning men i olika utsträckning, främst undervisas det i danser som ingår i den kulturella formen (50 av 51 lärare), medan dans som träningsform undervisas av 21 lärare. Endast åtta lärare undervisar dans som tillhör den expressiva/konstnärliga formen. Alla lärare ser dans som ett redskap både för fysiska och sociala/psykiska förmågor. 14 lärare ser att det kan finnas negativa effekter med undervisning i dans. Det finns en stark korrelation mellan lärares syn på elevers inställning till dans och hur ofta läraren undervisar i dans. 64 procent av lärarna anser sig mer osäkra i ämnet än vad de känner sig trygga. Slutsats Det undervisas relativt lite i dans, trots att lärare ser att dans är ett bra redskap för elever att utvecklas både fysiskt, social och psykiskt. Att det undervisas den mängd det gör beror dels på lärarens brist på trygghet i att undervisa i dans, men även lärares syn på hur elever uppfattar momentet dans. Huruvida de anser att det är roligt och/eller nödvändigt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa.</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares inställning till dans i ämnet idrott och hälsa. Syftet är konkretiserat i två frågeställningar Frågeställningar Frågeställningarna i uppsatsen kommer vara: Hur stor inverkan har lärarens eget intresse samt kunskap inom dans på vilka danser de lär ut? Skulle elevernas inställning till dans bli mer positiv med en mer nutida och uppdaterad dansundervisning? Metod För att genomföra studien gjordes kvalitativa intervjuer med fem lärare i Idrott och hälsa på fyra olika grundskolor. Dessutom fick fyra klasser i årskurs åtta, totalt 85 elever, svara på en enkät angående deras inställning till dans i skolan. Resultat Ingen av lärarna i undersökningen har någon dansutbildning utöver den från lärarutbildningen. Trots det är lärarna nöjda med den utbildning de fått, men känner samtidigt ett behov av fortbilda sig inom dans för att deras undervisning ska bli mer intressant.  Av fem lärare är det bara en som till övervägande del undervisar de nya danserna. Av de fyra resterande lärarna är det tre av dem som lägger 50 procent eller mindre av sin dansundervisning på nyare danser. Den femte läraren undervisar enbart danser av äldre karaktär. Mer än hälften (58%) av eleverna tycker om  att ha dans i skolan, och 36 procent tycker inte om det. De är däremot inte nöjda med de danser som lärs ut utan 31procent vill lära sig danser av mer modern karaktär, exempelvis street dance. Nästan var femte elev (19%) är nöjda med innehållet och 18 procent tycker inte någon dans är intressant. De övriga har inte svarat eller har ett eget förslag på en dans. När det kommer till elevernas upplevelse av att de får påverka innehållet i dansundervisningen är det 60 procent av eleverna som upplever att de inte får göra det medan 21 procent tycker att de får påverka innehållet. Slutsats Slutsatsen av denna undersökning är att lärarnas eget intresse för dans till stor del påverkar innehållet i undervisningen. De modernare danserna får väldigt liten plats i undervisningen och elevernas intresse för dansundervisningen skulle troligtvis öka om lärarna var mer uppdaterade på modernare danser och använde sig av dessa i sin undervisning. Övervägande del av eleverna tycker om att ha dans i skolan. De är däremot inte nöjda med de danser som lärs ut utan vill lära sig danser av mer modern karaktär. Dessutom upplever många att de inte får vara med att påverka innehållet i dansundervisningen. / Abstract Aim The objective of this essay is to investigate the students' and teachers' attitudes towards dance in physical education. The aim is concretized in two issues Issues The questions in the essay will be: How much impact does the teacher's own interest and knowledge in dance have on which dances they teach? Would the students’ attitude towards dance be more positive by a more modern and up-to-date dance education? Method The study contains qualitative interviews with five PE teachers at four different elementary schools. In addition, 85 students in grade eight did a questionnaire about students’ attitudes to dance in school. Result None of the teachers in the survey has any formal dance training other than the one taught during their studies at university. However, the teachers are pleased with the training they have had, but at the same time they feel that if they would get further training in dance their teaching would become more interesting. Out of five teachers only one predominantly teaches the contemporary dances. Out of the four remaining teachers, three use 50% or less of their dance teaching on contemporary dances. The fifth teacher only teaches dances of older character. 58% of the students appreciate dance in school and 36% do not. However, these are not satisfied with the dances being taught and 31% want to learn more modern dances such as street dance. 19% are pleased with the dances they are taught and 18% do not find any dance interesting. The remaining students have not answered or have their own suggestion of dance. Regarding the students’ experience of their influence on the dance education, 60% feel that they have none, whereas 21% feel that they do influence. Conclusion The conclusion of this investigation is that the teachers’ own interest in dance, to a large extent, affects the content of the lessons. The contemporary dances play a very small part in the teaching, and the students’ interest would probably increase if the teachers were more updated on contemporary dances and used these in their education. The predominant number of students enjoy dance in school, although they are not satisfied with the dances they are taught. Moreover, many of them experience that they do not have any influence on the content of the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa.</p>