Idrott och hälsa är ett omdiskuterat ämne som eleverna tycker olika om. Det är ett obligatoriskt ämne som gör att alla måste delta, men man kan också välja att ha specialidrott inom en specifik idrott. Syftet med undersökningen är att studera om när gymnasieelever känner sig som mest framgångsrika på idrottslektionerna utifrån ett Task och Ego perspektiv, som är ett perspektiv inom Achievement Goal Theory. Fokuset ligger på att jämföra mellan specialidrottselever och elever som går idrott och hälsa, pojkar och flickor, och slutligen mellan de i åldern 16–17 och 18–19. Undersökningsgruppen var på 58 elever jämnt fördelat i de olika kategorierna. För att få fram resultatet användes en kvantitativ metod där det genomfördes en enkät. Det framkom att specialidrottselever kände sig mer framgångsrika utifrån ett Ego perspektiv än vad de vanliga idrotteleverna gjorde. Men från ett Task perspektiv blev det tvärtom. Mellan pojkar och flickor var resultaten jämna och det skilde sig inte mycket alls. Mellan de yngre och äldre visade det sig att de yngre kände sig tydligt mer framgångsrika både från ett Task perspektiv och Ego perspektiv.

In media and social media we can see different types of body ideals. Research has shown it can lead to anxiety and psychological issues. The purpose of this study is to research how body ideals are represented and talked about in two teaching aids for physical education in Sweden's upper secondary school. A discourse analysis through Fairclough navigated the teaching aids and their discourse about body ideals. This study found that both of the two teaching aids represented two discourses. Both teaching aids had elements which followed the writings of Sweden's national agency of education and their educational purpose about body ideals. However we could also see elements that followed the stereotypical discourse about body ideals which also can be seen on social media. The teaching aids and the teachers using them need to be aware of what pictures and writings can represent to our students. The body is a sensitive subject and we may need to think more about that when writing teaching aids and using them as a teacher. Physical education should be critical about body ideals and stereotypes and so should also the teaching aids.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka möjligheter och svårigheter det finns för lärare med inkludering av elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa. Även vilka strategier lärarna använder sig av för att göra en inkludering möjlig. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade med tre kvinnliga och tre manliga idrottslärare från högstadieskolor. Den har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visar på att lärarna är positiva till inkludering av funktionsnedsatta elever i undervisningen och det finns många möjligheter där eleverna får en chans att se att alla är olika och att lära sig en acceptans mot varandra. Klassen som helhet vinner mycket på när en inkludering sker genom att det kan bli ett mer tillåtande klassklimat.Lärarna poängterar att en strategi som är viktig är att genomföra en dialog med eleven och övriga personer som finns runt eleven för att det ska bli en så bra inkludering som möjligt och att de ska bli en del av klassen efter sina förutsättningar.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet förhåller sig till läroplanen med avseende på bollspel och bollekar. Vidare var studiens syfte att analysera och diskutera resultaten utifrån läroplansteori som teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet utformades följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna med bollspel och bollekar i undervisningen? Vilka motiv uppger lärarna till att de använder bollspel och bollekar i undervisningen? Metod En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och intervjuer genomfördes med sex gymnasielärare i idrott och hälsa som uppfyllde studiens kriterier. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Samtliga lärare berättade att de använde sig av bollspel och bollekar i undervisningen och de uppskattade att 12 till 25 procent av tiden ägnades åt dessa aktiviteter. De vanligaste bollaktiviteterna var fotboll, badminton, basket, softboll, volleyboll och lacrosse. Lärarna använde mindre vanliga spel och lekar för att jämna ut nivåskillnader mellan elever. De använde olika bollaktiviteter för att eleverna genom dessa skulle vara fysiskt aktiva senare i livet. Lärarna berättade att de valde bollspel och bollekar efter sina egna kunskaper och färdigheter samt efter lokaler och materiel. Alla lärare använde bollspel och bollekar som en metod för att utveckla eller lära ut någonting annat än själva spelet eller leken. Samtliga lärare kopplade bollspel och bollekar till ämnesplanens centrala innehåll och de ansåg att elever kunde uppnå flera kunskapskrav genom undervisningen. Slutsats Slutsatser i studien var att bollspel och bollekar förekom i undervisningen i ämneskursen idrott och hälsa 1 men i mindre utsträckning än vad tidigare forskning har visat. Formuleringen av den nya läroplanen har haft stor del i att bollspel och bollekar har minskat. Alla lärare hade ett tydligt syfte med att använda bollspel och bollekar och kopplade dessa till ämnesplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Det fanns likheter i lärarnas tolkningar av ämnesplanen vilket visade på att ämnets klassifikation stärkts. Lärarnas val av styrgrupp medförde att en del elever missgynnades. Lärarna måste väga för- och nackdelar mellan vanliga och mindre vanliga bollspel och bollekar mot varandra. Utifrån detta måste lärarna sedan besluta vilken aktivitet som uppfyller det tänkta syftet på bästa sätt. / Aim The purpose of the study was to examine how teachers in physical education and health on a high school level relate to the curriculum with a focus on ball games and ball exercises. Furthermore the study’s purpose was to analyze and discuss the results from curriculum theory as the theoretical framework. To fulfill this purpose the following research questions were established: How do teachers use ball games and ball exercises in their teaching? What motives do the teachers present while choosing to use ball games and ball exercises in their teaching? Method A qualitative method was used to answer the study’s purpose and research questions and interviews were conducted with six high school teachers in physical education and health that fulfilled the study’s criteria. The selection was founded on the comfort principle. Results All teachers confirmed to be using ball games or ball exercises in their teaching and they estimated that 12 to 25 percent of the curriculum were used for these specific exercises. The most common ball games were football, badminton, basketball, softball, volleyball and lacrosse. The teachers conducted less common games and exercises to even out the performance levels of different students. They varied their ball activities so that students through these exercises would be physically active later in life. The teachers told that they chose ball games and ball exercises based on their personal knowledge and access to facilities and material. All teachers used ball games and ball exercises as a method to develop or teach something other than the actual game itself. All teachers linked ball games and ball exercises to the curriculums core content and they believed that students could achieve several of the knowledge requirements through the education. Conclusion The conclusions of this study were that ball games and ball exercises were present in the education of the course physical education and health 1 but in less quantity than what earlier research has proven. The formulation of the new curriculum have had a major impact on the fact that ball games and ball exercises has decreased. All teachers had a clear purpose for using ball games and ball exercises and connected these to the curriculums core content and knowledge requirements. There were similarities between teachers interpretation of the curriculum which showed a strengthening of the subjects classification. The teacher’s selection of steering groups result in some students having a disadvantage. The teachers must weigh advantages and disadvantages between common and less common ball games and ball exercises against each other. Based on these observations the teachers must then choose which activities are best suited to successfully fulfill their purpose.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning. (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande? (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning? (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning. Resultat Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker. Slutsats Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare. / Purpose The purpose of this study is to, from a cultural perspective, investigate if and how four highschool teachers in physical education use formative assessment in their teaching. The studyalso aims to determine factors that promotes and prevents the use of formative assessment. 1) How does the purpose of the lesson present itself, and in which way is it related tolearning? 2) When, and in what way does the teacher use any of the five key strategies within formativeassessment? 3) What factors promotes the use of formative assessment? Method A qualitative study was implemented by observing the video recorded footage of four highschools physical education teachers from four different schools. During the observations thefive key strategies within formative assessemnt were used for data analysis. The observationsmade visible how the teachers work with formative assessment in their teaching. Results The observations showed that the teaching from a learning point of view is not as meaningful,if the teachers do not clarify the learning objectives for them. The teachers make the purposeclear in different ways, either at the beginning of the lesson, during the lesson, at the end ofthe lesson or not at all. The results also showed that teachers do not use formative assessmentconsciously. This leads to the situations, when teachers use some of the key strategies informative assessment, occurs sporadically and occasionally during lessons. It was alsoestablished that key factors that promote the use of formative assessment is that the teacherhas a purpose with the lesson that is made clear to the students, the lesson structure, thestudents become active in their own learning and how grouping takes place. Conclusions The conclusion of the study is that teachers do not consciously use formative assessment intheir teaching. Though it occurred that they subconsciously included some parts of theformative assessment.When they unintentionally used formative assessment it occurred that the lessons was moremeaningful for the students and the learning situations occurred more frequently.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsas arbetsdagar ser ut i förhållande till styrdokumenten de använder sig av. Frågeställningarna är därför följande: Hur tolkar och använder lärare i idrott och hälsa läroplanen för gymnasiet samt ämnesplanen och kursplanerna i ämnet? Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas undervisning? Vilka områden fokuseras det på mest respektive minst på lektionerna? Metod Arbetet är gjort med en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med fyra olika gymnasielärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteorin. Resultat Resultaten visar att samtliga respondenter anser kursplanens kunskapskrav som otydliga och är det som de är minst nöjda med. Krav på obligatorisk simning är efterlängtat. Däremot önskas handlingsutrymmet i det centrala innehållet kvarstå och tycks vara någorlunda enkelt att tolka och använda. Kursplanens alla områden förekommer i undervisningen utom på en skola där kosthållning/droger/dopning är flyttad till naturkunskapen. Lärarna anser läroplanen som tolkningsbar och den förekommer inte så mycket i planeringen, utan istället automatiskt i undervisningen. Följande ramfaktorer som påverkar undervisningen hittades i utsagorna: tid, lokal och utomhusmiljö, gruppstorlek, ekonomi, styrdokument och fortbildning. De visade flest negativa aspekter, men vissa var även positiva för några lärare.  Slutsats  Samtliga frågeställningar blev besvarade. Lärarna är inte helt nöjda med de formulerande styrdokumenten på grund av sin otydlighet och frånvaro av obligatorisk simning. Det förekommer dock en positiv aspekt i transformeringen av styrdokumenten som önskas bestå. Lärarna tycker det centrala innehållet är lätt att tolka och använda, men det är bedömningen som skapar svårigheter. Läroplanen används inte mycket i realiseringen, utan kommer mer till uttryck i bemötande och relationsskapande. Ämnets alla områden anses lika mycket värda av de flesta lärare och blir inkluderade i skolundervisningen på olika sätt. Det finns sju olika ramfaktorer som både försvårar och underlättar lärarnas planering och undervisningsprocess. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

The purpose of the study is to investigate what unmotivated pupils´ experiences, thoughts and feelings of the school subject physical education and health. To understand the pupils´ experience of physical education and health the Self-Determination theory has been used and the study has been based on the needs for competence, relatedness and autonomy to analyse the pupils´ motivation. A qualitative method was used and focus group interviews were chosen as method for collecting data. The study used a data analysis of coding where the transcribed material from the focus group interviews was read through and linked to the keywords. The study was conducted at a countyside school and a total of seven pupils divided into three already existing groups participated in the survey. The results showed that unmotivated pupils rarely get the basic needs of relatedness, competence and autonomy satisfied. The results also showed that there are times when pupils´ have these needs met and want to participate in the physical education and health lessons and that pupils´ can be driven by external motivation but still feel joy in the physical education and health lessons. The conclusion is that there are times when the pupils´ have their needs met and they then want to participate in the lessons. As a teacher in physical education and health can self-determination theory's three needs competence, relatedness and self-determination be used as starting point and in that way develop the teaching so that these pupils are motivated to participate.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.