Syftet med uppsatsen är att undersöka hur digitalisering i form av video och film förekommer i idrott och hälsa inom skolan. Vi har utgått från begreppet digitalisering som ett samlingsord för att sedan bryta ner det till digitala verktyg och slutligen video och film i vårt arbete. Detta för att vi vill förklara bakgrunden och problematiken med att implementera och bruka olika verktyg. Vi kommer även undersöka vad kursplanerna och skolverket säger för grundskolan respektive gymnasiet angående digitala verktyg.Under arbetsgången tolkar vi begreppet video som något man själv spelat in och film som undervisningsmaterial. Metoden vi använde oss av var att läsa tolv vetenskapliga artiklar kopplade till vår fråga. Under sökprocessen började vi med något ord för att sedan avancera sökningen med fler ord. Resultatet sammanställs utifrån artiklarnas syfte, metod, resultat och slutsats. Saknas något i en artikel har vi sammanställt dem utifrån vad, varför och hur. Det resultat som kom fram var positiva åsikter och upplevelser från elever medan lärarna var lite mer skeptiska till användandet av film och video. Det framkommer att det som upplevdes problematiskt av lärarna var att förstå och använda video och filmverktygen. Utifrån det drog vi vår egen slutsats att det finns en tidsbrist hos lärare som vi själva lagt till märke under vår egenVFU (verksamhetsförlagd utbildning).

The purpose of this study is to investigate the impact of assessment for learning (AFL) in upper secondary PE, in terms of governance and its possible consequences for the subjects in the teaching and learning triangle (the teacher, the student) and the subject content. The study is conducted in three steps: i) How do a group of PE-teachers describe their ways of realizing assessment for learning in their teaching practice? ii) How can their reflections about AFL be understood from a governmentality perspective? iii) Depending on what forms of governance that are dominant in the teachers’ reflections about AFL, different consequences can be argued in the triadic relation between the teacher, the student and the subject content. The analysis highlights different roles of the teacher as a coach, an administrator or a moderator. These teacher roles have different expectations of the students, emphasizing the individual’s learning, accountability or group development. Consequently the subject content can be perceived as flexible, standardized or negotiable. Thus assessment for learning in PE can be described as: - An educational approach, promoting the individual’s selfrealization, through the right to choose her own way towards the goals and take responsibility for her own learning. - A control instrument in line with the accountability regime. Different assessment techniques are used in order to adapt the student to the standards and not the other way around; adapt the teaching and learning to meet student needs. - A systematic way of linking (group-) reflection to physical activities, which denotes a holistic approach to body/mind. The teaching practice is characterized by communication and negotiation about how to reach the goals in suitable ways for the group.

Ett av idrottsämnets kunskapskrav i årskurs 9 är hur eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Trots detta visar forskning att friluftsområdet är eftersatt och att många likställer friluftsliv med orientering. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år inom Idrott och hälsa uppfattar att de kunskaper de fått med sig från idrottslärarutbildningen gett dem förutsättningar att bedriva friluftsliv, men också vilka möjligheter och hinder de ser med bedrivandet. Studien undersökte sex idrottslärare genom kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats praktiserades för att analysera det inkomna materialet. I resultatet framkom det att lärarna upplevde en svårighet att omsätta sina nyvunna kunskaper från idrottslärarutbildningen till yrkesrollen, men också över att tolka in vad friluftsområdet faktiskt ska innehålla. Respondenter upplevde också att ett gränsöverskridande arbete mellan ämnen skulle gynna den fortsatta friluftslivsundervisningen.

Enligt Skollagen (2010:800) har varje elev rätt till en skoldag där studiero och trygghet råder. När Skolinspektionen (2020) sammanställde resultaten från Skolenkäterna mellan 2010–2020 så visade resultatet att elevers upplevelse av trygghet hade minskat med 10 procentenheter. Av de deltagande eleverna upplevde hela 21 % av dem att de kände sig otrygga när de kom till skolan (ibid.). Relationer och regler är enligt Robert Thornberg (2013) viktiga faktorer för att lyckas skapa ett tryggt klimat i skolan. Jonas Aspelin och Sven Persson (2011) beskriver att det finns en obalans i elevernas behov av stöd med deras relationer och det stöd de får. Karin Redelius (2004) menar att det i samband med idrottsundervisningen finns elever som upplever sig otrygga, stressade och dåliga. Enligt Madeleine Wiker (2017) upplever en del elever ett obehag kring att undervisningen i ämnet innebär att elevers förmågor visas upp för andra. Detta tillsammans med otrygga situationer i samband med ombyte i omklädningsrummen är faktorer som kan påverka måluppfyllelsen i ämnet Idrott och hälsa (ibid.). Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet trygghet beskrivs av idrottslärare. Syftet är också att undersöka hur relationen mellan elevers upplevelse av trygghet och deras prestationer beskrivs samt hur trygghetsfenomenet påverkar idrottslärarens arbete. I studien har en kvalitativ metod använts. Till studien valdes sex idrottslärare ut genom ett målinriktat urval. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där det inhämtade materialet sedan analyserades med en fenomenografisk metodansats.  Resultatet av intervjuerna visar att fenomenet trygghet beskrivs och uppfattas olika av de sex idrottslärarna och att de visar att fenomenet har ett brett utfallsrum. Alla idrottslärare är överens om att det finns en relation mellan upplevelsen av trygghet och elevernas prestationer. Utöver den gemensamma åsikten kring att tryggheten påverkar elevernas prestationer nämns även situationer där prestationerna kan påverka elevernas trygghet. Idrottslärarna ger en bred bild utav hur fenomenet trygghet påverkar idrottslärarens arbete där de ger konkreta beskrivningar utav hur fenomenet påverkar valet av arbetsmetoder. / According to the Education Act (2010: 800), every student has the right to a school day where study peace and security prevails. When the Swedish Schools Inspectorate (2020) compiled the results from the School Surveys between 2010–2020, the results showed that students' experience of security had decreased by 10 percentage points. Of the participating students, as many as 21% of them experienced that they felt insecure when they came to school (ibid.). According to Robert Thornberg (2013), relationships and rules are important factors in succeeding in creating a safe climate in schools. Jonas Aspelin and Sven Persson (2011) describe that there is an imbalance in students' need for support with their relationships and the support they receive. Karin Redelius (2004) believes that in connection with physical education, there are students who feel insecure, stressed and bad. According to Madeleine Wiker (2017), some students experience discomfort about the fact that teaching the subject means that students' abilities are shown to others. This, together with insecure situations in connection with changing in the changing rooms, are factors that can affect the fulfillment of goals in the subject Sports and Health (ibid.). The purpose of the study is to investigate how the phenomenon of security is described by physical education teachers. The purpose is also to investigate how the relationship between students' experience of security and their performance is described and how the security phenomenon affects the physical education teacher's work. In the study, a qualitative method was used. For the study, six sports teachers were selected through a goal-oriented selection. The data collection was carried out through semi-structured interviews where the obtained material was then analyzed with a phenomenographic method approach. The results of the interviews show that the phenomenon of security is described and perceived differently by the six sports teachers and that they show that the phenomenon has a wide range of outcomes. All physical education teachers agree that there is a relationship between the experience of security and students' performance. In addition to the common opinion that security affects students 'performance, situations are also mentioned where performance can affect students' security. The physical education teachers give a broad picture of how the phenomenon of security affects the physical education teacher's work, where they give concrete descriptions of how the phenomenon affects the choice of working methods.

Syfte  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasielärare med inriktning idrott och hälsa planerar sina lektioner utifrån läroplanen och hur de implementerar detta i distansundervisningen under covid-19 pandemin. Studien behandlar dessa forskningsfrågor: På vilket sätt organiserade gymnasielärarna distansundervisningen så att eleverna får tillgång till det centrala innehållet i förhållande till läroplanen? Vilka för- och nackdelar har distansundervisning ur ett lärarperspektiv? Vilket sätt har lärare bedömt elevers kunskap utifrån läroplanen? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört djupgående intervjuer med fem idrott och hälsa lärare. Intervjuerna spelades in och genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang).  Resultat Resultatet från denna studie bekräftar att gymnasielärarna kunde organisera distansundervisningen med hjälp av exempelvis inspelade föreläsningar som även var en fördel. Distansundervisningen har även påverkat elevernas praktiska moment negativt. En annan upptäckt är att lärarna har kunnat säkerställa elevernas teoretiska kunskaper. De praktiska momenten har varit svåra att bedöma av gymnasielärarna på distans. En fördel som gymnasielärarna var överens om var att deras digitala kompetens ökade i samband med distansundervisningen. Slutsatser  I denna studie fick lärarna digitala kompetenser och gillade flexibiliteten med att exempelvis spela in föreläsningar i förväg. Däremot kunde inte de praktiska lektionerna genomföras på grund av brist på material och resurser. Idrottslärarna i gymnasiet behövde anpassa sina lektioner och ändra sitt arbetssättet efter gymnasieelevernas förutsättningar. Utöver detta har man inte haft tillgång till att utöva praktiska lektioner, lärarna har även inte kunnat bedöma elevernas praktiska förmågor ordentligt. Bedömningen har därför endast skett i de teoretiska delarna på distans och därmed har teori bedömning varit effektivt trots att rummet ägs på distans.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att undersöka huruvida gymnasieelever upplever flow på lektionerna inom ämnet idrott och hälsa samt även undersöka huruvida elevernas fysiska aktivitet på fritiden är en påverkande faktor på deras upplevda flow. Studiens frågeställningar behandlade i vilken utsträckning förekommer flow bland gymnasieelever under idrottslektioner samt hur ser sambandet ut mellan elevernas upplevda flow på idrottslektionerna och deras fysiska aktivitet på fritiden? Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom enkäter som gymnasieelever svarade på efter genomförd lektion i ämnet idrott och hälsa. Enkäterna delades ut i två olika skolor i Stockholmsområdet. I denna studie var det 85 giltiga enkäter som bearbetades och analyserades. Resultat Studiens resultat visar att de 85 respondenterna generellt hade höga flowpoäng i dimensionerna tydlig återkoppling och tydliga mål. Den dimension respondenterna hade lägst flowpoäng i var autotelisk upplevelse och när de nio dimensionerna slogs ihop resulterade det i att eleverna hade måttligt höga flowpoäng bland respondenterna. Slutsats Slutsatsen visade att eleverna generellt upplever måttligt högt flow på idrottslektionerna. Studien visade ingen korrelation mellan elevernas upplevda flow och antalet tillfällen de är fysiskt aktiva per vecka på fritiden. Dessutom går det inte att applicera stickprovet på målpopulationen på grund av det stora bortfallet.

The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. / Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.

Syftet med denna studie är att undersöka av vilka anledningar elever väljer att inte delta i idrott och hälsaundervisningen enligt lärares uppfattning samt vilka strategier dessa lärare använder sig av för att fler elever ska delta på lektionerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 6 lärare inom idrott och hälsa som jämförs med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet av dessa intervjuer analyseras vidare med hjälp av olika hälsoperspektiv i forskningen.Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att elever som inte deltar ofta har andra sociala svårigheter eller psykisk och social ohälsa. Andra anledningar är att frånvarande elever inte trivs i klassen eller känner en otrygghet och har sämre självkänsla.Lärarna i denna studie använder sig av olika strategier för att icke deltagande elever ska ingå i idrott och hälsaundervisningen genom att i första hand arbeta med relationer, både relationer mellan eleverna samt relationen mellan lärare och elev. Lärarna anpassar undervisiningen genom att variera lektionsinnehållet och låta eleverna har inflytande samt genom att motivera eleverna att delta genom att bland annat föregå med gott exempel, själv delta i undervisningen och vidare jobba med gruppdynamiken i klassen.

Bakgrund: Arbetsområdet valdes då det under mina VFUer varit stor skillnad i hur mycket läroboken används i kemi och idrott och hälsa. Det finns tidigare forskning som visar att läroböcker med god kvalitet kan gynna elevers lärande och underlätta för lärare. Syftet: Syftet är att få en bild av vilken nivå läroböcker i idrott och hälsa ligger på när det kommer till områden kring näringslära, fysiologi och träningsmetodik, för att se om de är av god kvalitet. Metod: En triangulerad metod användes som bestod av en kombination mellan kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ dokumentanalys.  Resultat: 29,6% av lärarna uppgav att eleverna hade kursbok och över en fjärdedel använde sig aldrig av skriftliga läromedel varken under lektioner eller för att planera undervisning. Bok1 hade 80% korrekta fakta, 10% förenklade fakta och 10% felaktiga fakta. Bok2 hade 74% korrekta fakta 14% förenklade fakta och 12% felaktiga fakta. Bok3 som var digital hade 80% korrekta fakta, 14% förenklade fakta och 6% felaktiga fakta.  Diskussion: Läroböckerna håller låg trovärdighet. Den representativa nivån är densamma som ämnesplanen men aldrig över och ibland lägre. Böckerna saknar olika perspektiv, det gör att meningsfullheten inte kommer upp på den nivå som den skulle kunna göra.