Kroppsideal är ett område som alla stöter på dagligen i någon form. Det är en del av det nuvarande vardagslivet och har ett stort inflytande på skolan. Att människan påverkas av kroppsideal har undersökts i ett flertal studier, där de upplyser att ungdomar är den grupp som påverkas i en större utsträckning. Syftet med den här studien var att ur ett elevperspektiv belysa hur väl kroppsideal behandlas i idrott och hälsa 1 undervisningen. För att kunna nå ut till så många elever som möjligt från olika delar av Sverige, gjordes valet att använda en kvantitativ forskningsmetod där en enkät skickades ut. Eleverna fick möjligheten att svara på hur väl utformad undervisningen var och hur de blev bedömda på området. Resultatet gav en insyn på vad som behandlades inom kroppsideal och hur bedömningen var utformad. Studiens resultat indikerar att området kroppsideal behöver utvecklas i både hur den undervisas och bedöms, eftersom en väldigt stor del av deltagarna uppgav att de inte alls blev bedömda och att undervisningen var begränsad. Att undervisningen var begränsad kan förklaras med att ämnesplanen för idrott och hälsa är svagt inramat, vilket resulterar till att läraren har större frihet i utformandet av undervisningen. Forskning visar att de praktiska delarna övertrumfar de teoretiska delarna, därmed får teoriundervisningen ett mindre fokus i kursen.

Studien syftar till att undersöka vad det textgenererande AI-verktyget ChattGPT konstruerar för hälsosyn till lärare som använder det för lektionsplanering. Studiens frågeställning är Vilken hälsodiskurs framträder i ChattGPT:s lektionsplaneringar om hälsa i ämnet idrott och hälsa? Tio genererade lektionsplaneringar skapades utifrån instruktionen: Planera en lektion i hälsa i ämnet idrott och hälsa för årskurs 9? Lektionsplaneringarna analyserades genom en tematisk analys. Tre huvudteman framkom: mental hälsa, fysisk hälsa, och mental hälsa genom fysisk hälsa. Därefter gjordes en diskursanalys utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Resultatet förstås genom Antonovskys teori om patogen och salutogen hälsa.Resultatet visar på en diskurs där välbefinnande, mental hälsa och fysisk hälsa är centrala begrepp men tvetydiga i sin innebörd och plats i diskursen. Den fysiska hälsan innefattar inte samma fysiologiska aspekter som präglat ämnet idrott och hälsa historiskt. Den fysiska hälsan framstår istället som ett medel för att främja den mentala hälsan och välbefinnandet. Resultatet problematiseras utifrån den poststrukturalistiska synen på språk. ChattGPT ifrågasätts som subjekt vilket nyanserar synen på det diskursiva språket som betydelsebärare av språkliga tecken. Avslutningsvis framträder ett behov av vidare forskning kring textgenererande AIverktyg både i skolan och samhället i stort

Ämnet idrott och hälsa har fått ett större ansvar att lära elever att ta hand om sin hälsa pålängre sikt jämfört med tidigare sekel enligt Larsson (2016, s.266). Sett till dagens samhälle har den psykiska och fysiska hälsan enligt Ekblom och Ekblom (2021, s.19) drastiskt försämrats bland barn och unga. I Sverige har Skolverket (2019, s.37-38; 2021) gått ut med att undervisningen ska ske utifrån ett salutogent perspektiv vilket är en förändring gentemot hur idrott och hälsa har sett ut historiskt. Det har visat sig att hälsoundervisning i skolan har varit bristande (Skolinspektionen, 2021, s.15). Syftet med denna studie är att analysera och diskutera hur lärare undervisar om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på inhämtad data genom kvalitativa intervjuer med sex lärare inom ämnet idrott och hälsa, från sex olika skolor i västra Skåne. Antonovskys(2005) begrepp KASAM har använts för analys av insamlat material. Empirin har sedermera legat till grund för resultat som diskuteras med hjälp av bland annat tidigare forskning. Studien visar att samtliga lärare har utgått från ett salutogent perspektiv i sin undervisning där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapats genom varierande tillvägagångssätt. Resultatet synliggör att våra intervjuade lärare arbetar mycket med att göra kunskaperna om hälsa begriplig i form av hur de planerar lektioner oavsett om lektionen sker praktiskt eller teoretiskt. De arbetar konsekvent med relationsbyggande och individanpassningar för att göra undervisningen om hälsa hanterbar för eleverna.Slutligen försöker de sätta hälsa och idrott i relation till varandra för att på så vis motivera eleverna och därigenom uppnå meningsfullhet. Detta görs för att eleverna ska uppleva en känsla av sammanhang i undervisningen och utveckla ett livslångt lärande.

This study examines how physical education teachers interpret subject content in physical education and health through a mixed method. It combines a quantitative survey linked to the upper secondary school curriculum with qualitative interviews with four physical education teachers with diverse backgrounds. Past research has highlighted teachers' limited ability to understand and interpret subject content relating to knowledge requirements and teaching implications. Since Lpo94, the issue of interpreting the sports and health curriculum has persisted, emphasizing the need for ongoing research. The study investigates the relationship between teachers' incorporation of central content and years in the profession, knowledge definition in different areas, and the influence of operators on curriculum production and recontextualization. Utilizing on Bernstein's theories of pedagogical order, primary and secondary areas, vertical discourse, and weak and strong grammar, the findings indicate that movement to music, emergencies, and ergonomics exhibit strong grammar but outdoor life, mental training, and training methods demonstrate weak grammar. The interviews validate the survey results and highlight the impact of operators in the curriculum production and recontextualization. Furthermore, the study found no correlation between years of teaching and time allocated for different curriculum components.

Covid-19 chockade världen i slutet av 2019 och för att minska smittspridningen tvingades skolorna att övergå till distansundervisning. Undervisning i idrottsämnet, precis som många andra ämnen, fick ändrade förutsättningar och lärarna behövde ställa om från en undervisningsform som till naturen innehåller fysisk kontakt och fysisk närvaro, till att möta sina elever genom en datorskärm. Denna studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå har hanterat att undervisa sina elever under pandemin. För att besvara syftet ställdes följande frågeställning: Hur beskriver gymnasielärare skiftet från ordinarie undervisning till distansundervisning i ämnet idrott och hälsa, vilka svårigheter har lärarna mött under idrottsundervisningen på distans samt vilka insikter från pandemin tar lärarna med sig för att implementera i ordinarie undervisning? Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning där fyra semistrukturerade intervjuer utfördes.Resultatet indikerar att lärarna lyckats hantera att undervisa sina elever i idrott och hälsa trots den hastiga omställningen till distansstudier, avsaknaden av adekvata tekniska hjälpmedel samt utan riktlinjer från skolledning eller Skolverket. Undervisningen skedde emellertid till bekostnad av att innehållet inte uppnådde kursmålen. Resultatet från studien indikerade även att respondenterna hade en känsla av att inte nått upp till den kvalitet på utbildning som de normalt håller när de har eleverna på plats.

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott & Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott & Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott & Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott & Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott & Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott & Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.

Purpose and research questions The aim for this study is to determine how teachers in physical education handles students who do not want to participate in the ongoing teaching. - What are the teachers' experiences with students who do not participate in the physical education lessons? - Are there any strategies that teachers use to engage students who do not participate in the physical education lessons? - In what way does the teachers work in practice to ensure that the inactive students achieve a passing grade in physical education? Method The study used a qualitative method by semi-structured interviews with seven teachers who teach in physical education. The data from the interviews was then analyzed with the self determination theory. The teachers in this study were chosen through a convenience sample and all worked at secondary schools in Stockholm and the surrounding area. Results All teachers in this study had experiences with students who did not want to participate in the physical education lessons. The strategies which the teachers use for these students vary depending on the reason why the student does not participate. Some students have some problems with mental health disorders and the teachers approach the students from these conditions, and others may have physical problems, like injury, and then the teachers approach the students from those conditions. Another reason for students to not participate may be the lack of motivation or that the student finds certain activities too exhausting. The teachers work with different adaptations according to the students to give them the best conditions to achieve a passing grade in physical education. Conclusion By building good relationships with the students and getting to know them, the teacher can in a better way set up a strategy to make the students feel safe and motivated to participate in the physical education lessons. Adjustments to the students and good relationships thus seem to be two key strategies to get as many students as possible to participate and be able to achieve a passing grade. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärare hanterar inaktiva elever på idrottslektionerna utifrån följande frågeställningar: - Vad är lärares upplevelser av inaktiva elever på idrott- och hälsa lektionerna? - Finns det någon strategi som lärare i idrott och hälsa har för att engagera inaktiva elever till den undervisning som bedrivs i idrott och hälsa? - På vilket sätt arbetar lärarna i idrott och hälsa i praktiken för att se till att de inaktiva eleverna uppnår ett godkänt betyg i idrott och hälsa? Metod Studien använde en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Datan från intervjuerna analyserades med hjälp av self determination theory. De intervjuade lärare valdes genom ett bekvämlighetsurval och samtliga arbetade på gymnasieskolor i Stockholm med omnejd. Resultat Samtliga lärare i studien har varit med om elever som inte är aktiva i undervisningen i idrott och hälsa. De strategier lärarna använder för dessa elever varierar beroende på anledningen till elevens inaktivitet. Vissa elever har problem med psykisk ohälsa och då bemöter lärarna dessa elever utifrån det, medans andra elever inte är aktiva på grund av fysiska problem, som exempelvis en skada, och då bemöts de utifrån de förutsättningarna. En annan anledning tillinaktivitet kan vara bristen på motivation hos eleven eller att eleven tycker att vissa aktiviteter är fysiskt jobbiga. Lärarna arbetar med olika anpassningar efter eleverna för att ge dem de bästa förutsättningarna till att uppnå ett godkänt betyg i ämnet. Slutsats Genom att bygga goda relationer med eleverna och lära känna dem kan läraren på ett bättre sätt lägga upp en strategi för att få eleverna att känna sig trygga och motiverade till att delta i undervisningen. Anpassningar efter eleverna och goda relationer tycks alltså vara två nyckelstrategier för att få så många elever som möjligt att vilja delta i undervisning och kunna uppnå ett godkänt betyg.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga?    Metod  Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.   Resultat  Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.     Slutsats  Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a).

Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande?  Metod  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor.  Resultat Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade.  Slutsats  Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.

Arbetssituationen är en stor del till att människor fortsätter att arbeta inom ett visst yrke, dock har undersökningar och rapporter visat att lärare upplever sin arbetssituation som hårt belastande. Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares upplevda arbetssituation och belastning samt att skapa en förståelse hur de hanterar ämnesuppdraget. För att uppnå syftet så gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex idrottslärare för att belysa deras upplevda arbetssituation. Behovet av att identifiera faktorerna som påverkar arbetssituationen för att kunna systematiskt jobba med arbetsmiljöarbete inom ämnet idrott och hälsa är av stor betydelse för att kunna förbättra idrottslärarens förutsättningar att hantera ämnesuppdraget. Materialet analyserades utifrån två olika teorier, ramfaktorteori samt teorin om KASAM. Resultaten visar att arbetssituationen främst upplevs som en ständig utmaning där idrottslärarna behöver vara lösningsorienterade för att hantera de fysiska, psykiska och psykosociala faktorerna som påverkar arbetssituationen och som lärarna behöver förhålla sig till. En tematisk analys av intervjuerna framhävde de olika faktorerna som lärarna uttryckte påverkar deras arbetssituation, effekten av dem samt hur idrottslärarna hanterat dessa. Det som framkom av studien var att ingen speciell faktor vägde tyngre än någon annan. Utan resultatet pekade främst på att en kombination av två eller fler faktorerna resulterade i att hanterbarheten blev svårare, vilket i sin tur påverkade den upplevda känslan av arbetssituationen och -belastningen.