Syftet med det här examensarbetet var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om hälsoundervisning i idrott och hälsa samt hur de anser att undervisningen skulle kunna utvecklas på ett lärofrämjande sätt. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av elevintervjuer. I studien har sex elever intervjuats från tre olika gymnasieskolor. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys. Elevsvaren visar att undervisningen präglas av ett salutogent perspektiv på hälsa där fokus främst riktades mot att utveckla hälsoundervisningen kopplat till kost, både genom att belysa riskfaktorer med en dålig kost och fördelarna med en välbalanserad kost. Studiens slutsats är att eleverna har tillägnat sig övervägande del om fysisk hälsa snarare än psykisk hälsa och social hälsa. Kostundervisningen anses ha varit bristfällig. Slutligen lyfte eleverna delade meningar gällande hur hälsoundervisningen bör utformas på ett lärofrämjande sätt

En tredjedel av den svenska befolkningen sägs vara aktiva inom friluftsliv och friluftsliv är en del av den svenska skolan och undervisningen ingår i ämnet idrott och hälsa. Dock är uppfattningen och vad som ska bedömas inom momentet friluftsliv svårtolkat enligt undersökningar och lärare därför är det intressant att ta reda på vad lärare har för uppfattning och hur de bedömer kunskapsområdet friluftsliv. Syftet med denna studie är att ta reda på hur åtta lärare på gymnasieskolan arbetar med bedömning i momentetv friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1. I studien förklarar de åtta lärarna hur de arbetar med summativ bedömning, formativ bedömning och vilka urval och kriterier som ingår i momentet friluftsliv enligt dem. I studien förklaras definitionen av friluftsliv, hur friluftsliv sett ut i svenska skolan och hur styrdokumenten ser ut idag, samt begreppen summativ bedömning och formativ bedömning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via intervjuerna kunde frågeställningarna, hur arbetar lärare med urval och kriterier i kunskapsområdet friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1 utifrån kursens kursplan, hur bedömer lärarna kunskapsområdet friluftsliv summativt och hur bedömer lärarna kunskapsområdet friluftsliv formativt besvaras. Resultatet visade att lärarna i studien tycker att det är svårt att bedöma momentet friluftsliv summativt och att tolka vad som ska ingå i undervisningen om friluftsliv. Dessutom visar resultatet att formativ bedömning inom friluftsliv är en utmaning för idrottslärare. Sammanfattningsvis menar lärarna i denna studie att det är svårt att veta när undervisningen ska räknas som friluftsliv eller inte, samt att det är svårt att bedöma momentet friluftsliv summativt.

Genom åren har flertalet granskningar visat att en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning inom skolan varit en svår del att uppnå. Därför har denna studie haft som syfte att undersöka hur arbetssättet tvålärarsystem påverkar möjligheterna till att skapa en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning med inriktning mot ämnet idrott och hälsa på högstadiet. För att besvara syftet intervjuades sex högstadielärare med erfarenheter av tvålärarsystem. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att lärarna överlag har en positiv inställning till tvålärarsystem som arbetssätt för att skapa en mer inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Utöver det berättar lärarna om några svårigheter som medföljer vid införandet av tvålärarsystem, där stora elevgrupper och brist på material lyfts fram. Studiens slutsats är att tvålärarsystem medför många fördelar gentemot en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Några av dessa fördelar är möjligheten till diskussion med kollegan samt mer anpassning och stöd för eleverna. Förutom detta visar studien att en tydlig och strukturerad plan för arbetssättet krävs, detta för på bästa möjliga sätt kunna utnyttja fördelarna gentemot planering, undervisning och bedömning.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige. Som analysredskap har jag använt teorier hämtade från John Dewey, Tomas Ziehe, Pierre Bourdieu och Mikael Londos. Mitt resultat visar att elever som inte deltar i ämnet, varken mår dåligt eller hatar det. De tolkar ämnet som onödigt och jobbigt. Enligt Ziehe måste vi ta det ungdomar anser vara viktigt på allvar. Dewey säger att vi måste ta hänsyn till elevens vanor, kapacitet och intressen, samtidigt som hon ska känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna för att utvecklas. Bourdieu säger att den manliga dominansen underordnar kvinnorna. Konsekvenserna av den manliga dominansen i idrottshallen får till följd att tjejer oftare blir passiva eller helt och hållet väljer bort ämnet. Det är den manliga dominansen som är det grundläggande problemet. / The purpose of this study has been to find out and understand adolescents thoughts and feelings about the Swedish subject Physical Education and Health. I wanted to get a better understanding about adolescents that don’t participate in the subject for various reasons.Two of my issues were: What are the reasons that participating and not participating students hate every second of the Swedish subject Physical Education and Health? How would students like to see the content of physical education? To find this out, I used qualitative interviews as a method. I have interviewed a total of eleven students in grade eight at an elementary school in southern Sweden. As analytical tools I have used theories drawn from John Dewey, Thomas Ziehe, Pierre Bourdieu and Mikael Londos. My results shows that students who don´t participate in the subject, don´t feel bad or hate it. They interpret the topic as unnecessary and a hassle. According to Ziehe, we need to take what adolescents consider important seriously. Dewey says that we must take account of the students habits, capabilities and interests, as she should know and learn the meaning of the selected activities to develop. Bourdieu says that the male dominance subordinates women. The consequences of male dominance in the gym results in that girls more often become passive or completely opt out of the subject. It is the male dominance that is the fundamental problem.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ”Intrinsic Motivation Inventory” och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige. Mätinstrument som användes bestod av en svensk översättning av den engelska versionen ”Intrinsic Motivation Inventory” (McAuley, Duncan & Tammen, 1989). Resultat från frågeställning 1 visar att den svenska översättningen av den engelska versionen (IMI) skiljer sig åt i giltigheten att mäta inre motivation, främst i Cronbach’s alfa. Den engelska versionen hade ett totalt Cronbach’s alfa på a=0,85 medan den svenska översättningen av instrumentet uppkom till ett totalt Cronbach’s alfa a=0,886. Resultat från frågeställning 2 visar att översättningen av kontexten basketboll till idrottslektioner ger olika samvariationer mellan underliggande dimensioner. Utmärkande skillnader är samvariationer mellan upplevd förmåga och utmaning/spänning, r=0,232, p<0,01 och mellan utmaning/spänning och ansträngning, r=0,160, p<0,05. Slutsatsen är bland annat, att den svenska översättningen av mätinstrumentet (IMI) kan med fördel användas som verktyg av nuvarande som blivande idrottslärare, för undersökning av underliggande aspekter av elevers inre motivation på idrottslektioner.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats ikursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö ochgrannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen.Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyraolika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca femlektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Detvar många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så mångalektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser,skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade enpositiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få infler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla,ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigtviktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nyaaktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivitett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats iidrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionellaaktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare,flow. / The aim of our study was to examine whether extreme/adventure sports had a place inphysical education. We chose to send out requests to 20 schools in Malmö and neighboringmunicipalities. Of these we received responses from ten, but only four decided to participatein the survey. This meant that our study includes four interviews with teachers in physicaleducation from four different high schools in southwestern Skåne.In our results, we concluded that three of the teachers had extreme/adventure sports atapproximately five class sessions per semester, and one had no lessons at all with this type ofactivity. There were many factors at play when the teacher described why they had so fewlessons occasions related to extreme/adventure sports. These were: time, resources, risk ofinjury, lack of involvement of other teachers and conditions of the local environment. All theteachers we interviewed had a positive attitude towards extreme/adventure sports in school,and would like to get more lessons with this form of activity as it helps to enhance students'self-esteem, provides a comprehensive training and is a good tool for team building. Three ofthem saw it as very important that physical education followed the development in society,embraced the new activities that young people engage in outside school and thatextreme/adventure sports had become a major phenomenon in society. Our conclusion is thatExtreme/adventure sports definitely have a place in physical education. However, it was avery small place when compared with traditional activities (ball games, athletics, gymnastics,racket sports). We also believe that extreme/adventure sports will get more and more space inthe school curriculum in the future.Keywords: Extreme sports, adventure sports, high school students, physical education, highschool teachers, flow.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte meddetta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen. Baserat på undersökningen utarbetades en undervisningssekvens kring energibegreppet som också presenteras i arbetet. / Integrate Science with Physical Education and Health.

Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse. Foucaults begrepp biomakt används som teoretisk utgångspunkt för analysen av maktutövning i skolämnet. Enligt Foucault är biomakt ett produktivt tillvägagångssätt att styra en befolkning mot ett bättre och hälsosammare liv, med syftet att skapa ett bättre samhälle. Förutom en övergripande läsning av samtliga nummer mellan perioden 1961-2012, har ca 250 artiklar närlästs och analyserats. Skildringen utgår från tre större diskussionsområden så som de framkommer av rösterna i tidskriften: skolämnets betydelse, skolämnets innehåll och skolämnets status. Tolkningen har skett processlikt: en sökning av de mest framträdande diskussionerna i texten; identifiering av röster som kommer till tals men även vad som inte sägs; analys av återkommande ord och uttryck, hur dessa sammanlänkas och slutligen vad dessa innebär för lärarkåren och skolämnet. Analysen visar att tidskriften är ett forum som producerar och reproducerar lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Lärarkåren samlas runt föreställningen att skolämnet gör något bra för samhället – genom utövning av biomakt främjar de folkhälsan. Detta benämner jag den goda avsikten. Den goda avsikten är den dominerande synen på skolämnet som ämnet omtalas i tidskriften, både av lärarkåren och av externa röster som politiker, idrottsrörelsen och myndigheter. Det är en föreställning som inte ifrågasätts, den utgör grunden för skolämnet och för lärarkåren. / This study is a depiction of the school subject of physical exercise the way it is expressed in the teacher faculty’s union magazine Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. The objective of this depiction is to identify and problematize the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. Furthermore, the objective is to study how power is exercised through language, but also how power is exercised in the school subject. Michel Foucault’s discussions on power and power exercise are the basis for methodology and theory of the study. Discourse analysis is used as a methodological approach to analyze how language is used as a tool to exercise power, specifically how the magazine will contribute to produce the teachers’ self-understanding. Foucault’s concept of bio-power is used as theoretical approach to analyze how power is exercised in the school subject. According to Foucault, bio-power is a productive approach to control a population to a better and healthier life, with the purpose to create a better society. In addition to an overall reading of all magazine numbers during 1961-2012, about 250 articles have been thoroughly read and analyzed. The depiction is based on three major discussions expressed by the voices in the magazine: the meaning of the school subject, its contents and its status. The interpretation has been done as a process: investigating what issues are most prominent in the magazine; identifying the voices that are heard but also what is not said; analyzing frequent words and expressions, how these are associated and intertwined and finally what these mean to the teacher faculty and the school subject. The analysis show, that the magazine is a forum that produces and reproduces the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. The teachers gather around the notion that the school subject does something good for society – through the exercise of bio-power they promote public health. This is what I call the good intention. The good intention is the dominant view of the school subject as it is spoken of in the magazine, both of the teachers and by external voices as politicians, sports movement and governments. It is a notion that is not questioned; it is the basis of the school subject and for the teachers’ faculty.

Bjärum, Malin (2015). Idrott och hälsa i gymnasiesärskolan: Anpassad undervisning ur ett idrottslärarperspektiv (Physical education in upper secondary special school: Adapted teaching from a PE teacher perspective). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Problemområde:Lärande i rörelse och välmående kombineras i ett skolämne av betydelse för alla. Detta lärande i idrott och hälsa kan utifrån ogynnsammare hälsoläge för vuxna med utvecklingsstörning, ses som än mer betydelsefullt för elever i gymnasiesärskolan. Tillgänglig och anpassad utbildning utifrån funktionsnedsättningen i idrott och hälsa, utgör i gymnasiesärskolan en rättighet. I yrkesutövandet som idrottslärare, har jag alltmer saknat vetenskapligt samlad kunskap kring denna anpassade undervisning av unga med utvecklingsstörning. Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med arbetet är att belysa och fördjupa kunskapen kring anpassad undervisning i idrott och hälsa i gymnasiesärskolan, genom en studie av undervisande idrottslärares syn på didaktiska möjligheter och utmaningar i en skolform anpassad för unga med utvecklingsstörning. Frågeställningar i fokus för studien är utifrån i gymnasiesärskolan undervisande idrottslärares perspektiv:¤ Vad innebär anpassad undervisning i idrott och hälsa av unga med utvecklingsstörning?¤ Vad behövs för att bedriva anpassad idrott och hälsoundervisning av unga med utvecklingsstörning?¤ Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar finns i anpassad idrott och hälsoundervisning av unga med utvecklingsstörning? Teoretisk inramning:Forskningsöversikten indikerar att ämnesområdet är angeläget för unga med utvecklingsstörningsmotorik, hälsa och lärande. Den kunskapslucka som framträder i översikten är, avsaknaden av forskning bedriven kring idrott och hälsoundervisning i gymnasiesärskolan. Relationellt perspektiv präglar denna specialpedagogiskastudie somhar inspirerats av systemteori och tillgänglighet i lärmiljö genom Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Metod:Studien bygger på ett kvalitativt synsätt med inspiration av hermeneutik, där tolkning och förståelse är central. Tio enskilda strukturerade forskningsintervjuer med undervisande idrottslärare i gymnasiesärskolan genomfördes. Inom ramen för intervjuerna användes skattning av utmaning i didaktiska överväganden, vilket ger studien ett visst inslag av kvantitativ data. Centrala begrepp i vald teori utgjorde verktyg i analys och tolkning. Resultat och analys:Resultatet utifrån intervjuade idrottslärare tyder på att idrott och hälsa i gymnasiesärskolan innebär anpassningar utifrån elevers individuella behov i såväl fysisk, social som pedagogisk lärmiljö i ett flertal idrotts- och friluftsmiljöer. För att realisera anpassad undervisning av unga med utvecklingsstörning behövs insatser på samtliga nivåer: samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå i systemet. Att didaktiska utmaningar och möjligheter skiljer sig mellan tre kontexter (Individuella program, Nationella program, Idrottsgymnasium) i vilka idrott och hälsa i gymnasiesärskolan utövas. Särskilt när det gäller didaktiska utmaningar i fysisk miljö, progression och KASAM (känsla av sammanhang) märks skillnader. Kunskapsbidrag:Genom studien har ett inom forskning mindre uppmärksammat område belysts. Med hjälp av den teoretiska tillgänglighetsmodellen och systemnivåer, har kunskap om tillgänglighetsanpassning och beroende i en mångfacetterad och komplex idrott- och hälsoundervisning i gymnasiesärskolan synliggjorts och fördjupats. Specialpedagogiska implikationer:Förhoppningen är att studien ska bidra med ny kunskap och inspirera till anpassad undervisning i idrott och hälsa av unga med utvecklingsstörning, samt väcka intresse för didaktiska möjligheter och utmaningar i gymnasiesärskolan.