Syfte  Denna studie undersöker hur elever i årskurs 9 ser på lärandet i ämnet idrott och hälsa i relation till ämnets rum för lärande.   Frågeställningar Vad anser elever i årskurs 9 påverkar deras lärande i idrott och hälsa?  Vad anser elever i årskurs 9 att man ska lära sig i idrott och hälsa i förhållande till kunskapskraven? Hur anser elever i årskurs 9 att klassrummen inom idrott och hälsa påverkar deras lärande?  Metod  Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har varit datainsamlingsmetoden. Urvalet består av fem elever som går årskurs nio inom Stockholmsområdet. Data har analyserats systematiskt via en innehållsanalys. Läroplansteori och Engströms logiker har utgjort teoretiska utgångspunkten i studien.    Resultat Flera faktorer kan påverka lärandet i form av både inre och yttre faktorer. De påverkar antingen positivt eller negativt och läraren ses som den faktorn som kan påverka mest. Elever kan vissa av kunskapskraven i idrott och hälsa men kunde endast framföra de kunskapskraven som är kopplade till rörelse. Ur ett elevperspektiv ses idrott och hälsa som ett praktiskt ämne. Variationen av rum för lärande inom idrott och hälsa kan underlätta och öka lärandet enligt eleverna. / Aim The aim of this project is to examine how pupils in the ninth grade perceive learning in Physical Education and Health (PEH) and in relation to the subject’s space for learning. Research questions What do pupils in the ninth grade believe affect their learning in Physical Education and Health? What do pupils in the ninth grade believe that they are supposed to learn in Physical Education and Health in relation to the curriculum?  How do pupils in the ninth grade perceive the subjects’ space for learning affects their learning? Method This project has a qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect the data. The sample consists of five students from the Stockholm area and are in year nine. The data has been analyzed systematically through content analysis. Curriculum theory and Engström's logics are the theoretical frameworks used throughout the project.  Result  Several factors can affect learning in the form of both internal and external factors. They affect learning either positively or negatively and the teacher is seen as the factor that can affect learning the most. Pupils know some of the knowledge requirements for Physical Education and Health but could only present the knowledge requirements that are associated with movement. From the pupil’s perspective, Physical Education and Health is only seen as a subject associated with movement. The variety of spaces for learning in Physical Education and Health can facilitate and increase learning according to the pupils.

Denna licentiatuppsats handlar om hur lärare dokumenterar elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med dokumentation, hur detta arbete upplevs utifrån olika förutsättningar samt om det finns skillnader i lärares erfarenheter av dokumentationsarbetet och vad dessa skillnader i så fall består i. I dagens skola ställs allt högre krav på dokumentation av elevernas kunskaper som underlag för en rättssäker bedömning och betygsättning.  Många lärare upplever att det är ett problem i ämnet idrott och hälsa där det inte finns någon direkt tradition av skriftliga underlag för bedömning. De ökade kraven på dokumentation och att bedriva en traditionellt utformad undervisning i ämnet uppfattas av många lärare som en omöjlig ekvation. Studiens perspektiv är läroplansteoretiskt. Begrepp som transformering och realisering av undervisningsinnehåll, ramfaktorer för undervisningen samt former av pedagogik, har använts för att analysera problematiken kring dokumentation i idrott och hälsa. Studiens resultat visar att en stor andel av lärarna upplever dokumentation av elevers kunskaper som svårt. Det som framstår som lätt att dokumentera blir också lärarnas underlag för bedömning snarare än det som styrdokumenten stipulerar. En grupp lärare upplever dock inte alls samma problem med dokumentation, trots att de står inför samma utmaningar i form av undervisningstid, schema och elevgrupper som andra lärare. Vad som utmärker dessa lärare, de systematiska planerarna, är att deras undervisningspraktik, innefattande planering, undervisning och bedömning, i stora delar skiljer sig från övriga lärares vilket skapar andra möjligheter för dokumentation. / In several Swedish research studies about the school subject physical education and health (PEH), assessment emerges as a difficult task for teachers. Assessment and grading is largely based on observation and teachers’ gut feeling, even though a reliable assessment process requires some form of documentation. The aim of this study is to examine how teachers in the Swedish primary and secondary schools document the students' knowledge and how this work is perceived in relation to influencing factors. The theoretical framework consists of curriculum theory with a focus on frame factors and the transformation and realization of the subject content. In the first part of the data collection 144 PE teachers completed a survey about their perceptions of the documentation process. The second part was conducted as semi-structured interviews with ten PE teachers focusing on the teachers’ work with the documentation of students’ knowledge in PEH. The results show that a large majority of the teachers experience the documentation of students' knowledge as difficult. The main obstacles are frame factors such as time, schedule and class numbers. The teachers, however, have a broad repertoire of documentation methods that they use. The analysis indicates that the teachers' documentation of the students’ performances is guided by what is possible to document rather than what learning objectives the curriculum stipulate. However, exceptions emerged among some of the interviewed teachers whose teaching clearly differed from the other teachers. These “systematic planners” had already decided in the planning stages of teaching what content should be assessed, how it should be made, and what kind of information that should be collected and documented. For "the systematic planners" the frame factors did not constitute a major obstacle. The national PE curriculum has undergone significant changes over the last 20 years and the teachers have problems transforming the curriculum into daily practice. The teaching is characterized by a wide variety of content but with few lessons per activity. The collision between the realization of the subject content, and the increased demands for a legally secure assessment practice, is perceived by many teachers as an impossible equation. Having enough time to observe, assess and document all the students' knowledge of a specific subject content, delivered over two to three lessons, is problematic. However in the perspective of "the systematic planners", with perhaps six to eight lessons in the same subject matter, this does not seem to be a problem. / Forskarskolan idrott och hälsas didaktik / Forskningslinjen Utbildning

Syftet med denna studie var att undersöka elevernas inställning till att duscha i samband med idrott och hälsa i skolan. Syftet var också att undersöka huruvida eleverna upplever att valet att inte duscha kan påverka det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Frågeställningarna i studien är: Finns någon skillnad i inställningen till att duscha i samband med idrottslektionen hos elever i årskurs fem, sju och nio? Upplever eleverna i årskurs fem, sju och nio att valet att inte duscha i samband med idrotten blir ett hinder för att delta aktivt på idrottslektionen? Studien har en kvantitativ ansats med frågeformulär som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av 128 elever ur årskurs fem, sju och nio på en grundskola i Sverige. Resultatet visade att ju äldre eleverna var desto oftare valde de att inte duscha i samband med idrottslektionen. De äldre eleverna ansåg det också vara mindre viktigt att duscha efter idrottslektionen än de yngre. Resultatet visade även att valet att inte duscha efter idrottslektionen kan bli ett hinder för aktivt deltagande men att det inte alltid var så. / The purpose of this study was to examine students’ attitude regarding showering following lessons in physical education. The purpose was also to examine whether the students consider the choice of not showering following lessons in physical education can influence their active participation. The study seeks to answer the questions: Is there a difference in attitude between students in fifth, seventh and ninth grade regarding showering following lessons in physical education? Do the students in fifth, seventh and ninth grade consider that the choice of not showering following lessons in physical education becomes an obstacle for active participation? The study has a quantitative approach and the method used for the gathering of data was questionnaires. The selection group consisted of 128 students from fifth, seventh and ninth grade at an elementary school in Sweden.   The results showed that the older the students were, the more often they chose not to shower following lessons in physical education. The older students also considered it to be less important to shower after lessons in physical education than the younger students did. The results also showed that the choice of not showering following lessons in physical education could represent an obstacle for active participation but not always.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Sammanfattning.Tidigare forskning visar att var femte elev väljer att inte delta på idrottslektionerna.Som lärare i idrott och hälsa ställs man ofta inför elever som väljer att inte aktivt delta på idrottsundervisningen eller att vara frånvarande. Syftet med studien är att ta reda på hur elever som är frånvarande eller icke deltagande förklarar de faktorer som hindrar dem från ett aktivt deltagande samt att undersöka vad eleverna själva anser behövs förändras inom idrott och hälsa för att eleverna ska öka sitt deltagande på lektionerna. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sex elever från tre olika högstadier.Resultatet i studien visar att eleverna känner stor oro inför hur andra elever betraktar och ser på dem och där känslan av att bli granskad är kopplat till negativa känslor. Vidare visar studien att faktorer såsom grupptryck, kroppsideal, dålig självkänsla, bristande motivation och en rädsla av att göra bort sig, är faktorer som bidrar till deras icke deltagande. För att eleverna ska öka sitt deltagande på lektionerna anger de att följande bör förändras: undervisande lärarens bemötande och tydlighet, mer elevinflytande gällande lektionsinnehåll, gruppstorlek samt lektionsinnehåll där vinna inte upplevs som det primära. Sammanfattningsvis visar studien att det är flera faktorer som bidrar till utebliven närvaro. En orsak till utebliven närvaro som flera av respondenterna nämner är hur man tror man uppfattas av andra. Eleverna uttrycker att man inte vill hamna i rampljuset för allmän beskådning, oavsett om det är kopplat till något positivt. Eleverna vill inkluderas i gruppen men vill inte uppmärksammas av till exempel idrottsläraren på ett sätt som göra att övriga klasskamrater fokuserar på dem.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad nyanlända elever upplever har påverkat deras möjlighet att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Frågeställningar: - Vad upplever nyanlända elever har begränsat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa samt vilka konsekvenser har dessa begränsningar medfört? - Vad upplever nyanlända elever har främjat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? - Vad upplever nyanlända elever hade kunnat fungerat bättre i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? Metod: En kvalitativ inriktning har använts för att få större förståelse av studieobjektet. Sex semistruktuterade intervjuer med nyanlända elever ligger till grund för datainsamlingen. Studiens data analyserades och tematiserades till följande teman: begränsande faktorer, konsekvenser av begränsande faktorer, främjande faktorer samt möjligheter till främjande faktorer. Utifrån ovanstående teman skapades koder för att tydliggöra respondenternas upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa. Resultat: Alla respondenter vittnade om olika erfarenheter till undervisningen i idrott och hälsa vilka presenteras under resultatets fyra övergripande teman. Resultatet visar att stöttning, anpassning, kommunikation och gruppsammanhållning är avgörande faktorer som påverkar nyanlända elever till att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Utifrån föreliggande studie kan ett mönster ses gällande stöttning och anpassning i relation till nyanlända elevers upplevelser av undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Stöttning och anpassning har varit avgörande vad det gäller både begränsade och främjande faktorer i nyanlända elevers tillgodogörande av undervisningen. / Aim: The aim of this study is to examine what newly arrived students experience has affected their ability to actively participate and assimilate teaching in physical education. - What do newly arrived students experience have limited them in assimilation of the teaching of the subject physical education and what consequences have these restrictions had? - What do newly arrived students experience has promoted them in the assimilation of the teaching of the subject physical education? - What do newly arrived students experience could have worked better to help them assimilate the teaching of the subject physical education? Method: A qualitative aim has been used in the purpose of getting a greater understanding of the study object. Six semi-structured interviews with newly arrived students form the basis for the data collection. The data of the study were analyzed and thematized to the following themes: limiting factors, consequences of limiting factors, promoting factors and opportunities for promoting factors. Based on the above themes, codes were created to clarify the respondents’ experiences of the teaching in physical education. Result: All the respondents testified about different experiences of the teaching of the subject physical education, which are presented through the four overarching themes of the result. The result shows that support, adaption, communication and group cohesion are crucial factors that influence newly arrived students to be able to actively participate and assimilate the teaching of physical education. Conclusions: Based on the present study, a pattern can be seen regarding support and adaptation in relation to newly arrived students’ experiences of the teaching in the subject of physical education. Support and adaptation have been crucial in terms of both limited and promoting factors in newly arrived students’ assimilation of the teaching.

Att särskilja könen vid undervisning är en debatt som sträcker sig långt tillbaka. Studier påvisar hur komplex frågan är utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det påvisas å ena sidan att samkönade undervisningssituationer gynnar flickor i deras lärande och självständighet. Å andra sidan påvisas att ett särskiljande av könen stärker könsrelaterade föreställningar. Det saknas dock ett historiskt perspektiv i frågan rörande ämnet idrott och hälsa. Den här studien syftar därför till att undersöka gymnastiklärarnas argumentering rörande samundervisning ur ett historiskt perspektiv. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ ansats med textanalys som metodologisk tillvägagångssätt. Med hjälp av Hirdmans genusteori analyserades gymnastiklärarnas argumentering. Undersökningen sträcker sig över en tolv års period och resultatet påvisar gymnastiklärarnas tudelade åsikter i frågan. Merparten av motståndare till samundervisning grundade sina åsikter i termer av dikotomi och manlig hierarkiskt överordning. Till exempel fruktade man att manliga elever inte kunde utveckla sin fulla potential i närvaro av kvinnliga elever. Det återfanns även argument som fann gynnsamhet i såväl samkönad som könsuppdelad undervisning. Dessa argument grundades ofta i termer av komplettering. Gymnastiklärare som ansåg att samundervisning var att föredra resonerade ofta i termer av större reformeringar för att bryta könsrollsproblematiken. Studiens slutsats är att elevsammansättning är en viktig komponent i undervisningssammanhang. För att uppnå jämställdhet mellan könen krävs det att en ökad mångfald av områden som genomsyrar debatten. Det krävs en ökad mångfald kring kunskapen om vad samundervisning innebär. Det resulterar i att det även krävs en ökad kompetens hos idrottsläraren. Annars finns risken att samundervisning baseras på pojkars undervisningsvillkor med flickor som närvarande. En sådan undervisning kommer i större utsträckning att gynna viss del av elevgruppen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers språkliga kunskaper i svenska påverkar betyget på skriftliga inlämningsuppgifter i idrott och hälsa. En grundläggande motivering till val av syfte är teoretiseringen i ämnet idrott ochhälsa samt synen på ämnet som ett kunskapsämne som trädde i kraft i och med skiftet av läroplan till Lgy11. Metoden grundar sig i en fallstudie där ett avgränsat fenomen undersöks, som är förankrat i verkligheten. Det specifika fall studien grundar sig på är en autentisk skriftlig examinationsuppgift i ämnet idrott och hälsa, vilket är en utredande text som har sin utgångspunkt i elevernas egna upplevelser av en friluftsdag, som en gymnasieskola arrangerade tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. En textanalys av både kvantitativa och kvalitativa mått har genomförts på 15 autentiska elevtexter för att komma fram till de utredande texternas språkliga kvalitet. Den kvantitativa analysen grundar sig i mätbara språkliga variabler och den kvalitativa metoden av en semistrukturerad intervju samt en kvalitativ textanalys av elevtexterna. Resultatet av studien visar att ett högt betyg på den utredande texten i idrott och hälsa inte är avhängig goda språkliga förmågor i form av att kunna förhålla sig till korrekta skriftspråkliga normer. Däremot kunde vi urskilja flertalet implicita språkliga krav som värderades högt i bedömningen av elevtexterna, såsom användningen av särskilda ämnesord och förmågan att binda samman olika resonemang/satser med varandra. Studien öppnar således för fortsatta studier omde implicita språkliga krav som verkar inom ämnet idrott och hälsa.

Skolinspektionens (2018) beskriver hur tävlingsmomentet är ett vanligt förekommande moment som tar stor plats i undervisningen, trots momentets frånvaro i styrdokumenten. Tävling kan enligt tidigare forskning (Stolz, 2014) leda till ett negativt klimat för lärande där elever känner sig utpekade samt utsatta. Syftet med studien är därför att undersöka hur gymnasieelever upplever tävlingsmomentet i undervisningen samt om eventuella skillnader i upplevelser beror på kön eller idrottslig bakgrund. Studien som utförts har ett kvantitativ förhållningssätt, där en enkät har konstruerats och används som datainsamlingsmetod. Enkäten delades ut till 231 elever fördelade på två skolor i sju olika klasser. Av de 231 som fick enkäten var det 221 som valde att fylla i enkäten och gav sitt samtycke till deltagande i studien. Enkäten består framförallt av påståenden som eleverna besvarar med likertskalor, men avslutas också med tre öppna frågor för att få en djupare bild av fenomenet. Resultatet av studien visar att många elever oavsett kön eller idrottslig bakgrund uppskattar tävlingsmomentet och motiveras av att det förekommer i undervisningen. Resultatet visar också att de skillnader som finns verkar bero på kön snarare än om eleverna är idrottsligt aktiva eller inte. Från resultatet går det dra slutsatsen att tävlingsmomentets förekomst i undervisningen kan motiveras av dess popularitet och motivationshöjande effekt. Ytterligare en slutsats för lärare att ta hänsyn till att elever lägger vikt vid att prestera i aktiviter med tävling. Lärare bör se till att eleverna vilja att prestera inte övergår till prestationsångest eller en stress över att behöva prestera.

Vad som benämns vara idrottslärares pedagogiska uppdrag kan vara svårt att med säkerhet fastställa, till viss del beroende på att idrottslärarprofessionen historiskt sett varit ett yrke som genomgått stora förändringar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som betonas vara idrottslärarens pedagogiska uppdrag och hur detta har förändrats mellan åren 1919, 1969 och 2011. Metoden som brukats för att besvara studiens syfte är en kvalitativ textanalys. Materialet som analyserats genom metoden är folkskolans läroplan från 1919, grundskolans läroplaner från 1969 och 2011 samt tidskriften ”Tidskrift i gymnastik” (senare Idrott & hälsa) från samma år som läroplanerna (totalt 8 nummer). Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv samt ett komparativt perspektiv för att undersöka fenomenet. Med hjälp av dessa perspektiv har det då blivit möjligt att identifiera diverse koder i materialet, koder som kan användas för att besvara studiens syfte. Studiens resultat och slutsats visar på att det finns direktiv gällande idrottslärarens pedagogiska uppdrag som är bestående utifrån ett historiskt perspektiv samtidigt som det också existerar de direktiv som endast varit utmärkande för en viss tidsperiod. Gällande fostran har utvecklingen gått från att fysiskt fostra eleverna till att mer fostra eleverna till fungerande och ansvarskännande medborgare. Hälsokoden har visat sig gå i en riktning från att enbart beröra fysisk hälsa till att också inkludera både social och psykisk hälsa. Att anpassa undervisningen efter aktuell målgrupp handlade år 1919 till stor del om att könsanpassa undervisningen. År 2011 och framåt handlar det snarare om att individanpassa undervisningen och att kön därmed inte skall påverka. Gällande undervisningsstrategier så framkommer det att läraren under början av 1900-talet hade en instruerande och övervakande roll medan lärarrollen under 2000-talet blivit allt mer handledande och granskande. Skillnaden kan beskrivas som att en övervakande lärare försäkrar sig om att eleverna följer hens direktiv medan en granskande lärare snarare bedömer hur väl eleverna kan visa diverse färdigheter och kunskaper.