Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD).  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet.  Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.

Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). För att bryta kammartakykardier kan ICD:n avge högvoltschocker från en elektrod i höger kammare. Chockerna upplevs av många som smärtsamma. Många personer som fått en ICD implanterad beskriver ökad oro och ångest. Syftet var att belysa personers upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Som metod valdes litteraturöversikt. Efter sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderades 15 kvalitativa intervjustudier publicerade 2009-2018. Dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; Ett oförutsägbart liv, Ett förändrat liv, Vägen framåt och Trygg trots allt. Dessa kan beskrivas som steg i en trappa. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att många beskrev den första tiden efter ICDimplantationen som svår, med smärtor, oro och depression. Livet beskrevs ha blivit förändrat och rädsla för ICD-chocker upplevdes ha stor påverkan i det dagliga livet. Genom självpåtagna begränsningar försökte personerna kontrollera sin situation för att förebygga chocker. De flesta kunde efter en tid acceptera ICD-behandlingen som en del av livet och anpassade sig till situationen. Kategorin Trygg trots allt var inte ett konstant tillstånd, då en upplevd ICD-chock kunde rasera tryggheten och föra processen bakåt. Slutsatsen var att det mesta som berättades berörde chocken, hur den kändes, rädsla för chock, vad som kan utlösa en chock och hur den kan undvikas. ICD-chocken blev något som berörde varje aspekt av livet. Ändå fann många en ny balans där ICD:n blev en del av livet och accepterades som en livvakt. Stöd från vårdpersonal var viktigt för att uppleva trygghet, men ett personcentrerat stöd behöver utvecklas. / Persons who survived sudden cardiac arrest or who are at risk for severe ventricular arrythmias, can be protected from future life-threatening arrythmias by an implantable cardioverter defibrillator (ICD). To terminate ventricular arrythmias, the ICD can deliver high-voltage shocks from an electrode placed in the right ventricle. The shocks are by most people felt to be painful. Many persons who have an ICD implanted, experience increased anxiety and distress. The aim if the study was to illustrate persons’ experiences of living with an ICD The chosen method was a literature review. After searching the databases PubMed and CINAHL, 15 qualitative interview studies, published between 2009 and 2019, were included. These were analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories; An unpredictable life, A changed life, The road ahead and Safe anyway. These categories can be described as four steps. The result of this literature review showed that many described the first period after ICD implantation as difficult, including pain, anxiety and depression. Life was experienced to have changed and fear of ICD-shocks was considered to have great impact on daily life. Through self-imposed restrictions the persons tried to control their situation to prevent shocks. Most persons could by time accept the ICD-treatment as a part of life and adjusted to the situation. The level Safe anyway was not a constant condition as an experience of shock diminished safety and brought the process backward. The conclusion was that most what was narrated concerned the shock, what it felt like, fear of shock, what might trigger a shock and how to avoid it. The ICD shock was something that affected every aspect of life. Still many found a new balance in life where the ICD became an important part of life and was accepted as a body guard. Support from health professionals was important to experience safety but a person-centered support needs to be developed.

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. En behandlingsform som skyddar mot hjärt-och kärlsjukdomar i form av plötslig hjärtdöd och livshotande arytmier är en Implanterbar Cardioverter Defibrillator (ICD). ICD-apparaten kan bland annat avge defibrilleringar när hjärtats rytm avviker från normal sinusrytm. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas för att avgöra hur en viss behandling påverkar människors livskvalitet. Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas med hjälp av olika mätskalor. Skalorna undersöker bland annat patienters hälsostatus, emotionell och psykisk funktion och hur dessa påverkar det sociala och dagliga livet. Begreppet kan även brytas ner till olika domäner i form av generell livskvalitet samt psykiska domän i form av depression och ångest. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur ICD-behandlingen påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med en implanterbar ICD. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats tillämpades och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Den hälsorelaterade livskvaliteten hos hjärtsjuka patienter inför en ICD-behandling var signifikant försämrad, i jämförelse med generell befolkning. Den rapporterade livskvaliteten hos hjärtsjuka människor uppmättes som lägst kort innan en ICD-implantation och ICD-behandlingen utgav en signifikant förbättring på livskvaliteten, sex till tolv månader efter implantionen. Ångestrelaterade tankar, depression, den emotionella, psykiska och mentala hälsan angav förbättrade resultat när patienterna fått ICD-behandling, i jämförelse med hur den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienterna var före behandlingen. Konklusion: Den hälsorelaterade livskvaliteten tenderade att höjas hos hjärtsjuka patienter som fått en implanterad ICD. Utan ICD-behandling uppmätte hjärtsjuka patienter en signifikant försämrad livskvalitet, i jämförelse med generell befolkning. Däremot försvann den signifikanta skillnaden i hälsorelaterad livskvaliteten mellan hjärtsjuka patienter och generell befolkning efter att de hjärtsjuka erhållit en ICD-behandling. / Background: Heart-diseases are the most common cause of death in the whole world. Treatment that could possibly save patients from sudden cardiac arrest and life-threatening arrhythmias is the Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD can for instance give defibrillations when the heart departs from regular sinus rhythm. Health-related quality of life can be measured to assess how a certain treatment is affecting peoples’ quality of life. ICD-treatment can be measured in health-related quality of life. Health-related quality of life can be measured with help of different types of measurements and scales. It investigates the patients’ health-status and physical and emotional function and in which way it impacts the daily and social life. Health-related quality of life is a huge concept that can be divided in to smaller domains, like general quality of life and physical symptoms like depression and anxiety. Aim: The aim of this study was to investigate how ICD-treatment infects patients’ health-related quality of life.Method: A literature review with quantitative study-design, based on twelve scientific articles. Result: The health-related quality of life in patients with cardiac problems who are facing an ICD-treatment were significant worse, in comparison with the general population. However, the reported quality of life in patients with cardiac problems was measured at its lowest shortly before the ICD-implantation and the ICD-treatment had a significant improvement on the quality of life, six to twelve months after the implantation. Anxiety-related thoughts, depression, the emotional, physical and mental health indicated a better result when the patients with cardiac problems received an implantable ICD, in comparison with how the health-related quality of life were before the treatment. Conclusion: The health-related quality of life tends to increase after the patients with cardiac problems received an ICD. Without the ICD-treatment, the patients with cardiac problems measure a significantly worse quality of life, in comparison to the general population. However, the significantly worse impact on the quality of life in patients with cardiac problems in comparison with the general population, disappeared after the patients received an ICD.

A major problem in healthcare today is the manual handling of administrative work. Few processes are automated and healthcare professionals are forced to spend a lot of time on paperwork, which means that their time with patients suffers. This has a major negative impact on patient safety. In addition, these manual processes mean that it is often not possible to trace implants in the care process. The purpose of this thesis is to investigate the effect that the implementation of traceability of implantable pacemakers can have on patient safety, on the working environment of healthcare professionals as well as on the financial incentives of hospitals. To answer the questions, a qualitative research strategy was used where first a scientific literature review was conducted; thereafter, interviews were conducted with healthcare professionals from clinics for implantation of active implants, as well as with professionals in the regulation of medical devices and the manufacture of pacemakers; later a regulatory document review was conducted. Lastly, based on the findings obtained, a proposal was formulated for a solution of a digital traceability process. The key results that could be found were that the methods and opportunities for conducting traceability in hospitals in Sweden differ. In addition, the results showed that in many places in the European and Swedish regulations, requirements were made for traceability to be conducted in hospitals, however, information and guidance are lacking on how traceability can be conducted in an efficient manner. Many interviewees also experienced this void of guidance documents and had a unanimous view that an effective digital traceability system would have an entirely positive impact on patient safety, on the healthcare environment's working environment and on hospitals' financial incentives. In summary, a guidance regulatory document is required to standardize traceability processes. In addition, an essential aspect of the possibilities for creating effective digital traceability systems is that there is collaboration at several levels to reach consensus and interoperability between healthcare systems. / Ett stort problem inom sjukvården idag är den manuella hanteringen av administrativt arbete. Få processer är automatiserade och sjukvårdspersonalen tvingas lägga mycket tid på pappersarbete, vilket gör att deras tid med patienter blir lidande. Detta har stor negativ påverkan på patientsäkerheten. Dessutom medför dessa manuella processer att det ofta inte går att spåra implantat i vårdprocessen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken effekt införandet av spårbarhet av implanterbara pacemakers kan ha på patientsäkerheten, på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö samt på sjukhusens ekonomiska incitament. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ forskningsstrategi där först en litteraturöversikt utfördes. Därefter genomfördes intervjuer med vårdpersonal inom mottagningar för implantering av aktiva implantat, samt med yrkesverksamma inom regleringen av medicintekniska produkter samt tillverkning av pacemakers. Efter detta utfördes en literaturstudie. Slutligen, baserat på de resultat som erhölls, formulerades ett förslag på en lösning av en digital spårbarhetsprocess. De nyckelresultat som kunde återfinnas var att metoderna och möjlig-heterna för att bedriva spårbarhet på sjukhus i Sverige skiljer sig åt. Dessutom visade resultaten att det på många ställen i de Europeiska och Svenska regelverken ställdes krav på att spårbarhet ska bedrivas på inom sjukvården, däremot så fattas information och vägledning om hur spårbarhet kan bedrivas på ett effektivt sätt. Många intervjudeltagare upplevde också detta tomrum av vägledande dokument och hade en enad uppfattning om att ett effektivt digitalt spårbarhetssystem enbart skulle ha positiv inverkan på patientsäkerheten, på vårdpersonalens arbetsmiljö samt på sjukhusens ekonomiska incitament. Sammanfattningsvis krävs det vägledande regulatoriska dokument för att standardisera processerna för spårbarhet. Dessutom är en väsentlig aspekt av möjligheterna för att skapa effektiva digitala spårbarhetssystem att det sker ett samarbete på ett flertal nivåer för att nå konsensus och interoperabilitet mellan sjukvårdens system.

Abstrakt Bakgrund: Användning av i implanterbar kardioverter-defibrillator (ICD) och pacemaker ökar i samhället då fler överlever hjärtkomplikationer. Många av dessa patienter överlever genom att patienten har fått en pacemaker eller ICD implanterad. Samtidigt som implanterbar kardioverter-defibrillator ökar så ökar även MR-undersökningarna i samhället. MR - modaliteten är en undersökning som inte ger patienter joniserande strålning samt ger denna modalitet bättre bildkvalité på människans mjukvävnader till jämförelse med en DTundersökning. MR - undersökningarna har blivit en populär metod att diagnostisera patienter och även patienter med pacemaker eller ICD. Trots detta har externa magnetfältet påverkat pacemakern och ICD till den grad att patienter har avlidit. Syftet: Syfte med studien är att belysa befintlig kunskap om säkerhetsrutiner och risker vid MR-undersökningar av patienter som har pacemaker eller implanterbar kardioverter-defibrillator. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar valdes som sedan granskades och analyserades för att svara mot syftet. Resultat: Säkerhetsrutiner och risker kring pacemaker och ICD sammanställdes i två huvudkategorier vilka är säkerhetsrutiner och risker. Slutsats: I röntgensjuksköterskans yrkesroll är det viktigt att följa det lokala säkerhetsrutiner såsom att följa sjukhusets protokoll och att ha bra kommunikation med patienter med pacemaker eller ICD för att följa upp så patienten inte får några symtom under eller efter undersökningen. Genom att följa dessa säkerhetsrutiner förebygger vårdpersonalen symtom hos patienter och riskerna minimeras. / Abstract Introduction: The use of implanted cardiovascular devices such as pacemaker and ICD is increasing in society as more people survive cardiac complications. Many of these patients survive by having a pacemaker or ICD implant. While implanted cardiovascular devices are increasing, so are MRI scans in society. MRI is an examination that does not give patients ionizing radiation and provides better image quality of human soft tissues compared to CT scan. MRI scans have become a popular method of diagnosing patients and also patients with pacemaker or ICD. Despite this the external magnetic field affects the pacemaker and ICD to the point where patients have died. Aim:The purpose of the study is to shed light on existing knowledge about safety routines and risks in MRI examinations of patients who have a pacemaker or implantable cardioverter-defibrillator. Method: The study was conducted as a general literature overview. Article searches were made in the Pubmed and Cinahl databases. Twelve quantitative articles were selected which were then reviewed and analysed to meet the purpose. Results: Safety routines and risks around pacemaker and ICD were compiled into two main categories, which are safety routines and risks. Conclusion: In the professional role of the radiographer, it is important to follow local safety procedures such as following hospital protocols, monitoring and also having good communication with patients who have pacemaker or ICD during and after examinations so the patient does not experience any symptoms. By following these safety procedures the healthcare professionals will minimize the risks and symptoms in patients with cardiovascular implantable during and after MRI scan.