Purpose: New working methods are demanded as there is an increasing digitalization needed amongst the facility management industry. The information needs to be searchable and accessible for the user. To get the result wanted a reciprocally approach, that describe where and how the information should be managed, is required. In this case, the tool needed to get the desirable result is considered to be BIM. There are difficulties to understand the true opportunities and effects of using BIM, within the facility management industry, as well as where it can be used. The aim of this study is to examine how facility management corporations have chosen to invest in the implementation of BIM, as well how they contemplate on the use of BIM in the aspect of management. Method: Three methods were used to complete this study. In order to complete the theoretical framework a literature study was used. Furthermore an observation study was performed to get a wider perspective in how BIM is used in the management stage. Finally semi structured interviews were performed to obtain an ingoing perspective in how BIM contributes to the property management business. Findings: The outcome of the study indicates that the facility management business interpreters BIM differently. As a result the outlook of how BIM should be implemented, used and performed differs. The functions mentioned in the survey were; operation and maintenance, streamlining of work methods, optimizing premises, reducing environmental impact, increased security as well as the opportunity to visualize and analyze the buildings. All the respondents had a positive attitude towards using BIM and saw a value in implementing BIM in the companies. Implications: The study indicates that there are difficulties with the implication of BIM as the idea of BIM does not have a distinct definition, this may cause communication difficulties within the companies, as well as externally between the operators and their work stages. A distinctive definition of what BIM means, together with the strategies and ambitions within the companies could contribute to a simpler implementation of BIM at management stage. Limitations: The survey has been delimited to only interviewing facility management business, which have been consciously chosen to invest in implementing BIM. The survey does not take into account the dilemma of transferring information between BIM and the databases of the facility managements / Syfte: Byggbranschens behov av digitalisering ökar och kräver nya arbetsmetoder. Byggnadsinformationen behöver vara sök- och nåbar oberoende vart användaren befinner sig. För att göra det möjligt behövs ett gemensamt tillvägagångsätt och system som beskriver var och hur informationen ska hanteras. Det hjälpverktyg som anses vara mest användbart är BIM. Det finns svårigheter med att förstå vilka möjligheter och effekter som BIM kan bidra med i förvaltningsskedet samt i vilka delar i förvaltningen som BIM kan nyttjas. Målet med studien är att undersöka hur fastighetsförvaltande företag, som medvetet har valt att satsa på implementering av BIM i fastighetsförvaltningsfasen, ser på BIM-användning i förvaltningsskedet. Metod: De valda metoderna var litteraturstudie för att bygga upp studiens teoretiska ramverk, observationsstudie för att få ett bredare perspektiv om hur BIM används i förvaltning och semistrukturerade intervjuer med fem olika förvaltningsföretag. För att få ett mer ingående perspektiv på hur förvaltande företag jobbar med BIM. Resultat: Studiens resultat tyder på att fastighetsförvaltande företag ser olika på betydelsen av BIM, vilket även medför en delad syn på hur implementering av BIM ska utföras samt inom vilka användningsområden BIM kan nyttjas i. De användningsområden som nämndes var drift och underhåll, effektivisering av arbetssätt, lokaloptimering, minskning av miljöpåverkan, öka säkerheten och möjligheten att kunna visualisera och analysera fastigheterna. Samtliga respondenter var positiva och ser ett mervärde i att implementera BIM i deras verksamhet. Konsekvenser: Studien indikerar på att det finns en svårighet med att implementera BIM, då begreppet inte har en entydig definition. Detta skapar kommunikationssvårigheter både internt på företagen men även externt mellan de olika aktörerna och skedena. Vidare tyder studien på att företag som satsar på implementering av BIM anser att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen. En tydlig definition på vad BIM innebär tillsammans med strategier och ambitioner inom företagen skulle kunna bidra till en enklare implementering av BIM i förvaltningsskedet. Begränsningar: Arbetet har avgränsats till att endast intervjua fastighetsförvaltande företag som medvetet valt att satsa på att implementera BIM. Studien tar heller inte hänsyn till problemet med informationsöverföringen mellan BIM- och förvaltningsdatabaser.

Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.

Arbete är en stor del av människors vardag, således är en god arbetsmiljö viktig för att känna arbetstillfredsställelse. Då Arbetsmiljöverket uppmärksammat brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utfärdades den 31 mars 2016 en föreskrift, AFS 2015:4, för att komma till rätta med problemen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka faktorer i AFS 2015:4 som har effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp som handlar om hur chefer och Human Resources (HR) tillämpar föreskriften, samt hur insatta medarbetarna är i organisationens tillämpning av föreskriften. Den sista frågeställningen behandlar vilka effekter faktorerna i AFS 2015:4 har på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som  datainsamlingsmetod, och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkommer det att chefer arbetar olika med tillämpningen av föreskriften och att den ännu inte är en integrerad del av verksamheten. Medarbetarna är inte delaktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket försvårar möjligheten att arbeta förebyggande med föreskriften. Den faktor som har störst positiv effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse är den sociala arbetsmiljön, vilket kan härledas till att organisationen fortsatt bör bedriva ett proaktivt arbete med att främja sociala relationer. / Work is a major part of humans’ everyday life, thus a good work environment is crucial for perceived job satisfaction. When Arbetsmiljöverket (The Swedish Work Environment Authority) noted deficiencies in the organisational and social work environment, a provision, AFS 2015:4, was issued on March 31, 2016, to address the problems. This qualitative study aims to investigate how AFS 2015:4 is applied in an organisation, and what factors in AFS 2015:4 have effect on employees’ job satisfaction. To answer the purpose, three questions have been raised that deal with how managers and Human Resources (HR) apply the provision, as well as how aware employees are in the organisation's application of the provision. The final issue addresses what effects the factors of AFS 2015:4 have on employees’ job satisfaction. To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been used as data collection method, and the empirical material has been analyzed using content analysis. The results show that managers work differently with the application of the provision and that it is not yet an integral part of the business. Employees’ are not involved in the work of the organisational and social work environment, which complicates the ability to work preventively with the provision. The factor that has the greatest positive effect on the employees’ job satisfaction is the social work environment, which can be deduced to the organisation continuing to pursue proactive work in promoting social relations.

Intresset för att studera intern kommunikation startade när vi själva insåg områdets komplexitet och utmaningar. Fascinationen över att kommunikation, som är ständigt förekommande i alla typer av sammanhang, kan vara så svårt att hantera bidrog till utformandet av studiens syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka hur en myndighet använder HR och den kompetens som HR besitter samt huruvida den interna kommunikationen fungerar som en integrerad funktion mellan ledning och chefer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fokus riktas mot respondenternas egna upplevelser och tolkningar.Studiens empiriska material är insamlat på en statlig myndighet genom fyra semistrukturerade intervjuer samt en minifokusgruppsintervju med tre medarbetare. Respondenterna representeras av chefer och medarbetare från myndighetens kommunikationsavdelning samt HR-funktion. Resultatet visar att intern kommunikation definieras som något som sker inom den egna organisationen och beskrivs som både det viktigaste och samtidigt det svåraste att förhålla sig till och hantera. Vidare visar studien att en önskvärd intern kommunikation präglas av ett öppet klimat, möjlighet till medarbetarinflytande samt ett mer uttalat samarbete mellan myndighetens HR- och kommunikationsavdelning. Tidigare forskning har framförallt fokuserats till intern kommunikation vid förändring, något som även inkluderats i studien då den undersökta myndigheten genomgår en övergripande organisationsförändring där samverkan mellan stödfunktionerna kommer öka. Resultatet påvisar att en av de utmaningar som intern kommunikation bidrar till utgörs av att skapa en gemensam förståelse för situationer och problem då olika befattningar och roller utgår från differentierade perspektiv.Nyckelord:

Enligt tidigare forskning har förskoleklassen haft ett otydligt syfte och dess uppdrag har osynliggjorts i skolans styrdokument fram till år 2016 då verksamheten fick ett centralt innehåll. Detta har varit problematiskt för pedagogerna då det inte har funnits specifika direktiv kring vilket innehåll de ska arbeta med. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att öka kunskapen om vad som formar verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling efter implementeringen av det centrala innehållet. Metoden för studien var intervjuer där deltagarnas uttalanden analyserades med hjälp av von Wrights (1983) handlingsteori. Resultatet visade att implementeringen av det centrala innehållet tydliggjorde verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling. Resultatet fann även att flera faktorer påverkar detta arbete då läroplanen fortfarande är tolkningsbar och pedagogernas åsikter om kunskap, arbetsmetoder och innehåll har en avgörande roll för arbetet med detta.

Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonalens och skolledningens positioneringsarbete av fritidshemsverksamheten och fritidshemspersonalen med utgångspunkt i nya läroplansdelen. Studien baseras på kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på fem olika grundskolor där informanterna består utav både rektorer, biträdande rektorer, samt fritidshemspersonal. Studien påvisar att skolorna har kommit olika långt med implementeringen av del 4 för fritidshem. Både skolledning och fritidshemspersonal uttrycker att det är bra att fritidshemmet har fått en egen läroplansdel, men att det också är viktigt att det finns personal som förstår hur den ska användas. Det framkom även att samtliga skolor har stora rekryteringsproblem av utbildad personal till fritidshemmet, vilket tycks försvåra effektiviteten av implementeringen. För implementering av fritidshemmets styrdokument är det nödvändigt med en mycket engagerad och stöttande skolledning och personal. En anmärkningsvärd slutsats påvisar att avtalen mellan fritidshemspersonal och skollärare är olika och skapar problem i samverkan mellan skolan och fritidshemmet.

Titel: Lean inom Trafikverket- En utvärdering av Trafikverkets implementering av LeanFörfattare: Martin Gustafsson & Lars-Erik SteinlandBakgrund: Lean är ett styrsystem som syftar till att förbättra flödet inom en verksamhet för att eliminera icke värdehöjande aktiviteter och uppnå bättre och snabbare resultat med mindre resurser. Trafikverket är den myndighet som ansvarar för planering och underhåll av Sveriges infrastruktur och de arbetar med att implementera Lean i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvärdera vad de anställda på Trafikverket har för perspektiv på implementeringen av Lean.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Interna dokument från Trafikverket användes som komplement för att besvara uppsatsens syfte.Slutsats: Resultatet av studien visar genom de anställdas perspektiv på implementeringen av Lean att Trafikverket har implementerat en del av de principer som återfinns inom det teoretiska resonemanget.Gällande kritiken mot Lean så riktas mest kritik mot komplexiteten och tiden det tar att införa Lean. Det för att organisationerna underskattar den tid som implementeringen kräver. Näst mest kritik riktas mot de otydliga definitionerna av Lean följt av kritik mot att det uppstår glapp mellan mål och tillämpning. / Title: Lean within the Swedish Transport Administration- An evaluation of The Swedish Transport Administration implementation of LeanAuthor: Martin Gustafsson & Lars-Erik SteinlandBackground: Lean is a method which aims to improve the flow within an organization to eliminate wasteful activities to achieve better and faster results with less resources. The Swedish Transport Administration is the agency responsible for planning and maintaining the Swedish infrastructure.Purpose: The purpose of this essay is to evaluate the perspective of the employees on the implementation of Lean in The Swedish Transport Administration.Method: This essay is a qualitative study with where interviews are used to examine the employee’s options and use of the tools within Lean. Internal documents from The Swedish Transport Administration were also used to complement the interviews to answer the purpose of this essay.Conclusion: The result is that The Swedish Transport Administration have implemented some of the principles that exist within the theoretical reasoning.Most of the criticism is aimed towards the complexity and the time it takes to implement Lean. This is because organisations underestimate the time that the implementation requires. The second most criticism is aimed at the unclear definitions of Lean followed by the criticism against that there occurs a gap between the goal and the application.

In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.

The authors of this bachelor thesis have completed the information logistics program and they had the will to influence the ongoing technical development in health care. The different diabetes receptions in Sweden works in different speeds with the development of e-health services such as web-based bookings. The three County Councils Blekinge, Kronoberg and Kalmars opinions about the introduction of web-based bookings were collected through interviews with twelve diabetes nurses from nine receptions. The purpose was to find out what conditions and contradictions that the employees of the receptors had experienced at the time of introduction or when the decision about the introduction was made. The purpose was also to show some tips and advice for receptions that is planning to introduce web-based bookings. The theory Diffusion of Innovations was used to analyze the results based on factors such as the innovations attributes, time for implementation, communication channels that were used and the social systems effect on the implementation. Even though four of the total nine receptions had introduced, or plans on introducing web-based bookings, none of them had actually implemented web-based bookings into a permanent change where the technology is used as planned. The failure to implement web-based bookings could be due to the many contradictions that has been pointed out by the informants. One of the most significant contradictions was the complexity because the majority of the informants considered the technology to be difficult to learn, hard to grasp that web-based bookings was, and hard to understand what it would be used for. This could have been happened due to the fact that the employees did not have a chance to test or observe the system before the introduction. Another crucial contradiction was the lack of demand of web-based bookings from the receptions patients. This is an interesting result because the informants also described many benefits from the patient's point of view. The results of this study also showed some benefits and tips for a successful implementation. Some good conditions was the physical communication regarding web-based bookings and the introduction, that the managers and management showed support for the change and that the receptions saw a need for web-based bookings and they also considered the technology to have more advantageous than the prior art. The authors also suggest that further studies as to why patients choose not to use e-health services, such as web-based bookings, even though they are available.