Abstrakt Introduktion: Artificiell intelligens (AI) är ett forskningsfält som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. I dagsläget pågår stora utbildningssatsningar i flera nordiska länder för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av personal med kompetenser och kunskaper inom området. Då röntgensjuksköterskors arbete utförs i en högteknologisk miljö förväntas de tekniska framstegen leda till förändringar av professionen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma röntgensjuksköterskors uppfattningar om och attityder till användningen av AI-system. Metod: En enkätundersökning genomfördes i Finland, Norge och Sverige. Det var 110 röntgensjuksköterskor som deltog i studien. Datainsamlingen skedde under två veckor vid månadsskiftet september-oktober. Svaren analyserades och redovisades genom deskriptiv statistik. Resultat: Överlag fanns en positiv inställning till AI, de möjliga användningsområdena samt intresse för vidareutbildning. De flesta ansåg att patientkontakten inte skulle minska till följd av införandet. Deltagarnas uttryckte en stark önskan om att kunna förstå och kontrollera AI-system. Inställningen till användandet av AI-system var övervägande positiv oavsett kunskapsnivå. De som fått utbildning i ämnet var mer positiva till införandet än de utan utbildning. Slutsats: För att uppfylla verksamhetens specifika behov är det av vikt att röntgensjuksköterskor medverkar vid utvecklandet av nya system. Införandet kan underlättas av att ledningen utarbetar en strategi samt utser medarbetare som är ansvariga för implementeringen. Artificiell intelligens bör införas i röntgensjuksköterskans grundutbildning. För att få fördjupad kunskap om hur attityder och uppfattningar formats finns ett behov av vidare forskning med fokus på intervjustudier.

Studien syftar till att ge en övergripande bild av hur Polismyndigheten, efter den stora omorganisationen år 2015 strukturerat upp sitt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Omorganisationen resulterade i att de tidigare lokala polisenheterna slogs samman till den nuvarande Polismyndigheten. Vidare undersöks också hur Polismyndigheten arbetar för att följa upp sitt arbetsmiljöarbete samt hur arbetsmiljöansvaret fördelats inom myndigheten. Följande frågeställningar har tillämpats för att besvara studiens syfte: • Hur säger sig Polismyndigheten arbeta för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö? • På vilket sätt arbetar Polismyndigheten med uppföljning av sitt arbetsmiljöarbete? • Vilken roll har HR i Polismyndighetens arbetsmiljöarbete? • Vilka eventuella skillnader kan ses mellan Polismyndighetens uttalade arbetsmiljöarbete kontra resultatet av de uppföljningar som gjorts? Studiens resultat baseras på en kvalitativ innehållsanalys av flertalet dokument som rör Polismyndighetens arbetsmiljöarbete samt uppföljningen av arbetet. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter som är implementeringsteori samt emotionellt arbete och visar att Polismyndighetens struktur gällande arbetsmiljöarbetet är i behov av revidering. I de uppföljningar som gjorts av myndighetens arbetsmiljöarbete framgår att det finns otydligheter kring både ansvar gällande arbetsmiljöprocesser i verksamheten samt en bristande dokumentation av dessa. För att myndigheten ska leva upp till sina egna uppsatta riktlinjer och mål samt den arbetsmiljömässiga regleringen bör bland annat både ansvarsfördelning och rutiner i arbetsmiljöarbetet ses över och anpassas efter den nya organisationen.

Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet på byggarbetsplats utifrån yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter på digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas därför hur yrkesverksamma själva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsättningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad på byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning. Examensarbetet bygger på empiriska data från 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfällena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frågeställningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjälpmedel stötta arbetet på byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning själva att de stöttas, eller kan stöttas, av sådan teknik? Vilka förutsättningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förändringar (i arbetsuppgifter och ansvarsområden) måste ske för att digitaliseringsgraden på byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen från denna studie är att yrkesverksamma, både yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjälpmedel i vissa arbetsområden. En viktig förutsättning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sådan teknik i en högre grad är att olika typer av förändringar genomförs inom företaget. Beroende på vilken typ av förändring som ska genomföras, så finns olika förutsättningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i beräkningarna. Somliga förändringar förutsätter att man ser till hinder och/eller förutsättningar som direkt kan kopplas till själva tekniken, somliga kräver i stället att sociala faktorer, såsom personlig inställning placeras i fokus, medan andra förändringar kräver att man identifierar de resursmässiga förutsättningar som kan ha en inverkan på resultatet. För att förändringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nå lyckade/önskade resultat är det en förutsättning att ta hänsyn till både organisationens och individernas förändringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret är kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för själva användningen av tekniken eller kunskapsbrist för förståelsen av nyttan med förändringen som företagen implementerar. En gemensam förutsättning för företag inom byggbranschen är därför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sådan, framgått som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. / The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

SAMMANFATTNING Introduktion: Barnhälsovården i Sverige når nästan alla barn och föräldrar. Föräldrastöd är en av de viktigaste insatserna samhället kan bistå med för att minska negativa utfall hos barn och unga. Implementering av föräldrastöd i grupp är komplext och modellen kan behöva utvärderas utifrån komponenterna faciliterare, innovation, kontext och mottagare.  Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer för deltagande i föräldrastöd i grupp i svensk BHV utifrån kontext, föräldrastödets innehåll, samt erfarenheter från föräldrar och BHV-sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudie med deduktiv ansats. Implementeringsmodell i-PARISH användes i en riktad innehållsanalys. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra kategorier och 13 subkategorier utifrån i-PARIHS. Ledaren var avgörande för att gruppen skulle utveckla en sammanhållning och delta aktiv. För att lyckas med detta behövde ledaren vara bekväm i sitt ledarskap, påläst och uppdaterad. Föräldrarna uppskattade när de hade en ledare som uppmuntrade dem att prata i gruppen och som såg till att diskussion flöt på. Föräldrar uttryckte flera skäl och förklaringar till varför de inte ville eller kunde delta i en föräldrastödgrupp. Slutsats: Både främjande och hindrande faktorer med föräldrastöd i grupp i svensk BHV framkom. BHV behöver få fler föräldrar att känna sig inkluderade i föräldrastödsutbildningen samt vara lyhörd för deltagarna olika behov. Det är också viktigt att BHV-sjuksköterskors behov av utbildning och fortbildning tillgodoses för att kunna leda grupperna på ett professionellt sätt. / ABSTRACT Background: The child health services (CHS) in Sweden reach almost all children and parents. Parental support is one of the most important initiatives society can assist in reducing negative outcomes in children and young people. Implementation of parental support in groups is complex and the model may need to be evaluated on the basis of the component facilitator, innovation, context and recipient. Aim: The aim was to describe promoting and hindering factors for participation in parental support in group format in the Swedish CHS based on context, the content of parental support, and experiences from parents and CHS nurses. Method: Literature study with deductive approach. The implementation model i-PARISH was used in a targeted content analysis. Articles were searched for in CINAHL and PubMed. A total of 18 scientific articles were included. Results: The results are presented under four categories based on i-PARIHS. The leader was crucial for the group to develop cohesion and participate actively. To succeed in this, the leader needed to be comfortable with the leadership, read and updated. The parents appreciated when they had a leader who encouraged them to speak in the group and who made sure that discussion flowed. Parents expressed several reasons and explanations to why they did not want or could not participate in a parent support group. Conclusion: Both promoting and hindering factors regarding Swedish parental support in group format emerged. CHS needs to make more parents feel included in the parental support education and be sensitive to the participants' different needs. It is also important that CHSnurses' needs for education and training are met in order to be able to lead the groups in a professional manner.Keywords: Parent education, Child health service, experiences, implementati

Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

Something that is often used in both industry and trade is inventory. In this work, a study has been conducted as to whether the industrial method The Visual Workplace can be adapted for use in retail trade industry. This might be extra interesting for businesses that conduct online commerce or trade behind the counter as these types of companies are most similar to the example in this work. The company that represents the trade industry in this work is Kronans apotek AB. This pharmacy is currently experiencing deficiencies in their inventory management, which results in lack of quality assurance. Consequences of this are that the staff cannot know for sure if the product sought is found in the notified storage area which impairs efficiency and productivity. The Visual Workplace aims to visualize work standards and routines. In this way, activities that do not add any value are eliminated while at the same time problems and deviations are immediately visible. This study will explore how this industrial method can be adapted to Kronan's pharmacy. / Något som ofta används inom både industri och handel är lager. I detta arbete har en undersökning gjorts som om huruvida den industriella metoden Den visuella arbetsplatsen kan anpassas för användning inom handeln. Extra intressant kan detta vara för verksamheter som bedriver näthandel eller handel bakom disk då dessa typer av bolag mest liknar exemplet i detta arbete. Företaget som representerar handeln i detta arbete är Kronans apotek AB. Detta apotek upplever idag brister inom deras lagerhantering som resulterar i bristande kvalitetssäkring. Konsekvenser av detta är att personalen inte med säkerhet kan veta om eftersökt vara återfinns på aviserad lagerplats vilket försämrar effektivitet och produktivitet. Den visuella arbetsplatsen syftar till att visualisera arbetsstandarder och rutiner. På så sätt elimineras aktiviteter som inte tillför något värde samtidigt som att problem och avvikelser direkt blir synliga. Genom arbetets gång undersöks hur denna industriella metod kan anpassas till att bli applicerbar till Kronans apotek.

I dagens samhälle är intern kommunikation en betydelsefull del i samtliga organisationer. Ändå finns det mängder med organisationer som saknar en strategi för att hantera intern kommunikationen. Fallföretaget som den här studien utfördes på grundades ett och ett halvt år innan studien påbörjades. Organisationen har inte prioriterat den interna kommunikationen. Vilket har skapat ett missnöje hos medarbetarna samt att fel i produktionen uppstått. Därmed beslutade fallföretaget att införa en öppen digital kommunikationskanal. Med ”öppen” kommunikationskanal menas att alla har tillgång till all information och alla kan publiceras men saknar individuella inloggningar. Därmed går meddelandena inte att spåra. Syftet med den här undersökningen var att identifiera hur en ny kommunikationskanal tolkas och används av intressenterna. Syftet är även att klargöra om den digitala kommunikationskanalen är meningsfull för medarbetarna. Studien syftar även till att undersöka om de interna transporterna påverkats av implementeringen av kommunikationskanalen. Affordance teorin har använts för att undersöka vad den nya digitala kommunikationskanalen har medfört organisationen och dess individer. Affordance teorin beskriver att det inte är givet att individen uppfattar det huvudsakliga syftet med objektet. Individen kan tolka in ett helt annat syfte för objektet. Meningsskapande teorin har studerats för att belysa vad individerna ansåg var meningsskapande med kommunikationskanalen.En kvalitativ undersökning har genomförts genom öppna intervjuer, observationer och mätningar. Metoderna användes före, under och efter implementeringen av kommunikationskanalen. Kvantitativa mätningar utfördes genom att registrera en tjänstemans interna transporter. Resultatet visade att medarbetarna anser att intern kommunikationen blivit bättre efter implementeringen av kommunikationskanalen. De anser att kommunikationskanalen har skapat en tydlighet i vilka arbetsuppgifter de ska prioritera. Vilket har bidragit till en ökad ansvarskänsla. Resultatet visar även att antalet fel i produktionen har minskat efter implementeringen samt att tjänstemännens interna transporter har minskat. Dock har samtliga medarbetares skärmtid ökat. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet fel i produktionen, bristande kommunikation och interna transporter. Den förbättrade kommunikationen har efter implementeringen minskat antalet fel i produktionen och därmed även minskat de interna transporterna för tjänstemännen. Det har bidragit till att tjänstemännen haft mer tid till strategiska frågor istället för att behöva operativt styra produktionen på plats. Det finns en möjlighet att skriva anonyma meddelande via kommunikationskanalen. Det identifierades att några individer inte signerade informationen då de var av en negativ karaktär men alltid signerade positiva meddelanden. Studien resulterade i tre begrepp som beskriver effekterna av användandet av en öppen digital kommunikationskanal:Anonymitet, transparens och kunskapsspridning. / Intern communication is an important part of today's organizations. Still there are a lot of organizations that don't have a strategy over how to handle the intern communication. This study was conducted at an industrial company that started their production one and a half year prior this study. Since then the intern communication haven’t been a priority, which had contributed to a sense of dissatisfaction by the employees. Therefore, the organization decided to implement a new digital communication channel. The purpose of this study aims to identify how a new digital communication channel effects the organization and the employees. Another purpose is to confirm or reject whether a communication channel effects the internal transportation, as well as whether there is a connection between the communication channel, the internal transportation and the errors that occurs in the production unit.  To investigate how the communication channel affected the organization and the employees, the affordance theory has been used. Affordance theory describes that different individual see the same phenomenon or object in a different way based on gender, social hierarchy and previous experiences. How every individual interpret the communication channel different as well as what gives the individuals a purpose to use the communication channel or not. The result describes that the employees consider that the intern communication has improved after the implementation of the communication channel. They describe that they feel noticed by the leaders, the work is more direct which has led to an increasing sense of responsibility. The result also shows a drop in the number of errors that occurs in the production unit as well as decreasing the intern transportation.  The possibility to publish anonymous messages at the communication channel has been identified as a platform to raise themself. When writing a message of positive information most individuals choose to sign their messages while staying anonymous when writing a message of negative character. The study concludes that better communication can lead to lower the stress level at the workplace and get more satisfied employees. The study also shows that the employees feel more motivated and take on more responsibility beyond their usual workload. Factors that govern the use of the communication channel are based mainly on social hierarchy and age. This study identified three factors that effects the usage of the open communication channel: Anonymity, transparency and knowledge dissemination.

Äldre är en utsatt grupp som ofta är i behov av stödinsats från välfärdssamhället (Jönson & Harnett, 2015). I Socialtjänstlagen (2010:427) 5 kap. 4 § framkommer det att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande enligt värdegrund. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag utan precisa detaljer som formuleras på nationell nivå men tillämpas på lokal nivå. Kommunens ges därav stor frihet till att implementera lagrum utifrån vad som anses bäst. För att detta skall kunna genomföras är en förutsättning att kommunen har tillräckligt med välfärdsresurser (Andersson, 2004).  Syftet med studien är att undersöka hur undersköterskor implementerar den äldres rättigheter enligt värdegrund inom kommunal äldreomsorg. För att besvara detta har en kvalitativ metod har legat till grund för studien då vi avsåg att få en förståelse för hur informanterna kan arbeta med värdegrund. Studien präglas av en induktiv ansats där data sökts utan en förutbestämd teori. Som datainsamlingsmetod har öppna frågor används genom en semistrukturerad intervju. Tematisk analys användes för att analysera intervjusvaren. Teman som identifierats i resultatdelen är - privatliv och integritet, självbestämmande och delaktighet, bemötande, trygghet och förtroende, meningsfull tillvaro samt otillräckliga resurser.   I studien framkom att informanterna ansåg att tids-och personalbrist försvårar genomförandet av delar i värdegrund. Visa respekt för den äldres privatliv och integritet var något informanterna beaktade och ansåg fungerade bra. Implementering av självbestämmande, bemötande och en meningsfull tillvaro var svårare för informanterna att tillgodose. Trygghetsfaktorn framkom vara möjlig att tillgodose i viss mån men inte fullt ut. Informanterna menade på att de många gånger enbart hinner med den basala omvårdnaden.    Vi ser att motiveringen till att värdegrundens alla delar inte kan tillgodoses kan förklaras med stöd av Arbetsmiljöverket (2019) som noterar en skev fördelning mellan arbetsbelastning i förhållande till resurser. Av vad som framkom av informanterna hade enhetschefen blivit informerad om att brister i personalbemanningen föreligger men ändå hade inga åtgärder vidtagits. Vilket vi anser kan indikera på att decentraliserade välfärdsrättigheter inte kan tillgodoses inom det kommunala självstyret.

Det finns en stor mängd nya digitala satsningar som införs i företag varje år. Tyvärr får dessa system ofta ett begränsat genomslag, då forskning visar att bristande acceptans hos de anställda ofta leder till bristande effektivitet. För att identifiera vilka faktorer som bidrar till acceptans hos användarna så har Technology Acceptance Model (TAM) utvecklats, vilken kartlägger dessa faktorer. Denna uppsats undersöker hur en faktor i TAM, subjektiv norm, påverkar användarens attityd mot användning. Subjektiv norm identifieras ofta som någonting det finns en stark allmän uppfattning om. I innevarande uppsats konkretiseras subjektiv norm som en vilja att agera miljövänligt, till följd av de miljöproblem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Resultaten indikerar att subjektiv norm påverkar acceptansen positivt hos de individer som har en stark emotionell koppling till den subjektiva normen. Vidare så identifierades även ett antal hinder som minskar acceptans. Intraorganisatorisk kommunikation visade sig även vara avgörande för hur användarna uppfattade det nya systemet, och i förlängningen hur de accepterar satsningen.

Denna fallstudie avser att studera ifall arbetssättet med veckostruktur främjar ett proaktivt agerande för arbetsledare inom byggproduktion. Studien är genomförd på byggentreprenadföretaget Skanska Sverige under produktionsprocessen av ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, Nacka. Hantering av tidsbrist, både i såväl arbetet som i privatlivet, är en av de största utmaningarna som människor idag upplever. Om en ledare upplever brist på tid behöver ledarens vardag i ett första steg struktureras upp. En veckostruktur kan ses som ett verktyg för att öka ledares förfogande över sin arbetstid vilket främjar ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet är ett sätt att agera, där en ledare som är proaktiv agerar i förväg och planerat utifrån vad som ska ske framåt i tiden. Det proaktiva arbetssättet medför att ledaren planerar och kanske bättre kan förutse innan händelser sker. Ett omfattande problem för arbetsledare med veckostrukturer är att lyckas följa dem. Behovet av en veckostruktur inom byggproduktion existerar eftersom det skapar en grundstruktur kring arbetsledarens agerande, dvs. konkret vad arbetsledaren ska genomföra under en arbetsdag enligt sitt uppdrag. Avsaknaden av en fungerande veckostruktur medför att en för stor del av arbetsledarens arbetstid kräver improvisation, motsvarande oönskat reaktivt agerande där arbetsledaren agerar efteråt något har inträffat. Studien genomfördes som en fallstudie. Fallet som studeras är om veckostruktur som arbetssätt ökar en arbetsledares planerade proaktiva arbetstid och ifall detta på kort sikt leder till en bättre balans mellan planerad och oplanerad samt proaktiv och reaktiv arbetstid. Fallstudiens formuläruppdelning innebar att primärdata insamlades via både kvantitativa strukturerade enkäter och via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Tidsstudien pågick i sex veckor och studerade ett bekvämlighetsurval beståendes av sex arbetsledare inom byggnadsproduktion; samtliga verksamma inom samma företag och bostadsprojekt i Stockholm. Enkäten besvarades veckovis under hela tidsstudien vid totalt sex mättillfällen och intervjuer hölls vid två tillfällen. Studiens slutsatser påvisar att veckostruktur som arbetssätt ökar arbetsledarens proaktiva planerade arbetstid. 58 procent strukturerad arbetstid per vecka har i studien kunnat påvisats är möjligt att uppnå. Detta värde har baserats efter ett aritmetiskt medelvärde på respondenternas upplevelse av uppnådd del strukturerad tid per vecka. Vidare utifrån tidsstudien ser man flera indikationer som påvisar att konsekvenserna som reaktiva oplanerade aktiviteter medför minskar. Detta antyder på ett minskat reaktivt och ett ökat proaktivt agerande då andelen strukturerad arbetstid ökar. Av den anledningen kan man dra slutsatsen att arbetsledaren når en bättre balans mellan reaktiv och proaktiv arbetstid på kort sikt genom införandet av en veckostruktur som ökar den strukturerade arbetstiden. / This case study intends to study if a weekly planning structure promotes proactive behavior for supervisors in construction management. The study was conducted at the construction company Skanska Sweden AB during the production process of a new construction project in Stockholm, Nacka. Managing time constraints, both in work and in private, is one of the biggest challenges that people today face. If a supervisor experiences daily time constraints he or she must, as a first step, structure their time planning. A weekly planning structure can be used as a tool to increase the availability of supervisors’ working hours, which promotes a proactive working procedure. Proactivity is a way of acting, where a supervisor who is proactive acts in advance and plans on what will happen in the future. The proactive approach entails that the supervisor plans and anticipates before events occur. An extensive problem with weekly structures is to succeed in following them. The need for a weekly planning structure in construction management exists because it creates a basic structure for the supervisor's behavior, ie. concrete what the supervisor should accomplish during a working day according to his or her assignment. The lack of a functioning weekly planning structure entails that too much of the supervisor ́s work requires improvisation, corresponding to undesirable reactive behavior where the supervisor acts after something has happened. The study was conducted as a case study. The studied case is about weekly planning as a working procedure and if this procedure increases a supervisor’s planned proactive time, then this can, in the short-term, lead to a better balance between planned and unplanned time as well as proactive and reactive time. The case study’s mixed-mode survey methods meant that primary data was collected via both quantitative structured surveys and qualitative semi-structured interviews. The time study was carried out over a six-week period and studied a convenience sampling consisting of six supervisors in building production; all operating within the same company and the same building project in Stockholm. The questionnaire was answered weekly during the entire study on a total of six measuring occasions. The interviews were held on two occasions. The study's conclusions show that a weekly planning structure as a working method increases the supervisor's proactive planned working hours. Fifty-eight percent of structured working hours per week has been shown in the study to be achievable. This value has been based on an arithmetic mean value of the respondents' experience of the achieved structured time per week. Furthermore, based on the time study, there are several indicators that the consequences of reactive unplanned activities are diminishing. This suggests a decrease in reactive and increased proactive behavior as the proportion of structured working time increases. For this reason, it can be concluded that the supervisor achieves a better balance between reactive and proactive working hours in the short term through the implementation of a weekly structure that increases the structured working time.