Uppsala län är det enda länet som har en ANDT-L strategi där L:et (läkemedel) är det som skiljer Uppsala från andra län. Eftersom Uppsala län är ensamt om att ha en strategi som innefattar läkemedel (L) är det intressant att undersöka hur denna strategi har implementerats. Därmed är det av intresse att undersöka hur olika verksamheter i länet på regional, kommunal och lokal nivå (till exempel brukargrupper) har fått information om ANDT-L-strategin och hur de har arbetat utifrån denna information, dvs. om de har anammat läkemedelsberoende- och missbruksproblematik i sin ordinarie ANDT-verksamhet.  Syftet var att undersöka hur arbetet kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende enligt Uppsala läns åtgärdsprogram för ANDT-L bedrivs på regional och lokal nivå i länet. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med en induktiv utgångspunkt. Intervjuer och fokusgruppsintervjuer utfördes med ett ändamålsenligt urval av representanter från Länsstyrelsen, Region Uppsala, tre kommuner, Uppsala universitet och en brukarförening i Uppsala län.  I analysen framkom fem huvudteman: ANDT-L strategin i verksamheten, Insatser och lägesbild, Samarbete, nätverk och information, ”mervärde, ”Behov och förskrivning”. Till dessa huvudteman framkom 17 underteman.  Slutsatsen är att det utförs arbete kring läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende på flera sätt i länet, både regionalt och lokalt. Arbetet sker dock inte alltid med ANDT-L strategin i åtanke. Det fanns delade åsikter om L:et har haft ett mervärde i strategin eller inte. Två områden behöver framförallt vidareutvecklas. Det behövs både en bättre lägesbildsbeskrivning och initiativ kring förskrivnigar. Det finns stora problem angående förskrivningar av beroendeframkallande läkemedel och detta problem går endast att lösa med initiativ från regeringsnivå. / Uppsala county is the only county in Sweden with an L (Läkemedel, drugs/medicine) in the ANDT-strategy (ANDT-L strategy). Because Uppsala county is the only county with an L in the ANDT-strategy it is of intrest to investigate how the L has been implemented on a regional, municipal and local level in the county. This includes how different actors have gotten information about the strategy and how they have worked with this information and worked with the ANDT-L strategy.  The purpouse of the study was to investigate how the work in relation to drug abuse and drug addiction was managed in accordance to Uppsala county’s ANDT-L strategy on different levels in the county.  The choosen method for this purpouse was a qualitativ method with an inductive approach. Interviews and groupinterviews where performed based on purposive sampling of informants. The interviews where performed with representatives from the county administrative board, the region (the hospital), three municipalities, Uppsala university and a user assosiation (drug assosiation) in Uppsala county.  From the analysis five main themes emerged: The ANDT-L strategy in the organization, Efforts and Situation, Collaboration, Network and Information, Added value and ” Further needs and Prescribing. To these main themes 17 sub themes emerged.  Initiatives related to drug abuse and drug addiction was ongoing in different ways on different levels within the county. The work was not always performed based on the ANDT- L strategy. There were different views on whether the L in the strategy had added any value. Several further needs were discoverd, one of them were problems with prescription initiatives of addictive drugs and this problem can only be solved with government-level initiatives.

The Swedish authority “Migrationsverket” is a part of the common EU policy pursued in Europe. For the co-operation to function, there are a number of documents, directives and regulations that will help the states in Europe in the same direction. EASO (European Asylum Support Office) guidelines emerged in 2016, to lead the states in Europe towards a more humanitarian refugee policy, after the Recipients´directive left too much for interpretation. The study examines the implementation process from Europe to Sweden, on to the relevant authorities. The design of the survey is based on two questions and the method is a text analysis and qualitative interviews. The results show that the implementation process follows the study´s theory, Multi-level governance. To further analyze, Hills (1997) ten criterias for Top-down/Bottom-up being used. The result of the analysis turned out that six out of ten criterias were met. The result of the survey shows that there is a problem in the implementation process, where the different authorities are pointing fingers on each other.

Background: The Swedish sports movement, is organized through RF, with a responsibility to contribute to societal benefits. Part of the societal benefit is to ensure that more young people play sports. The Swedish Sports Confederation, RF, acts as an umbrella organization and organizes most of the Swedish sports movement. Statistics show that the amount of young ice hockey players is the lowest in 20 years. Policies have been implemented from RF and SIF, to get more young people to play sports and ice hockey. Despite the policies, there has been no change. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how ice hockey clubs experience policies from RF and SIF with the goal to keep the young players in ice hockey Question: How do ice hockey clubs experience the policies from RF and SIF, to keep young people playing ice hockey? Methodology: The study uses a qualitative method, based on semi-structured interviews. The respondents are one representative from the Swedish Ice Hockey Association, and a representative from each of the five largest ice hockey clubs in Sweden, in terms of the number of licensed players. Conclusion: Based on the question and the empirical material, we were able to conclude that there's a loose coupling, with both running an elite business while broadening the breadth. There is a will in the ice hockey associations to keep young people, but there is a big responsibility on the individual within the associations. / Bakgrund: Den svenska idrottsrörelsen har sedan organisering genom Riksidrottsförbundet, RF, tillskrivits ett ansvar för att bidra till samhällsnytta. En del av samhällsnyttan, är att se till att fler ungdomar idrottar. Riksidrottsförbundet, RF, agerar som en paraplyorganisation och organiserar större delen av den svenska idrottsrörelsen. Statistik visar att antalet ungdomar som spelar ishockey är det lägsta på 20 år. För att få fler ungdomar att idrotta och spela ishockey har RF och SIF initierat satsningar som ska möjliggöra en förändring. Trots satsningarna, har ingen förändring skett. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ishockeyföreningar upplever satsningarna från RF och SIF, med målet att behålla ungdomar inom idrotten. Frågeställning: Hur upplever ishockeyföreningar det förändringsarbetet som finns från RF och SIF, för att behålla ungdomar inom ishockeyn? Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är en representant från det svenska ishockeyförbundet, och en representant för vardera av de fem största ishockeyföreningarna i Sverige, sett till antalet licensierade spelare.  Slutsats: Utifrån frågeställningen och det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att det finns en löskoppling mellan att bedriva en elitverksamhet och breddverksamhet samtidigt. Att viljan finns att behålla ungdomar men det ligger ett stort ansvar på individen inom föreningarna.

This study aims to investigate the professional perception of principals, concerning the political reform lärarlönelyftet of 2016. The purpose is to examine the area of tension between the political and the professional governance of the school, and provide principals an opportunity to evaluate the effects of their distribution based on their professional perceptions. To achieve a result, the empirical study is based on semi-structured interviews with three principals within Växjö Kommun, to reach their professional perceptions considering the purpose of this study. The collected data was analyzed through a thematic content analysis in relation to the theoretical framework of the study: division of responsibilities within the public control system.  The results implied that all three principals were positive towards the intention of lärarlönelyftet as an attempt to raise the salaries of the teaching profession. However, the implementation turned out to bring negative effects. The principals emphasize a stress to act on behalf of the government and become responsible for all decisions and aftermath that arises. The common problem of implementation, among political decisions into local executives, was a part of this reform as well, due to the principals’ limited prerequisites. Thus, the principals consider that a change in the implementation is necessary in a future similar reform as lärarlönelyftet.

No description available.

Politiska beslut om reformer i skolan fattas av politiker och verkställs sedan av tjänstemän. Möjligen kan detta uppfattas som en tydlig och enkel process men mycket kan hända som gör att resultatet blir annat än det som avsetts. Skolor och pedagoger har i uppgift att i offentlig verksamhet realisera skolpolitiska beslut. Här spelar skolors inbördes variation och unika kontexter in vilket kan problematisera genomförandeprocessen av reformer. Denna uppsats fokuserar på genomförande/implementering av digitalisering i skolan. Regeringens digitaliseringsplan (U2017/04119/S, 2017) och beslut om nya skrivningar i skolans läroplan (Skolverket 2018, Lgr11) innebär att elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens med hjälp av digitala verktyg i skolämnena. Den här studien vill utifrån skolledares perspektiv beskriva implementering av digitalisering i skolan. De aktiviteter och insatser som görs i processen, samt den kunskap som krävs, sprids och skapas under tiden,synliggörs i studien. Undersökningen har även ett intresse av att urskilja och beskriva eventuella anpassningar som görs på lokal eller beslutande nivå under genomförandet samt resultat av dessa anpassningar. Studien tar avstamp i perspektiv på implementering som top down, bottom up och ”från mitten”. Nyinstitutionell teori bidrar med att förklara hur organisationers strukturer och processer kan påverka förändringsarbete. Undersökningen sker med kontextuella intervjuer av fem skolledare i kommunala grundskolor som är organiserade från förskoleklass till och med årskurs sex. De huvudsakliga resultaten är att skolledarna uppfattar implementeringsprocessen som komplicerad och svår att överblicka. Implementeringsprocessen påverkas av olika aspekter som exempelvis skolornas förkunskaper och beredskap att förändra. Resultaten visar också att lokala enheter gör anpassningar för att kunna genomföra reformen. Anpassningarna får konsekvenser i form av exempelvis annat lärande än det avsedda, eller bristande eller ickelärande.

Svenska kommuner har genom sina kritiska samhällsfunktioner, närhet till medborgare samt näringsliv en avgörande roll i genomförandet av Agenda 2030. I kommunen Borås Stad finns en politiskt fastställd miljöpolicy som beskriver hur kommunen ska arbeta med miljön och nämner fem hörnpelare som ska genomsyra allt dagligt arbete och beslutsfattande i hela kommunens organisation. Kommunen är uppbyggd av 16 förvaltningar som var och en styrs av en förvaltningschef. Studiens syfte är att undersöka de givna omständigheterna för förvaltningschefer i fem olika förvaltningar inom Borås Stad att implementera kommunens miljöpolicy. Detta genomförs med Lundquists (1992) teori om tre villkor för en lyckad implementering: Att förstå, kunna och vilja. Genom en kvalitativ intervjustudie försöker forskarna kartlägga deltagarnas upplevda möjligheter och hinder med implementeringen. Studien visar att samtliga av de intervjuade förvaltningscheferna upplever både möjligheter och hinder med implementeringen av miljöpolicyn i olika grad. Möjligheter i form av en förståelse för miljöpolicyns syfte, en vilja och motivation att implementera den samt avsaknaden av motstånd. Hinder i form av resursbrist vad gäller framförallt tid, pengar och kunskap om praktisk tillämpning. Studien visar även att samarbete och samordning mellan förvaltningar, kommunala bolag, civilsamhälle och näringsliv skapar bättre förhållanden för att lyckas med implementeringen av miljöpolicyn och i längden Agenda 2030 på lokal nivå. / Swedish municipalities, through their critical societal functions, proximity to citizens and businesses have a crucial role in the implementation of Agenda 2030. In the municipality of Borås, there is a politically decided environmental policy that describes how the municipality should work with the environment and mentions five corner pillars that should permeate all daily work and decision making in the entire municipality's organization. The municipality is made up of 16 administrations, each of which is governed by a public manager. The purpose of the study is to examine the given circumstances for public managers in five different administrations within the municipality of Borås to implement the municipality's environmental policy. This is carried out with Lundquist's (1992) theory of three conditions for a successful implementation: To comprehend, be capable and willing. Through a qualitative interview study the researchers try to map the participants' perceived opportunities and barriers for implementation. The study shows that all of the interviewed public managers experience both opportunities and barriers with the implementation of the environmental policy to varying degrees. Opportunities in the shape of an understanding for the purpose of environmental policy, a willingness and motivation to implement it and the lack of resistance. Barriers in the shape of a lack of resources, especially in terms of time, capital and knowledge of practical application. The study also shows that collaboration and coordination between administrations, municipal companies, civil society and business creates better conditions for successful implementation of the environmental policy and in the long run Agenda 2030 on a local level.

Denna uppsats kommer behandla examensmålens integrering med religionsämnet på en yrkesskola i södra i Sverige. För ca 10 år sedan röstades ett lagförslag från regeringen igenom som yrkade på att för att öka motivationen hos elever på yrkesskolor så behövdes en större integrering mellan karaktärsämnet och de gymnasiegemensamma ämnena (Prop. 2008/09:199). Dock, har rapporter från Skolinspektionen funnit att många skolor brister i integreringen (Skolinspektionen, 2017). Utifrån detta valde vi att göra en fallstudie på en yrkesskola, med både kvalitativ och kvantitativ metod, genom intervjuer och en enkät. I studien medverkade 24 elever som gick tredje året på gymnasiet, samt 2 religionsämneslärare. Frågor som vi utgått ifrån behandlar hur elever och lärare upplever examensmålens relation till religionsämnet, samt hur lärare implementerar målen och utmaningar som lärare ställs inför. Resultatet påvisade stora brister kring kunskaper om implementering, tid för implementering samt examensmålens vikt vid ökande av motivation hos elever. Slutligen visade resultatet också att utbildning krävs för att kunna implementera målen samt att lärarutbildningen och Skolverket måste göra ett bättre jobb kring hur lärare ska implementera examensmålen i gymnasiegemensamma ämnen.

I samband med läroplansrevideringen 2017 är programmering en del av det obligatoriskaämnesinnehållet i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument förverksamma lärare. Tidigare forskning, framförallt ur internationellt perspektiv, harindikerat på en osäkerhet hos lärare kring införandet av programmering i undervisningen.Ett perspektiv som dock sällan belysts i tidigare forskning, kopplat till programmering, ärlärarstudenters attityder till implementeringen. Vi undrade därför hur lärarstudentersattityder till implementeringen av programmering såg ut. För att undersöka detta har enenkätstudie bland studenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik vid Malmö universitetgenomförts.Utifrån Ajzens (2005) teori, Theory of Planned Behavior, har resultatet analyserats ochvisar att föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om normen haren stor påverkan över lärarstudenternas attityder kring programmering. Analysen avresultatet visar även att studierna har en stor påverkan på attityderna kring programmeringdå studenter från termin 4, 6 och 8 har svarat varierat i enkäten men efter tydliga mönsterberoende av termin där studiegången i vissa fall påverkar attityden positivt medan den iandra fall tenderar att påverka attityden negativt.

The government of Sweden issued a national strategy in 2015 for the Swedish school to develop pupils' digital competence. Hence, The National Agency for Education altered the curricula for schools of all levels to include pupils' development of digital competence in July of 2018. This is an interview study with three upper secondary teachers in civics. The purpose was to examine how these upper secondary teachers in civics interpret and apply the new addition of digital competence in the civics subject. Since the concept of digital competence is widely defined, a decision was made to look into how teachers interpreted and applied the digital competence in general. However, a more specific approach was also taken to examine how teachers were developing pupils' skills in searching information digitally, and if the teachers included search criticism which the National Agency for Education include in their definition of digital competence.The government of Sweden’s national strategy to develop pupils' digital competence was viewed in this paper as a process of implementing a political reform. The main focus was the teachers' perspectives which are the executers of the implementation. There were three main key points that were looked into through this perspective when the political implementation was studied. The key points were if the teachers understood the political reform, if they had the necessary resources that helped them understand the reform, and if they wanted to implement the reform. The questions for the interview were partly designed with this theoretical framework in mind and was the tool to analyze the answers. The study shows that there are problems in implementation of aforementioned strategy. The three upper secondary school teachers partially interpreted and practiced digital competence as it intended by The National Agency for Education. The teachers lacked a deeper knowledge in internet infrastructure and did not practice search criticism. The teachers also had a great deal of resources, but two teachers chose not to utilize these since they felt confident in their ability to develop pupils' digital competence.