Modeindustrin genererar enorma mängder textilavfall varje år. Detta har resulterat i ett behov av en mer hållbar syn på modeindustrin, med fokus på att bekämpa de negativa effekterna samtidigt som ekonomisk tillväxt upprätthålls. Övergången till en cirkulär ekonomi samt implementeringen av hållbara processer och material är nödvändiga steg att ta framåt. Att integrera deadstockmaterial i ett företags sourcingstrategi kan vara ett sätt att minska avfallsmängden och miljöpåverkan, samtidigt som ekonomiska fördelar uppnås. Vi har identifierat att Born Sustainable Firms (BSF) kan använda olika sourcingprocesser för att säkerställa tillgången till deadstockmaterial, såsom hands-on-sourcing, sourcing via tredjepart och sourcing direkt från leverantörer. Utmaningarna inom deadstocksourcing inkluderar spårbarheten av materialen och bristen på etablerade system för att tillgängliggöra deadstockmaterial. Möjligheter inkluderar framtida lagstiftning och regleringar, vilka förväntas främja utvecklingen av nya processer och strategier för att minska avfallsmängden samt uppmuntra användningen av deadstockmaterial. En industriell symbiosplattform kan vara en möjlig lösning för att underlätta tillgången till och användningen av deadstockmaterial inom modeindustrin, vilket kan bidra till hållbar utveckling inom branschen. / The fashion industry generates enormous amounts of textile waste every year, which has led to a need for a sustainable approach that combats the negative impact while maintaining economic growth. Transitioning to a circular economy and implementing sustainable processes and materials are necessary steps to move forward. Integrating deadstock materials into a company's sourcing strategy can be a way to reduce waste and environmental impact while achieving economic benefits. We have identified that Born Sustainable Firms (BSF) can employ various sourcing processes to ensure access to deadstock materials, such as hands-on-sourcing, third-party sourcing, and supplier sourcing. Challenges in deadstock sourcing include traceability of materials and the lack of established systems for accessing deadstock materials. Opportunities include future legislation and regulations, which are expected to promote the development of new processes and strategies to reduce waste and encourage the use of deadstock materials. An industrial symbiosis platform may be a potential solution to facilitate access to and utilization of deadstock materials in the fashion industry, contributing to a more sustainable development within the sector.

Med ett generellt ökat hållbarhetsfokus i samhället har Atlas Copco upplevt att de behövt vidareutveckla hållbarhetsarbetet i hela organisationen, vilket resulterade i att de 2021 anslöt sig till Science Based Targets initiative, samt att hållbarhet fått ett utökat fokus i företagets senaste treårsstrategi. Företagets nya ambition och målsättningar handlar om att reducera klimatpåverkan, där varje avdelning har i uppgift att finna lösningar och förbättringar för att nå dessa mål. Inköpsavdelningen har stor möjlighet att påverka inflödet av material och komponenter till Atlas Copco, framför allt genom vilka leverantörer som ska få leverera till företaget. Inköpsavdelningen önskade dock vägledning kring vart fokus bör läggas för att på ett resurseffektivt sätt bidra till företagets nya ambitiösa målsättningar. Därför, formulerades denna studies syfte till:  Syftet med studien är att identifiera samt föreslå förbättringsförslag för Atlas Copco Industritekniks leverantörsval för att effektivt bidra till minskad klimatpåverkan. För att kunna besvara studiens syfte delades studien in i tre steg. Det första steget syftade till att identifiera nuläget, både avseende hur leverantörsval går till idag och vilka resurser som nyttjas, men även leverantörsbasens karaktäristik, för att veta hur ett alternativt läge skulle kunna påverka utsläpp och klimatpåverkan. När nuläget var fastställt, identifierades i steg två möjliga förbättringar, vilka sedan i steg tre utvärderades utifrån resursåtgång och potentiell effekt avseende en reducerad klimatpåverkan. Steg tre resulterade därmed i en rekommendation avseende de mest resurseffektiva förslagen för en reducerad klimatpåverkan, för Atlas Copco Industritekniks inköpsavdelning.  För att fastställa det nuläge som undersökts i det första steget, utfördes flertalet intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsavdelning. Under intervjuerna framkom att leverantörsval idag utförs på två sätt, där det ena går ut på att välja in en ny leverantör i leverantörsbasen, medan det andra innefattar val av leverantör från den befintliga leverantörsbasen, för inköp av en komponent eller ett material. Intervjuerna gav även insyn i karaktäristiken för dagens leverantörsbas, som kan beskrivas som spridd avseende hållbarhetsmognad. I studiens andra steg genererades 25 förbättringsförslag, dels genom analys av det föregående steget, men även genom att identifiera förbättringar som presenterats i litteraturen. Som komplement till detta, utfördes även två intervjuer med externa aktörer, för att bringa klarhet i vad andra företag gör inom inköp för att nå en reducerad klimatpåverkan. Till sist, i studiens tredje och sista steg, analyserades de 25 förbättringsförslagen utifrån resursåtgång och möjlig effekt avseende reducerad klimatpåverkan, där förslagen kategoriserades till någon av de tre kategorierna; liten, medel eller stor, för respektive aspekt. Grunden till analysen var dels intervjuer med representanter från Atlas Copco och de utomstående företagen, men även dokumentinsamling samt vad som framgick i litteraturen nyttjades för att värdera förslagen. Två av förslagen kunde värderas till att ha en stor potentiell effekt, och en liten resursåtgång vilket gjorde att de kunde anses vara resurseffektiva. De två förslagen var att Övergå från flygtransport till båt- eller tågtransport samt Kravställa användning av fossilfri energi hos leverantören. Även förslag med en stor potentiell effekt, men med en större resursåtgång rekommenderades för implementering på längre sikt, och förslag med mindre effekt men också liten resursåtgång rekommenderades på kort sikt för att komma igång med arbetet mot att nå en reducerad klimatpåverkan. Förslagen har dessutom olika karaktär, både avseende tidshorisont och grad av konkretisering, vilket i denna undersökning försvårat jämförelsen mellan olika förslag. Slutligen lyfts även av författarna att resultatet bör ses som ett underlag, både inför framtida planering av utvecklingsprojekt på inköpsavdelningen, men även för att undersöka vissa förslag vidare och säkerställa resurseffektivitet samt fastställa hur de bör implementeras. / With a generally increased focus on sustainability in society, Atlas Copco have experienced a need to advance the sustainability work throughout the organization. This resulted in Atlas Copco joining Science Based Targets initiative in 2021 and that sustainability has been given extra attention in the company's latest three-year strategy. The company's new ambition and goals are about reducing its climate impact, and each department has the task of finding solutions and improvements to achieve the overall goals. The sourcing department has a great opportunity to influence the inflow of materials and components to Atlas Copco, especially through which suppliers will be allowed to deliver to the company. However, the purchasing department wanted guidance on which area to focus to contribute in a resource efficient way to the company's new ambitious goals. Therefore, the purpose of this study was: The purpose of the study is to identify and propose improvement suggestions for Atlas Copco Industrial Technique's supplier selection to effectively contribute to reduced climate impact for the company. To be able to answer the purpose of the study, the work was divided into three steps. The first was about identifying the current situation, both in terms of how supplier selection is carried out today and what resources that are used, but also how the supplier base is today, to know what an alternative situation could look like and how it relates to climate impact. Once the current situation was determined, possible improvements were identified in step two, which later were evaluated in step three based on resource consumption and potential effect regarding a reduced climate impact. Step three resulted in a recommendation regarding the most resource efficient suggestions for a reduced climat impact, for Atlas Copco Industrial Technique's sourcing department. To determine the current situation in the first step, several interviews were conducted with representatives from Atlas Copco's sourcing department. During the interviews, it emerged that supplier selection today is carried out in two different ways, where one involves selecting a new supplier into the supplier base, while the other involves selecting a supplier from the existing supplier base, for the purchase of a component or a material. The interviews also provided insight into the characteristics of today's supplier base, which can be described as dispersed in terms of sustainability maturity. In the second stage of the study, 25 improvement suggestions were generated by analyzing the previous stage and identifying improvements presented in the literature. As a complement to this, two interviews were in parallel conducted with external companies, to bring clarity to what other companies are doing in purchasing to achieve a reduced climate impact.Finally, in the third and final step of the study, the 25 improvement suggestions were analyzed based on resource consumption and possible effect regarding reduced climate impact, where the improvement suggestions were categorized into one of the three categories; small, medium or large, for each aspect. The basis for the analysis was interviews with representatives from Atlas Copco and the external companies. Document collection and the literature research that was conducted earlier in the study were also used to evaluate the improvement suggestions. Two of the suggestions could be valued as having a large potential effect, and a small resource consumption, which meant that they could be considered resource-efficient. The two suggestions were to Change from air transport to boat or train transport and Require the use of fossil-free energy at the supplier. Improvement suggestions with a large potential effect, yet with a greater resource consumption were also recommended for implementation in the longer term, and suggestions with a smaller effect and resource consumption were recommended in the short term to get started with the work towards achieving a reduced climate impact.  The suggestions are also very different in nature, both in terms of time horizon for implementation, and in specificity, which in this study made it difficult to compare some of the proposals with each other. Finally, the authors also emphasize that the result should serve as a basis for future planning of new projects in the purchasing department. However, it can also be used as a starting point for further investigation of certain suggestions to ensure they are resource efficient and to determine how they should be implemented.

Under 2019 lamslogs de globala försörjningskedjorna världen över vilket resulterade i stora konsekvenser för modeindustrin. År 2022 är dessa konsekvenser fortfarande aktuella och anses som de största riskerna för tillväxt hos modeföretag. Denna studie syftar att undersöka hur stora svenska modeföretags sourcingstrategier har påverkats av Covid-19 pandemin. Vidare undersöks det om Covid-19 pandemin har påverkat företagens framtida sourcingbeslut och förändring i riskhanteringsarbete. För att besvara studiens forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fem stora svenska modeföretag. Dessa har fått svara på frågor rörande sina försörjningskedjor, supply chain management, sourcing och riskhantering kopplade till Covid-19 pandemin. Den insamlade empirin har analyserats genom en tematisk analys där 7 stycken teman har kunnat identifierats: längre ledtider och leveransproblem, svängande efterfrågan, sourcingstrategi innan Covid-19 pandemin, hantering och eventuell förändring av sourcingstrategi under Covid-19 pandemin, vikten av corporate social responsibility, transparens och kontroll samt Covid-19 pandemins påverkan på framtida riskhantering. Studiens resultat visar att de intervjuade företagen stött på stora störningar i sina försörjningskedjor som ett resultat av Covid-19 pandemin där problem med produktion, leveranser och svängande efterfrågan var mest påtagliga. Resultatet visar även att bolagens sourcingstrategier har blivit påverkade i olika grad på grund av vad för slags sourcingstrategi de hade innan pandemin. Samtliga företag värderar riskhantering högre än vad de gjorde innan Covid-19 pandemin och merparten har börjat integrera riskhantering sinsemellan olika interna avdelningar. / The purpose of this study is to investigate how the sourcing strategies of large, Swedish fashion companies have been affected by the Covid-19 pandemic. Further, the study aims to investigate if the Covid-19 pandemic has affected said companies’ future sourcing decisions and if the Covid-19 pandemic has resulted in modification of risk management processes. To answer the study's research questions, semi-structured interviews were conducted with representatives from five large Swedish fashion companies. These were asked to answer questions regarding their supply chains, supply chain management, sourcing and risk management related to the Covid-19 pandemic. The collected empirical data has been analysed through a thematic analysis where 7 themes have been identified: longer lead times and supply problems, fluctuating demand, sourcing strategies before Covid -19 pandemic, management and possible change of sourcing strategy during the Covid-19 pandemic, the importance of corporate social responsibility, transparency and control, and the impact of the Covid-19 pandemic on future risk management. The study shows that the interviewed companies encountered major disruptions in their supply chains as a result of the Covid-19 pandemic, where problems with production, supply and fluctuating demand were the most evident. The results also show that the companies' sourcing strategies have been affected to varying degrees depending on the type of sourcing strategy they had before the pandemic. All companies value risk management more highly than they did before the Covid-19 pandemic and most have started to integrate risk management across departments.

Aujourd’hui, les appareils mobiles sont présents dans le monde entier. Ces appareils permettent aux utilisateurs d'accéder à l’Internet notamment par l'intermédiaire des réseaux WiFi. La diversité et le nombre de déploiements sans coordination centrale (y compris les utilisateurs à leur domicile) conduit à des déploiements qu’on peut qualifier de chaotiques. En conséquence, les réseaux WiFi sont largement déployés avec une forte densité dans les zones urbaines. Dans ce contexte, les utilisateurs et les opérateurs tentent d’exploiter ces déploiements pour obtenir une connectivité omniprésente, et éventuellement d'autres services. Cependant, pour tirer parti de ces déploiements, il faut des stratégies pour identifier les réseaux utilisables et choisir les plus adaptés aux besoins. Pour cela, nous étudions le processus de découverte des réseaux dans le contexte de ces déploiements. Ensuite, nous présentons une plateforme de partage de mesures sans fil, un système d'information collaboratif où les stations mobiles recueillent des mesures du réseau et les envoient à un système central. En rassemblant mesures provenant de différents utilisateurs, la plateforme donne accès à des caractéristiques du déploiement précieuses. Nous évaluons l'utilité de cette plateforme collaborative grâce à deux applications : (1) l’ensemble minimal de points d'accès, afin de réduire l'énergie nécessaire pour offrir une couverture WiFi dans une zone donnée. (2) l'optimisation des paramètres de recherche de réseau, afin de réduire le temps nécessaire pour découvrir les réseaux existants. Ensuite, nous étudions une méthode passive pour déterminer si un réseau fonctionne dans un canal saturé. / Nowadays, mobile devices are present worldwide, with over 4.40 Billion devices globally. These devices enable users to access the Internet via wireless networks. Different actors (e.g., home users, enterprises) are installing WiFi networks everywhere, without central coordination, creating chaotic deployments. As a result, WiFi networks are widely deployed all over the world, with high accesspoint (AP) density in urban areas. In this context, end-users and operators are trying to exploit these dense network deployments to obtain ubiquitous Internet connectivity, and possibly other services. However, taking advantage of these deployments requires strategies to gather and provide information about the available networks. In this dissertation, we first study the network discovery process within the context of these deployments. Then, we present the Wireless Measurements Sharing Platform, a collaborative information system, to which mobile stations send simple network measurements that they collected. By gathering and processing several network measurements from different users, the platform provides access to valuable characteristics of the deployment. We evaluate the usefulness of this collaborative platform thanks to two applications: (1) the minimal access point set, to reduce the energy needed to offer WiFi coverage in a given area.(2) The optimization of the scanning parameters,to reduce the time a mobile station needs for the network discovery. Finally, we describe a method to identify whether an AP operates ina saturated channel, by passively monitoring beacon arrival distribution.

There has been a recent, quick growth in the market for e-sourcing and e- procurement Software-as-a-Service (SaaS). However, the software products are not yet commoditized which opens up for different ways of pricing the services. This prompts us to ask the questions: how does technological development within an industry affect the price and what are the aspects of pricing that makes it sustainable and competitive for the future? To find out, an extensive literature study was conducted together with interviews, both with the case company Trade Extensions, as well as SaaS consumers, other SaaS vendors and experts in the field. SaaS consumers did regard security as important but they were confident that the tools they used were secure. We found that competitive and sustainable price models are flexible, have lock-in effects, produce predictable revenues and costs, are easy to communicate and invite to first-time usage. While trying to achieve this, a software provider also should take into account whether they are a price maker or price taker, and also allow their price model to change with customer needs and technology. Upcoming technologies that are likely to have an impact on the SaaS industry are artificial intelligence, Internet of things, cognitive and mobile analytics. When choosing price models companies should be aware of what aspects of price that are important to their customers. They must evolve their price model with the technology and be ever vigilant to upcoming security issues and growing technological trends. There might be reasons to create more flexibility for customers by providing options for type of price model or different versions of their product.

Background and problematisation In a constantly changing industry like the fashion industry, it is more important than ever to have a well-functioning value chain and efficient sourcing. Companies have outsourced their production during a long period of time, which has proven to be very effective in many cases. But some researchers now mean that it starts to appear a reverse trend, as companies instead start moving back production to generate benefits. This is a term called reshoring. The research mentions benefits with reshoring as a more efficient value chain, reduced risks and value creating for both consumers and the firm. A recurrent question is then if there only are benefits with reshoring or if there are negative aspects of the decision as well. Research suggests that reshoring will be the next big thing within sourcing but this is not something we have noticed has happened, yet. Purpose and method The purpose of this study is to investigate how Swedish fashion companies through sourcing can improve and make their value chain more efficient. We will also investigate if companies are open for the option to bring back production to Europe, known as reshoring. Since several researchers now believe that there will be a balance on how much of the production that moves away and moves home, we want to find out if this is something that lays within the interest of Swedish fashion companies. To find out, we conducted semi structured interviews with a number of companies that fit the purpose. The empiricism that was collected was then linked with the theoretical framework to be able to be analysed and answer our research question. Result and conclusion After an analysis was compiled we found that the interviewed companies did not share the researcher's positive image about reshoring. While the researchers talked about risks and increased wages in the Asian countries, the companies instead meant that they had secured the production in Asia for several years, using production offices and long-term relationships with their suppliers. To leave this for a move to Europe then felt unnecessary for the companies. In addition, companies claimed that Europe did not need to be safer than Asia. Our conclusion is therefore that the research on reshoring is very interesting and could be something in a possible future, but the fashion companies is not there yet and may not ever be there.The thesis is written in Swedish. / Bakgrund och problematisering I en konstant föränderlig bransch som modebranschen är det viktigare än någonsin att ha en väl fungerande värdekedja och ett bra sourcingarbete. Företag har länge outsourcat sin produktion vilket har visat sig vara väldigt effektivt i många fall, men nu menar vissa forskare att det börjar synas en motsatt trend, då företag istället börjar flytta hem produktionen för att generera fördelar. Detta kallas för reshoring. Forskningen nämner att det kan bli fördelaktigt med reshoring då det kan ge en effektivare värdekedja, minskade risker samt skapa värde för både konsument och företag. En fråga blir då om det bara finns fördelar med reshoring eller vad det är som går emot beslutet. Forskningen tyder på att reshoring kommer slå igenom men detta är ingenting som vi märkt ännu. Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag med hjälp av sourcing kan förbättra och effektivisera sin värdekedja. Vi kommer även att ta reda på om företag är öppna för möjligheten att ta tillbaka produktion till Europa, så kallad reshoring. Då flera forskare menar att det snart kommer uppstå en balans mellan hur mycket som flyttas ut och som flyttas hem vill vi ta reda på om det är något som ligger i företagens intresse. För att få reda på detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med en rad företag som passade in på syftet. Empirin som samlades in kopplades sedan samman med den teoretiska referensramen för att kunna analyseras och besvara vår forskningsfråga. Resultat och slutsats Efter att en analys hade sammanställs så kom vi fram till att de intervjuade företagen inte delade den positiva bilden av reshoring som forskarna hade. Medan forskarna pratade om risker och ökade löner i de asiatiska länderna så menade företagen istället att de under flera år skapat sig en trygghet i Asien med hjälp av produktionskontor och långvariga relationer med sina leverantörer. Att då bryta detta för att dra sig tillbaka till Europa, kändes för företagen således onödigt. Dessutom tog företagen upp att Europa inte alls behövde vara tryggare än Asien. Vår slutsats är att forskningen kring reshoring är väldigt intressant och eventuellt kan bli något i framtiden, men modeföretagen har inte kommit dit än och kanske inte heller någonsin kommer att göra det.

The goal of this thesis is to investigate the key success factors in the digital marketing approach used for campaigns done on crowdfunding platforms, and how it will change influence the decisions of the crowd to invest in a project. Regarding the structure of this thesis, we will firstly explain in details what are the roots of the crowdfunding, describe the different type of platforms and in which context they are used. In the second and third part, we will see how crowdfunding represent a boost for the entrepreneurial initiative and how digital marketing is influencing the process of a raising fund campaign. Finally, thanks a research that has been conducted on 46 respondents, we will analyze the behavior of the crowd regarding the marketing approach used by crowdfunders. As findings, we can state that a crowdfunder must establish a project with a substantial quality content that will pull the crowd toward the project, and choose the right approach in selecting an adapted crowdfunding platforms and rewards.

Transparens har kommit att bli ett vida diskuterat ämne i dagens modeindustri. Konsumenter anses vara den grupp som främst verkar för fenomenets framfart, det efterfrågas i större utsträckning än någonsin tidigare. Modeföretag har emellertid svårt att få full insyn i den egna försörjningskedjan. Den globala sourcingstrategi som tillämpas av de flesta aktörer i branschen bidrar till kedjans komplexa och således spretiga natur. Därigenom efterfrågas nya teknologiska lösningar som kan hjälpa företagen att spåra sina produkter från råmaterial till slutkund. Blockchainteknologi kan vara en av lösningarna till detta. Blockchain som främst använts i finanssektorn rör sig nu mot allt fler industrier där dess användningsområde utvecklas och breddas. Problemen som idag är kopplade till försörjningskedjan i modeindustrin kan således underlättas genom implementering blockchain. Tekniken, som en distribuerad digital ledare som förbinder alla delar inom kedjan, visar på lovande lösningar för utmaningar som öppenhet, spårbarhet och säkerställande av information. Syftet för denna rapport är därför att undersöka vilka metoder som används för att uppnå transparens och spårbarhet inom modeindustrin och om blockchainteknologi skulle kunna vara applicerbart. Genom en multipel fallstudie av fyra modeföretag har ett resultat som visar att blockchain är applicerbart för att möta de utmaningar som branschen står inför påvisats. Den främsta anledningen till detta är att företagen uppger att de endast har kontroll över första tier. Blockchain kan därigenom möjliggöra öppen informationsdelning med alla berörda parter i försörjningskedjan. Å andra sidan saknas i dagsläget tydliga lösningar på implementation för tekniken. Detta behöver således undersökas ytterligare innan blockchainteknologi kan bli till verklighet i branschen. / Transparency has become a widely discussed topic within the fashion industry. One of the factors pushing this trend is a greater occurrence of consumer request for it. However, one of many issues that fashion businesses are faced with is how to gain full access of information regarding their supply chain. A global sourcing strategy that next to all companies in the industry have applied contributes to the complex and sprawling nature of the supply chain. Therefore, new technological solutions to track products from fibre stage to end consumer are of necessity. Blockchain technology has the potential to aid businesses achieve a greater control over their supply chains. As industries other than the finance sector are exploring and implementing the technology, new ways of usage are discovered. Blockchain could therefore be the solution to meet the supply chain management issue which is currently permeating the fashion industry.  The technology, as a distributed digital ledger connecting all parts within the supply chain, is showing promising ease of challenges such as transparency, traceability and securing of information. The purpose of this paper is consequently to investigates the potential of blockchain technology within the fashion industry, to thereby solve the issue of transparency. Through a multiple case study based on various fashion businesses, the result indicates that the problems faced by these companies could be favoured with a blockchain implementation. One of the reasons why is because fashion companies tend to only have control of tire one. Blockchain enables transparent information sharing through all parties involved. However, practical examples need to be investigated and invented in order for fashion businesses to implement the technology onto their business models.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv samt barriärer svenska klädföretag ser rörande sina sourcing beslut, med fokus på nearshoring och farshoring. Vidare undersöks även hur dessa motiv och barriärer skiljer sig åt beroende på vilket segment klädföretaget inriktar sig på. Västra Götaland har länge varit centrum för textilindustrin i Sverige men har på senare tid konkurrerat med utländska, billigare tillverkningsländer såsom Kina och Bangladesh. Idag har dock en trend uppdagats, då många klädföretag väljer att flytta sin produktion till länder närmare hemmamarknaden, vilket benämns som nearshoring. Uppsatsen har en kvalitativinriktning där en flerfaldig fallstudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra klädföretag baserade i Västra Götaland. Intervjuerna utformades i syfte att undersöka respektive företags motiv samt barriärer för att att arbeta med nearshoring. Det insamlade empiriska materialet analyserades därefter genom indelning av dessa motiv och barriärer i en tabell för att skapa en tydlig överblick. Tabellen analyserades vidare för att hitta mönster och dessa delades sedermera in i sex olika kategorier som lades till grund för analysen. Motiv och barriärer hos de studerade företagen var relativt likartade och överensstämmer med tidigare forskning inom området. De starkaste motiven för nearshoring visade sig vara tid tillmarknaden, hållbarhet och riskhantering medan de starkaste barriärerna var högre kostnader, kapacitet och relation med leverantörer. Motiv och barriärer tenderade även att skilja sig åt beroende på vilket segment inom marknaden ett företag är verksam inom. Sport- och fritidskläder visade sig vara mer fokuserade på kvalitét och pris medan modekedjor är merfokuserade på snabbhet till marknaden. / The purpose of this study is to investigate nearshoring motives and barriers in the Swedish clothing industry, and the differences between diverse segments on the market. Västra Götaland, a region in Sweden, has long been the centre for the textile industry in Sweden but has been struggling with competition of foreign, cheaper manufacturing countries like China or Bangladesh. Today, the manufacturing returning to closer areas of the market, labeled as nearshoring, which is shown to be a growing trend. The study has a qualitative research strategy approach where a multiple-case study with semi-structured interviews have been conducted with four clothing companies in Västra Götaland. The interviews were designed to investigate their respective motives and barriers for nearshoring. The collected data was analysed by dividing all of the motives and barriers into a table to get an overview. The table was then analyzed to find patterns. These patterns were later divided into six categories that was used as a foundation for the analysis. The barriers and motives of the different companies are quite similar and complies with the earlier research that has been conducted on the subject. The strongest motives for nearshoring is time to market, sustainability and risk management while the barriers was pointed out as higher costs, capacity and relationship with current partners and manufactures. The motives and barriers tend to shift depending on what segment on the market that the company is operating on. Sport and active wear tend to be more focused on quality and price while fashion companies tend to be more interested in speed to market. This thesis is written in Swedish.

Background: The rapid improvement of technological infrastructure over the past three decades have led to increased connectivity and communication possibilities. This has allowed firms to develop sophisticated firm-specific governance structures with the use of different sourcing strategies. The main objectives have been to cut costs and gain competitive advantages by outsourcing activities offshore to developing countries or third-party vendors. The decision to outsource has its roots in the classical transaction cost theory and resource-based view. Some outsourcing partnerships have resulted in failures while others in success stories. The stories are evident in the software industry as the industry is highly susceptible to sourcing strategies, hence outsourcing is often used in global software development (GSD) projects. Firms engage in GSD with the ultimate goal of producing products faster, at a low-cost, and of high quality. In spite of this, GSD projects face huge challenges in terms of geographical-, temporal-, and cultural distances while the added complexity and issues associated with different sourcing strategies amplifies these challenges. The use of different sourcing strategies in GSD projects has not received as much attention as the debate about whether co-located or distributed teams perform better. Objective: The objective of this thesis is to explore how outsourcing, insourcing, and the combination of both in a co-located and distributed development setting relates to the software development project performance measured in terms of quality and productivity. The aim is to enrich and add to the scarce literature of global software development project performance in relation to sourcing strategies and when these are combined in projects. Method: In this thesis, we employed a case study at a software firm which engages in large-scale global software development projects. A total of 64 projects were selected for the study and data was collected primarily from archival documents where we made use of management documents and code databases. The data analysis was conducted using statistical tests in SPSS to investigate relationships and differences in quality and productivity for the four strategies. Results: The results revealed a statistically significant difference in quality among the sourcing strategies. Insourcing projects are associated with the highest quality followed by outsourcing projects and co-located mixed sourcing projects. Distributed mixed sourcing projects are generating the lowest quality. Although not statistically significant, distributed mixed sourcing projects are the most productive strategy followed by outsourcing projects, insourcing projects and lastly co-located mixed sourcing projects Conclusions: The recent trends in GSD which indicate that many companies turn back to insourcing after outsourcing is justified in our results as insourcing projects displays the highest quality. While outsourcing projects have been associated with poor quality and productivity, our findings suggest they are very competitive in terms of both. The mix of internal employees and third-party consultants in a co-located and distributed setting is associated with lower quality while poor productivity is only attributed to the co-located case. / Bakgrund: Teknikens framfart över de tre senaste decenierna har lett till ökade anslutnings- och kommunikationsmöjligheter. Detta har möjliggjort för företag att utveckla sofistikerade företagsspecifika stryelsestrukturer med använding av olika sourcing strategier. Det huvudsakliga målet med att outsourca olika aktiviteter till utvecklingsländer eller tredjepartsleverantörer har varit att minska kostnader och att erhålla konkrurrensfördelar. Belsutet om att outsourca aktiviteter i ett företag är resursbaserat och grundar sig i den klassiska transaktionskostnadsteorin och resursbaserade teorin (resource-based view). Somliga partnerskap har resulterat i misslyckanden, andra i framgångssagor. Många av dessa har åstadkommits inom mjukvaruindustrin då industrin är mottaglig för olika sourcing strategier, bland annat används outsourcing mycket i globala mjukvaruutvecklingsprojekt. IT-företagen bedriver globala mjukvaruprojekt med de slutgiltliga målet att producera snabbare till ett lägre pris och en högre produktkvalitet. Trots detta uppstår ofta utmaningar när de gäller geografiska, tidsmässiga eller kulturella avstånd där nyttjandet av sourcing strategier adderar ytterligare ett lager av komplexitet. Majoriteten av uppmärksamhet har riktats mot hur samlokaliserade eller distrubuerade projekt presterar medan nyttjandet av sourcingstrategier i globala mjukvaruutvecklingsprojekt har fått mindre uppmärksamhet.      Syfte: Syftet är att undersöka hur outsourcing, insourcing och en kombination av de två i en samlokaliserad eller distrubuerad miljö relaterar till mjukvaruutvecklingsprojkets prestanda i termer om produktivitet och kvalitet. Målet är att berika och addera kunskap till en knapp litteratur om prestanda för globala mjukvaruutvecklingsprojekt med avseende på sourcing strategier när dessa tillämpas i en kombination. Metod. En fallstudie har bedrivits på ett mjukvaruutvecklingsföretag som arbetar med globala storskaliga mjukvaruutvecklingsprojekt. Totalt har 64 projekts blivit utvalda, analyserade och grupperade i fyra olika sourcing strategier. Sekundärdata samlades primärt in från interna företagsarkiv såsom företagets interna databaser och projektledarverktyg. Intervjuer har också genomförts med två projektledare för att få en mer djupgående förståelse av projekten och för att välja ut projekten baserat på våra krav. Dataanalysen genomfördes via statistiska tester i SPSS. Resultat: Resultatet visade en signifikant skilland i kvalitet mellan sourcing strategierna. Insourcingprojekt visade sig bidra med högst kvalitet följt av outsourcing och mixad samlokaliserad sourcing projekt. Signifikat lägst kvalitet hade mixad distrubuerad sourcing. Trots icke-signifikanta resultat, visade det sig att produktiviteten var som högst i mixad distribuerad sourcing projekt följt av outsourcing, mixad samlokaliserade sourcing och insourcing projekt. Slutsats: De senaste trenderna inom global mjukvaruutveckling indikerar på att många företag återvänder till insourcing efter outsourcing är motiverade i vårt resultat eftersom insourcing projekt resulterar i högre kvalitet. Trots att outsourcingprojekt har förknippats med låg kvalitet och produktivitet tyder våra resultat på att de är mycket konkurrenskraftiga. Slutligen är mixen av internanställda och tredje part konsulter i en samlokaliserad och distrubuerad miljö förknippad med en sämre kvalitet, och i de samlokaliserade fallet även sämre produktivitet.