<p>Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod. Resultatet visar att verksamhetschefen planerar och sedan påverkar medarbetarna på två sätt: Via underlydande chefer och genom mer direkt kontakt, utan underlydande chefer. De identifierade påverkansvägarna och aktiviteterna för att påverka stöds av tidigare forskning. Samtidigt visas på nya aspekter av indirekt ledarskap: Dels att påverkan sker via nyckelpersoner vilket bedöms vara en följd av organisatoriska förhållanden, dels arbetet med förankring och samhörighet vilket bedöms vara kontextberoende.</p>

Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod. Resultatet visar att verksamhetschefen planerar och sedan påverkar medarbetarna på två sätt: Via underlydande chefer och genom mer direkt kontakt, utan underlydande chefer. De identifierade påverkansvägarna och aktiviteterna för att påverka stöds av tidigare forskning. Samtidigt visas på nya aspekter av indirekt ledarskap: Dels att påverkan sker via nyckelpersoner vilket bedöms vara en följd av organisatoriska förhållanden, dels arbetet med förankring och samhörighet vilket bedöms vara kontextberoende.

<p>Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet.</p> / <p>This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010. Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin. Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet. Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext. Perspektiv som skulle kunna adresseras en liknande framtida militär insats.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet rektorns pedagogiska ledarskap och hur begreppet uppfattas av rektorer och lärare. Studiens forskningsfrågor handlar om att kartlägga och jämföra uppfattningarna om begreppet Rektorns pedagogiska ledarskap. Forskning visar att rektorns pedagogiska ledarskap har en betydelse för skolans resultat. Metoden i undersökningen har varit enkät. Det var 53 respondenter som har svarat på enkäten. Enkäten skickades till 3 olika skolor. Informanterna valdes ut från samma skolor, för att de skulle utgå från samma verksamhet. Två versioner av enkäten formades men med samma frågor. Den ena versionen var riktad mot rektorer och den andra mot lärare. det var formuleringarna som skilde dem åt. Frågorna var gjorde som påståenden som respondenten skulle svara på. Resultatet visar att det kollegiala samtalet och lärande har en viktig funktion, visar både tidigare forskning och resultatet i studien. Dessutom är det viktigt att rektor skapar förutsättningar för ett tydligt kommunikationsstrukturer. / The purpose with this study is to analyze principal´s pedagogical leadership and how principals and teachers interpret it. The studies research questions were about surveying and comparing the understanding of the term rektorns pedagogiska ledarskap. Research shows analyze principal´s pedagogical leadership is important for school results. The surveys method has been a poll.  There were 53 respondents who have answered the survey. The survey was sent to three different schools. The informants were chosen from the same schools, because they were supposed to work on the same function. Two versions of the survey were made, but with the same questions. One version was directed to principals and the other was directed to teachers. The difference between the two polls was the formulations. The questions were constructed as statements, which the respondents were supposed to take a stand to. The result shows that the collegial conversation and learning have an important function, showing both previous research and the outcome of the study. Besides, it is important that the principal creates the conditions for a clear communication structure.