Syftet med studien är att undersöka integreringen av artificiell intelligens (AI) inom svenskämnet med fokus på verktyget ChatGPT. Genom en kvalitativ metod, som innefattar semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare, utforskar denna studie både möjligheter och utmaningar med att integrera ChatGPT i undervisningen. För att analysera resultaten och förstå deras pedagogiska möjligheter och risker använder studien TPACK-modellen som sitt teoretiska ramverk. Resultaten av studien visar att lärarna identifierar flera fördelar med användningen av ChatGPT, såsom möjligheten till individanpassad undervisning och realtidsbaserad formativ bedömning. Samtidigt framhåller de också flera potentiella risker, inklusive risken för akademiskt oärligt beteende och minskad personlig handledning i klassrummet. Studien betonar vikten av tydliga riktlinjer och policyer för att reglera användningen av ChatGPT i skolan och förespråkar behovet av pedagogisk utbildning för att främja ett etiskt och effektivt utnyttjande av AI-verktyg i undervisningen. Slutligen visar studien betydelsen av lärarnas deltagande och pedagogiska kunskaper i bedömningsprocessen, även med användning av AI-verktyg. Genom att förstå både de positiva och negativa aspekterna av att integrera ChatGPT i undervisningen kan skolsystemet bättre hantera de utmaningar och möjligheter som följer med AI-teknologins framväxt.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet som klasslärare, speciallärare och elevassistenter gör för att skapa delaktighet och inkludering för två elever som går på två olika grundskolor och läser enligt grundsärskolans kursplan båda med intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning och den ena eleven har även autism.   Med stöd av observationer och intervjuer har lärmiljöns möjlighet för att främja elevernas delaktighet och möjlighet till inkludering utforskats samt vilka framgångsfaktorer klasslärare, elevassistenter och speciallärare beskriver som gynnsamma för inkludering av elever som studerar enligt grundsärskolans kursplan. Ur ett sociokulturellt, kategoriskt och relationellt perspektiv har resultatet tolkats.   Studiens slutsatser antyder att uppfattningen och tolkningen av begreppet inkludering var betydelsefull för hur respondenterna arbetade med eleven utfördes. Även klasslärarens och elevassistenternas samsyn kring den inkluderade eleven visade sig i denna studie påverka elevens delaktighet med andra elever. Alla respondenter var positiva till att eleven skulle gå i klassen däremot såg klasslärarna sin roll och sitt ansvar för undervisningen på olika sätt, elevassistenterna fick ta olika mycket ansvar på de två olika skolorna. Speciallärare med inriktning utvecklingsstörning kan ses som en stor vinning att ha anställd i grundskolan för att öka möjligheterna för elever som läser enligt grundsärskolans kursplan att vara inkluderade på ett optimalt sätt i grundskolan samt för att öka förståelse och kunskap hos lärare som har inkluderade elever i klassen. / The purpose of this study is to investigate the work that class teachers, specialist teachers and student assistants do to create participation and inclusion for two students who attend two different main stream schools and read according to the special school curriculum both with developmental disorder and language disorder and one student also diagnosis within autism spectrum disorder.   With methods of observations and interviews, the learning environment has been explored in order to promote the students' participation and opportunity for inclusion, and what Factors for successful inclusion  class teachers, student assistants and specialist teachers describe as favorable for the inclusion of students studying according to the syllabus of the main stream school. From a sociocultural, categorical and relational perspective, the result has been interpreted. The study's conclusions suggest that the view and interpretation of the concept of inclusion was important for how the work with the student was performed. The class teachers´ and student assistants' consensus on the included pupil also proved in this study to influence the pupil's participation with other students. All respondents were positive to that the pupil should attend the class, but the class teachers saw their role and responsibility for the teaching in different ways, the student assistants had to take different responsibilities at the two different schools. Specialist teachers focusing on developmental disabilities can be seen as a great benefit as employees in the compulsory school in order to increase the opportunities for students who study according to the special school's syllabus, to be included in an optimal way in compulsory school and to increase understanding and knowledge of class teachers who have integrated students in thier class.

<p>Abstract</p><p>School is taking on a great responsibility in mediating knowledge of mathematics as technology is assuming greater importance in our everyday life. The aim of this study is to examine how the teachers in year F and 1 view their teaching of mathematics from an individually adapted perspective. I have based my research on different factual study books within the education for younger children’s learning of mathematics, and have from an individually adapted perspective made a comparison between theory and practice. The empirical data has been obtained through interviews with six teachers, three pre-school teachers and three teachers, working with pupils in year F and 1. The result of the study confirms that all teachers have very good knowledge of individually adapted education and its purpose. Different working methods are being used and the individually adapted teaching is being conducted according to the conditions at each school as well as the knowledge and experience of each teacher.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Skolan har ett stort ansvar vad gäller att förmedla matematisk kunskap då teknologins framfart fått en allt större betydelse i vardagen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna i år F och 1 ser på sin matematikundervisning ur ett individanpassat perspektiv. Jag har utgått från olika faktaböcker inom undervisningen för yngre barns matematikinlärning och gjort en jämförelse mellan teori och praktik med utgångspunkt från ett individuellt arbetssätt. Empirin har hämtats från intervjuer med sex lärare, tre förskollärare och tre lärare, vilka arbetar med elever i år F och 1. Resultatet bekräftar att alla lärare har en mycket god kännedom om individanpassningens betydelse och målsättningen med ett individuellt arbetssätt. Olika arbetsmetoder används och den individanpassade undervisningen sker efter de förutsättningar som finns på varje skola och efter respektive pedagogs kunskap och erfarenhet.</p>

Abstract School is taking on a great responsibility in mediating knowledge of mathematics as technology is assuming greater importance in our everyday life. The aim of this study is to examine how the teachers in year F and 1 view their teaching of mathematics from an individually adapted perspective. I have based my research on different factual study books within the education for younger children’s learning of mathematics, and have from an individually adapted perspective made a comparison between theory and practice. The empirical data has been obtained through interviews with six teachers, three pre-school teachers and three teachers, working with pupils in year F and 1. The result of the study confirms that all teachers have very good knowledge of individually adapted education and its purpose. Different working methods are being used and the individually adapted teaching is being conducted according to the conditions at each school as well as the knowledge and experience of each teacher. / Sammanfattning Skolan har ett stort ansvar vad gäller att förmedla matematisk kunskap då teknologins framfart fått en allt större betydelse i vardagen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna i år F och 1 ser på sin matematikundervisning ur ett individanpassat perspektiv. Jag har utgått från olika faktaböcker inom undervisningen för yngre barns matematikinlärning och gjort en jämförelse mellan teori och praktik med utgångspunkt från ett individuellt arbetssätt. Empirin har hämtats från intervjuer med sex lärare, tre förskollärare och tre lärare, vilka arbetar med elever i år F och 1. Resultatet bekräftar att alla lärare har en mycket god kännedom om individanpassningens betydelse och målsättningen med ett individuellt arbetssätt. Olika arbetsmetoder används och den individanpassade undervisningen sker efter de förutsättningar som finns på varje skola och efter respektive pedagogs kunskap och erfarenhet.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work. / Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden. I resultatet av observationerna har det framkommit att även om respondenterna hittade vad de sökte på kortare tid när det använde Skatteverkets webbplats upplevdes prototypen som lättare att använda. Slutsatsen att en aktiv individanpassning gör det lättare för användaren att hitta rätt information har dragits. En förutsättning för att skapa en aktiv individanpassning är även att man tar hänsyn till användarens behov, kontextualisering, kategorisering och filtrering. / The subject of this essay is active personalization of information access. Its main goals are to make it easier for developers to create new, customized solutions for the web. The essay tries to find an answer to the question if personalization of information-access makes it easier for the user to find the information they need. The researchers developed a personalized-access prototype of the Swedish Tax Agency’s website and, through observations compared it with the original. The researchers applied the think-aloud-method in five observations documented as video recordings and observation schedules. In addition, a follow-up with a questionnaire was made after each observation in order to collect additional qualitative data. The observations showed that although the respondents found the information quickly at the Swedish Tax Agency’s website, they experienced the prototype as easier to use. The conclusion is that active personalization can make it easier for the users to find the right information, and that a prerequisite for creating an active personalization is that it takes better into account the user's needs by means of contextualization, categorization and filtering.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi. / According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

<p>The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work.</p> / <p>Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.</p>

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie. Resultatet påvisade sedan att utvecklingssamtalens samtalsinnehåll inte fokuserade tillräckligt på elevens kunskapsutveckling utan snarare på elevers trivsel i skolmiljön. Fortsättningsvis visade resultatet att anledningar till det bristfälliga arbetet kring samtalen hade stor förbindelse till lärares brist på tidsutrymme. Lärare saknar den tid som krävs för att förbereda samtalet, utföra samtalet och efterarbetet kring samtalet för att varje individ ska utvecklas. I slutändan kom studien fram till att anledningen för det bristande utförandet av utvecklingssamtal grundar sig i att lärare inte hinner med att utföra samtalen så grundligt som det skulle behövas för att främja elevernas utveckling.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja amning samt uppmuntra till upprätthållande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrådgivning. En kvalitativ forskningsmetod med deskriptiv design och induktiv ansats har använts. Specialistsjuksköterskor som arbetade på BVC intervjuades för besvarande av studiens syfte. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Amningsrådgivningen baseras på riktlinjer, Behov av individanpassat stöd och Svårt och tidskrävande med amningsrådgivning. I studien framkom det att samtliga BVC-sjuksköterskor använde riktlinjer i amningsrådgivningen samt kompletterade dessa med annan kunskap och litteratur. BVC-sjuksköterskorna gjorde en individuell anpassning av amningsrådgivningen för att tillgodose mödrarnas personliga önskemål. BVC-sjuksköterskorna beskrev amningsrådgivningen som svår och tidskrävande. Resultatet av denna studie bidrar till insikt i vikten av kontinuerligt uppdaterade och förbättrade amningsriktlinjer samt ger en förståelse för BVC-sjuksköterskornas svårigheter med amningsrådgivningen. Studien kan också bidra till en ökad medvetenhet hos BVC-sjuksköterskorna av mödrarnas behov av individanpassad amningsrådgivning. / The breastfeeding rate has gradually declined in Sweden every year and statistics show shorter breastfeeding today than ten years ago. Breast milk is the ideal food for the baby during the first six months. It protects the baby against illness and increase survival. A significant part of the work for the nurses at child health service is to support and promote breastfeeding and encourage the maintenance of lactation. The aim of the study was to investigate the child health service nurses' experience of breastfeeding counseling. Qualitative research with descriptive design and inductive approach has been used. Specialist nurses working in child health service were interviewed for answering the study's purpose. The interview data were processed using qualitative content analysis. The results revealed three categories: Breastfeeding counseling based on guidelines, Need for personalized support and Difficult and time consuming with breastfeeding counseling. The study revealed that all child health service nurses used guidelines in breastfeeding counseling and supplemented these with other knowledge and literature. Nurses at child health service made an individual adjustment of breastfeeding counseling to meet the mothers' personal preferences. The child health service nurses described the breastfeeding counseling as difficult and time-consuming. The results of this study contributes to the understanding of the importance of continuously updated and improved breastfeeding guidelines, and provides an understanding of the child health service nurses' difficulties with breastfeeding counseling. The study may also contribute to an increased awareness for the child health service nurses, of the mothers' need for individualized breastfeeding counseling.