Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Samhället blir allt mer digitaliserat och så blir även klassrummen i skolan. I den svenska läroplanen står det att en del av undervisningen ska drivas med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger kring digitala verktygs betydelse för att skapa ett multimodalt lärande och individanpassning i ämnet biologi. Utifrån detta skapades frågeställningen: Hur kan ett individanpassat och multimodalt lärande skapas med hjälp av digitala verktyg i biologi för årskurs F-3? För att besvara frågeställningen och nå upp till studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om digitala verktyg. Hur individanpassning och multimodalt lärande kan skapas med digitala verktyg. Resultatet visar att pedagoger behöver besitta kunskapen kring användandet av digitala verktyg för att kunna delge kunskapen vidare till eleverna. Genom att välja ut och använda olika arbetssätt kan eleverna skapa ett multimodalt lärande och lektionerna kan bli individanpassade utefter elevernas behov. Vi valde att använda digitala verktygens funktion med inriktning på surfplatta, berättande texter, internet och virtual reality. Detta då mycket av den forskningen som fanns betonade att dessa funktioner är gynnande för elevernas kunskapsinlärning. Underlaget behandlar inga svenska studier, vilket hade behövts för att säkerhetsställa den nationella relevansen. För vidare forskning kring digitala verktygens användning i biologi kan eleverna arbeta med digitala verktyg i klassrummet. Efter användandet kan en utvärdering ske tillsammans med eleverna genom diskussion.

Detta är en empirisk studie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. Den andra frågan som studien har undersökt handlar om de utmaningar som lärare möter när de ska individanpassa problemlösningsuppgifter. Resultatet grundar sig i observationer och intervjuer med lärare som undervisar i problemlösning för årskurs 1-3. I resultatet framgår flera undervisningsmetoder som lärare använder sig av i problemlösning och en av de som framkom som mest använd är IEPAS- metoden. De utmaningar som lärare möter i individanpassning och som också framgår i resultatet är bland annat stora klasser och resursbrist. Cobb och Yackels teoretiska ramverk har använts för att analysera resultatet i studien.

Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.

Det senaste decenniet har användandet av Internet ökat och är nu bland de mest populära formerna av kommunikation. Det har också blivit en allt mer använd metod för att köpa och sälja produkter och tjänster. Frågan är hur ett företag med hjälp av kundkunskap kan utveckla sina marknadsförings-strategier och köpprocesser för att underlätta köp för kunderna och där-igenom öka sin e-handelsförsäljning. Uppsatsens syfte är att, genom att undersöka hur respondenterna uppfattar företagets webbplats samt gör ett verkligt köp från den samma, kunna föreslå olika direktmarknadsförings-strategier som kan användas av företaget för att underlätta köpprocessen samt förbättra helhetsintrycket av webbplatsen, för kunden. För att besvara det har vi bestämt oss för två forskningsfrågor: 1: Hur kan företaget utforma sin webbplats utifrån ny kunskap om köpprocessen samt upplevelsen av webbplatsen? 2: Hur kan direktmarknadsföringsstrategier förenkla köpprocessen för kunden och samtidigt öka företagets försäljning? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av den kvalitativa metoden och gjort djupintervjuer och observationer med kunder och potentiella kunder, samt även studerat relevant litteratur och forskningsartiklar i ämnet. De faktorer som påverkar kundernas köpbeteende vid utformandet av ett företags webbplats är: trovärdighet och säkerhet, smidighet och enkelhet, användarvänlighet och navigering, produktjämförelse, informationshant-ering, kundkorg, design, tydliga villkor, antal klick och även förstasidan. Vidare påverkas också kundernas beteende beroende av om de är nöjes-shoppare eller problemlösare. Kunder kan delas in med hjälp av databasen och segmentering för att bättre kunna utforma webbplatsen och öka företags försäljning, genom individanpassad kommunikation. Mätning kan användas för att förändra och förbättra och bilda en fortgående process. Vi rekommenderar därför e-handelsföretag att använda sig av DM-strategier där databasen, efterföljande segmentering, mätningar och användandet av ny kunskap är de centrala delarna. e-handelsföretag bör också utforma webb-platsen så att den tilltalar deras kunder, baserat på kundprofiler och köpbeteende. / Uppsatsnivå: D

Det är vanligt att elever befinner sig på olika kunskapsnivåer i en undervisningsgrupp och för att ta reda på vilka nivåer de befinner sig på går det att tillämpa Processbarhetsteorin. Det är en teori utformad av Manfred Pienemann för att studera hur inlärare processar grammatiska strukturer. Uppsatsen är främst byggd på en kvalitativ ansats på grund av de kvalitativa analyserna men även på en kvantitativ ansats då elevernas texter som är analyserade har räknats i procent och presenterats i fördelningar med hjälp av tabeller. Den deltagande gruppen bestod av 15 elever i en förberedelseklass med blandade åldrar från årskurs 7-9. Analyserna baserades på Processbarhetsteorin enligt Flyman Mattssons och Håkanssons analysmodell (2010, s. 66-75). Resultaten visade att eleverna i undervisningsgruppen, vars texter analyserades, befann sig på olika PT-nivåer och det förekom även olika typer av grammatiska strukturer bland eleverna. Majoriteten av eleverna processade grammatiska strukturer för PT-nivå 2 och/eller PT-nivå 3 i uppgift 1 och/eller uppgift 2. De olika resultaten kan bero på faktorer såsom startålder för språkinlärning då alla elever kom till den svenska skolan vid olika tillfällen men den främsta slutsatsen kan vara att de flesta elever i skolan är på olika kunskapsnivåer eftersom det visade sig genom de olika resultaten hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor på Åland i årskurs 2 finner elever med läs- och skrivsvårigheter samt anpassar läs- och skrivinlärning för dessa elever. Syftet konkretiseras genom tre frågeställningar: Hur finner man elever som är i behov av individanpassad undervisning? Vilka metoder eller anpassningar genomförs vid individanpassad läs- och skrivinlärning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt vilka svårigheter kan läraren stöta på gällande metoderna eller anpassningarna? Vilka svårigheter kan man som lärare stöta på när man individanpassar inlärningen med hjälp av tekniska verktyg i läs- och skrivundervisningen? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Två klasslärare och två speciallärare observerades under två svensklektioner och intervjuades. Det sociokulturella perspektivet är det perspektiv som valts för att diskutera studiens resultat. Studien har visat att speciallärarna varje hösttermin gör en så kallad screening på alla elever, i vilken specialläraren testar de olika årskurserna i olika moment (exempelvis rättstavning, ordförståelse, läsförståelse). Elever under en bestämd gräns i ett eller flera moment får individanpassad undervisning för att komma ikapp inom det området. Eleven får då en anpassning inom den ordinarie klassrumsmiljön, eller så får eleven stöd av specialläraren och tränar på området som upplevs problematiskt. I det ordinarie klassrumsarbetet kan läraren individanpassa elevernas läseböcker efter elevens lässkicklighet, så att eleven finner läsningen rolig och motiverande. Många elever saknar motivation att lära sig läsa och skriva, men studien visar att de tekniska verktygen hjälpt till att finna motivation. / <p>Svenska</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”<em> </em>(s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel. Genom ledande frågor har vi undersökt ifall författarnas teorier förekommer i pedagogernas arbete, vilket de gjort i olika former. Resultat visar på att individualisering ger möjligheten att nå alla elever, men att denna möjlighet påverkas av bland annat gruppstorlek, ekonomi och tid. Vi ville också se ifall det finns resurser för att individualisera för alla elever i den kommunala skolan eller om det behövs specifika skolor för exempelvis elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Utifrån denna studie kom vi fram till att resurserna finns, men att det handlar om att förvalta dem rätt.</p>

<p>Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. </p><p>Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. </p><p>För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser. Efter respektive fältstudie har jag intervjuat den undervisande läraren om de metoder som använts, samt dennes syn på individanpassning. Därefter har jag sammanfört mina litteraturstudier med resultatet av fältstudier och intervjuer i min diskussion. </p><p>Analysen av fältstudien visar att dessa lärare inte anser att det finns någon speciell metod som är bättre än någon annan samt att de inspireras av olika metodiska idéer som de träffar på. De poängterar att individanpassning handlar om att känna eleven och utifrån den kunskap man har, prova sig fram till det som eleven klarar. </p><p>Sammantaget blir resultatet för studien att för att kunna individanpassa undervisningen måste läraren vara flexibel och variera sin undervisning. Läraren bör också ha ett demokratiskt arbetssätt som gör att eleverna själva kan styra över sin inlärning, samt bereda möjligheter för eleven att få utlopp för sina fysiska behov ifråga om ex. rörelse och vatten och födointag.</p>

<p>Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.</p>