Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer. As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils. Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den. Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats. Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta. / In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out. Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed. The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

<p>Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.</p>

<p>I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan,<em> Lpo 94</em>. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.</p><p>Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats.</p><p>Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta.</p> / <p>In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out.</p><p>Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed.</p><p>The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.</p>

Abstract Title: SFI- individualized? A qualitative study on students who combine SFI with work.   A report published by the Government regarding the individualization of the education of Swedish For Immigrants (SFI) has shown that the individualization of SFI studies is essential for students who combine their studies with work. The report also arises a problem, namely that there are largely SFI students working in parallel with their studies that choose to cancel their SFI studies. This became the starting point for our study. What is requested in the SOU report is individual adaptation to a greater extent, especially when the working SFI students are able to complete the education. With our study we aim to understand how these working students experience individualization and the ability to combine work and study effectively, the starting point being that individualization is necessary for students. To gather empirical material for our study we have done a qualitative research including 14 interviews with SFI students who combine their studies with work. After gathering our empirical material from our interviews, we then presented the results and analyzed them with the help of our theories. The theories used in this study are Herbert Blumer's “symbolic interactionism” and Magnus Persson’s “educational resources”.   Based on the study results it appears from several students that most SFI students feel that individualization is needed, but that it is currently inadequate and perceived as problematic by the students. The lack of individualization is made visible in everyday teaching, where the experiences and the consequences of it mean the following; Through the study we have found that in the SFI classes there are major differences among students' knowledge in the Swedish language and their conditions for learning. Nevertheless, these students are put in the same class and have the same school information to solve, which indicates that an individualization of the studies is missing. We have also come to understand that SFI students family situation has a major influence on how they choose to conduct their SFI studies. However, what influences students more in how they feel that the studies are individualized to their needs, are the SFI students earlier educational resources which becomes an important part in this study.

Syftet med studien är att undersöka hur de verksamma lärarna arbetar i sin läs- och skrivundervisning för att anpassa och skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas utifrån sin förmåga. Vi vill dessutom undersöka hur några lärare bedömer hur och när en individanpassad undervisning i den tidiga läs- och skrivinlärningen praktiseras. För att ta reda på detta har enkäter och intervjuer gjorts med lärare som undervisar i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Resultatet visar att majoriteten anser att individanpassning är en viktig aspekt för alla elever i den tidiga läs- och skrivundervisningen men det finns vissa utmaningar med den. Individanpassningarna varierar något men den mest tydliga och framträdande individanpassningen tycks vara att arbeta med varierade arbetssätt och metoder. En slutsats utifrån studien är att alla elever gynnas av en individanpassad läs- och skrivundervisning.

Abstract Föreliggande studie syftar till att genom multimodal analys synliggöra hur en lärare i sin undervisning på olika sätt kan kommunicera med sina elever för att i förlängningen uppfylla kravet om en individanpassad undervisning. Studien kan ses som en fallstudie (eng. case study) eftersom enstaka situationer, i detta fall musiklektioner, studeras samt eftersom endast en lärare medverkar och en skola är iblandad under en begränsad tid. Denna studies generaliserbarhet är relativt hög eftersom omständigheterna och förutsättningarna den medverkande musikläraren jobbar utifrån inte är något utöver det vanliga. Skolan som deltar i denna undersökning verkar heller inte vara en skola utöver det vanlig. Den medverkande skolan är en kommunal, ordinarie skola utan några speciella inriktningar. Datainsamlingen skedde via observationer av musiklektioner, videodokumentationer av musiklektioner samt en kvalitativ intervju inklusive stimulated recall med undervisande musiklärare. I studien deltog även två skolklasser från årskurs fem och två skolklasser från årskurs nio. Studien genomsyras av ett socialsemiotiskt perspektiv, vilket även bidragit med analysverktyg i form av olika så kallade semiotiska resurser, eller modaliteter. Resultaten visar att musikläraren kommunicerar undervisningsstoff genom flera olika kombinationer av modaliteter, det vill säga arbetar multimodalt på flera olika sätt, vilket ger eleverna ett brett utbud av modaliteter. Ett brett utbud av modaliteter i undervisningen ger eleverna flertalet valmöjligheter gällande vilken eller vilka modaliteter eleverna kan inhämta kunskap genom, vilket därigenom ökar chanserna att eleverna får en undervisning anpassad till deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis, i termer av modaliteter, har tal, bilder, färger, skrift, symboler, gester, ljud och musik varit kombinerade på olika sätt för att möjliggöra elevernas meningsskapande. Kroppsspråk, röstkvalitet och typografi användes också av läraren i syfte att kommunicera undervisningsstoff, men dessa resurser användes i huvudsak för att förstärka andra modaliteter.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det kognitivistiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Vi har undersökt grundskollärares beskrivningar av hur de individanpassar undervisningen för de högpresterande eleverna i ämnet svenska samt deras åsikter om vad skolan kan bidra med för att tillgodose de högpresterande eleverna i undervisningen. Vi har även undersökt hur högpresterande elever upplever sin svenskundervisning. Underlaget för studien har erhållits genom ostrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna samt elever i årskurserna 2 och 3. Resultatet av undersökningen visar att de berörda lärarna har en tanke med att utmana och stimulera de högpresterande eleverna genom individanpassningar men att det skulle kunna ske i högre utsträckning. Nivågruppering utefter elevernas olika förmågor och berikande effekter sker, medan acceleration förekommer minimalt i lärarens undervisning. De högpresterande eleverna uppger att utmaningar skulle kunna ges i mycket högre grad. Kompetensutveckling och samplanering mellan lärarna i syfte att utmana och stimulera de högpresterande eleverna sker minimalt på samtliga skolor som ingår i undersökningen. Ökad kunskap hos samtliga lärare om hur de kan bemöta högpresterande elever samt utökning av kollegialt lärande med fokus på högpresterande elever, skulle kunna bidra till att lärarna kan utmana dessa elever mer på rätt nivå. Vid samplanering skulle även ökad nivågruppering ske ute på skolorna anser lärarna, vilket skulle bidra till att svenskundervisningen individanpassades ytterligare för de högpresterande eleverna.