<p>När arbetstagare utstationeras till ett land annat än det ordinarie, är det inte alltid självklart vilket lands lag eller rättsystem som ska reglera anställningsavtalet. Då görs ett lagval, som innebär att utländsk lag kan tillämpas på vissa situationer i de nationella domstolarna. För utstationering inom EU regleras lagvalet av Utstationeringsdirektivet. Detta tillämpas dock under en begränsad tid, och sedan övergår avtalet till att regleras av Romkonventionen. Speciella lagvalsregler för individuella anställningsavtal återfinns i Romkonventionens art. 6. Förändringarna för individuella anställningsavtal i och med Rom I-förordningen ligger främst i att rättsakten blir direkt tillämplig, att EG-domstolen ges tolkningsmöjlighet samt att ordalydelsen moderniseras i art. 8. Att domstolen ges en exklusiv makt att lösa tolkningssvårigheter av lagvalsregler för individuella anställningsavtal innebär att det finns en avsikt att det som stadgas i Rom I-förordningen i framtiden ska utvecklas genom EG-domstolens praxis. Denna praxis kan förmodas att i framtiden skapa ett mer överskådligt rättsläge vid tillämpningen av förordningens art. 8.</p>

Efter det svenska pensionssystemets reform 1998 har ett missnöje väckts hos många pensionssparare. Den allmänna pensionen tillsammans med tjänstepensionen räcker inte alltid till och därför finns det möjlighet till ett eget avdragsgillt privat pensionssparande. Det har dock visat sig att det avdragsgilltiga privata pensionssparandet är en ekonomisk förlustaffär för 76 procent av pensionsspararna. Då ett privat pensionssparande inte alltid är lönsamt, finns det frågeställningar angående om hur spararna bör agera. Syftet med studien är att undersöka vilka långsiktiga sparalternativ som finns för ett privat pensionssparande, utifrån en sparares perspektiv. Vidare ska vi belysa vilka faktorer som påverkar en individs val mellan de långsiktiga sparalternativ som finns. Slutligen ska vi förklara hur ett långsiktigt sparande skiljer sig åt beroende på vilken beskattningsbar förvärvsinkomst individen har. Studien har använt sig av metodtriangulering, genom att först genomföra en kvalitativ undersökning med bankaktörer, för att sedan genomföra en kvantitativ webbenkät. Analysen ledde fram konklusionen att det finns många långsiktiga sparformer att välja mellan, dock är valet av sparform högst individuellt. Vad gäller ett privat pensionssparande är denna sparform lönsammast för höginkomsttagare, på grund av skattesystemets utformning. Enligt denna uppsats empiriska resultat, har ett privat pensionssparande vissa fördelar jämfört med ett alternativt sparande. Detta indikerar att ett privat pensionssparande aldrig bör bytas ut, utan bör ses som ett komplement till ett alternativt långsiktigt sparande. / The aim with this paper is to examine which long-term saving alternatives there are for a private pension saving, from a savers perspective. Furthermore, we shall illuminate which factors that influence an individual’s choice between the long-term saving options that exists. Finally, we are going to explain how a long-term saving deviate due to which taxable income the individual have. In the frame of reference we introduce how the saving looks like in Sweden. Furthermore, former research and theories are introduced, which aims to illuminate the factors that influence the saver’s decision about saving alternative. The paper uses method triangulation, by first implementing a qualitative interview study with bank participants, followed by a quantitative questionnaire study online. The analysis leads to the conclusion that there are many saving forms to choose amongst, but the choice of saving form are very individual. In terms of a private pension saving this saving form are most profitable for high income earners, due to how the tax system is designed. According to the empirical results of this paper, a private pension saving have certain advantages compared with an alternative saving. This indicates that a private pension saving should not be replaced, but rather should be seen as a compliment to an alternative long-term saving.

This paper aims to investigate how needs assessors in the municipality experience their work with elderly people who experience loneliness, and what different types of support measures they can offer. In addition the paper looks into the discretion which the needs assessors use to provide the elderly people with care that is adapted to individual needs. This qualitative study has been carried out conducting semi-structured interviews with seven needs assessors from five different municipalities. The findings indicate that the work with elderly people experiencing loneliness is very much a question of interpretation. Loneliness can manifest itself in different ways and is not always easy to talk about, nor to interpret. The study also shows that individual assessments can be difficult to implement due to strict guidelines and a tight budget. However, the work towards helping-and supporting elder people and acknowledging the issue of loneliness in later life is an important matter for both older people and needs assessors.

This thesis considers the individual drivers of migration in modern Swedish emigration and the subsequent decision to remain in the host country. The study draws on primary data from 14 semi-structured digital interviews with Swedes who have emigrated and permanently settled down in different locations in the United States. Through the push- and pull framework, individual cases have been considered whilst also comparing the findings with previously identified drivers in migration research. The sociological findings of this study present the collectivist Swedish norm Jantelagen (‘The Law of Jante’) as a prospective push-factor in both the decision to emigrate and to permanently settle down in the U.S. Subsequently, certain discrepancy exists on the macro level of Swedish society as both radically individualistic with collectivistic norms expecting individual conformity. The result implies that emigration is an option to break free from normative restrictions for certain individuals. Relatedly, the perception of a negative political development, restricted freedom of opinion, and self-censoring political correctness are explicit push-factors for some Swedes to emigrate and/or reside permanently. Furthermore, higher levels of stimulation in education and work, easy access to the job and housing market in the U.S. could be linked to the migration driver subjective well-being/happiness. Network often influenced the emigration and led to perceived lifestyle improvement. Moreover, the initial push and pull factors proved to be inconstant as motives and circumstances in the migration process changed e.g. in case of separation from a partner.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Inledning: Sjuka barn behöver anpassad vård och säkra, effektiva och väldokumenterade läkemedel. Förskrivning och uttag av preparat för pediatriska populationen ökar, men en tydlig uppskattning på problematik finns inte. Problem kan uppstå, när en lämplig beredning saknas, när redan registrerade läkemedel saknar avdelade doser för barn eller är tillgängliga enbart som en tablett med vuxen dos. Varje barn sägs vara en individ med unika läkemedelsomsättning, metabolism och biverkningspanorama, vilket komplicerar behandling. Lösningen på detta är i många fall ett extemporeläkemedel eller ett licenspreparat, men långa ledtider och dålig tillgänglighet kan medföra svårigheter att kunna ge rätt terapi. Syftet med denna studie är att i) kartlägga behov och befintliga lösningar, ii) testa handhållna pulverdispenser (HPD) Quantos, som en lämplig metod för fasta beredningar för att tillhandahålla individuella läkemedelsdoser till barn i de fall godkända läkemedel inte räcker.  Metod: Databassökning, intervjuer av hälso-sjukvårdspersonal, samt laborativt arbete för att omformulera registrerade läkemedel i tablettformer till individanpassade doser i hårdgelatin-kapslar med hjälp av Mettler-Toledos handhållna pulverdoseringsinstrument HPD Quantos. Resultat: Litteraturstudien och intervjuer överensstämmer med varandra: behov av barnanpassade läkemedel finns. HPD Quantos kan vara en alternativ metod för fasta beredningar för att tillhandahålla mängderför uppdosering med en femte- och/ eller en sjättedel av en tablett. Slutsats: För att ombesörja behoven för barnanpassade doser på ett sjukhus, måste HPD Quantos automatiseras till en inbyggd doseringsstation. Detta kommer att säkerställa dosering, dölja obehaglig smak, samt minska arbetsmiljörisken vid exponering av toxiska läkemedel.

Mental helathcare in Sweden is organized both by the healthcare sector and the municipal sector. Historically, there has been great ideological adaption which has given the municipalities a greater responsibility in mental healthcare. This change was concieved by political reforms and legislation with the aim of conducting more client-focused interventions to promote the users´ indenpendence and influence in their own life and care. This study focuses on how the unit managers of municipal mental healthcare organizations generate possibilities to involve user influence in their organizations. Through eight semi-structured interviews with unit managers, we find that the individual manager, legislation and the lack of political orientations and policies affect the outcome of user influence in the social work of mental health care. Through the result the authors could identify a few distinct key notions which contributed to the mapping of the discourse. Furthermore, the use of these key notions by the unit managers gives them the power to reproduce and construct the discourse which constitutes the practice of user influence in mental healthcare.

This thesis provides findings from a qualitative study that explores the assessment process undertaken by teachers in Swedish primary technology education. The thesis aims to contribute to a deeper understanding of how teachers assess in technology education. In this study assessment with the purpose of acquiring information in order to adjust the teaching to the pupils’ needs for future progress is explored in particular. Teachers’ work with assessment is explored in two teacher-focused sub-studies. Sub-study 1 focuses on the long-cycle formative assessment and on the formal documentation of pupils’ attainment, the so-called IDP with written assessment. Sub-study 2 explores the short cycle of formative assessment and highlights two teachers’ classroom assessments practice. The results presented are built upon authentic samples of assessment documents (IDPs), classroom observations and teacher interviews. The study shows that the teachers are alone in the planning, executing and follow-up of technology education. Support is both asked for and needed. / <p>QC 20121109</p>