Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa. Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam. Men det fanns även stolthet i arbetet och sjuksköterskan kunde känna sig glad och nöjd över att få hjälpa till att stärka kvinnors rättigheter. Något som tydligt framgick i många artiklar är att en sjuksköterska som arbetar med en kvinna som genomgår en abort måste acceptera kvinnans val och lägga sina egna känslor och åsikter åt sidan. Religion och tradition har ett väldigt stort inflytande på sjuksköterskans attityd och upplevelse av arbetet med kvinnor som genomgår abort. Ytterligare en tydlig aspekt var att ju senare aborten var, desto svårare hade sjuksköterskan att hantera aborten samt fostret efteråt. Diskussion och reflektion tillsammans med andra kollegor var även något som var önskvärt. Det hjälpte då sjuksköterskan att bearbeta arbetet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med abort måste få professionellt stöd och fortlöpande utbildning för att kunna utföra ett bra arbete i att stödja kvinnan som genomgår en sådan känslig upplevelse. / Background: Abortion means that you terminate the pregnancy for various reasons. An abortion can either be spontaneous or induced, and it can either be medical or surgical. The nurse’s role in abortion care is to support the woman during the process. Aim: The aim of this study was to examine the nurse’s attitudes and experiences of the nursing work with women who undergo an abortion and the factors that influence these. Method: This study is a literature review with a descriptive design. The study is based on 13 scientific articles that have been found by the databases Cinahl and PubMed. Results: This study did not show on any clear-cut attitudes of nurses regarding abortion. The nurse could feel guilt, depression and shame. But there was also pride in the work and the nurse could feel happy and pleased to help the women strengthen the women’s rights. Something that clearly could be seen in many articles was that a nurse working with a woman who underwent an abortion must accept the woman’s choice and put their own feelings and opinions aside. Religion and tradition had a very large influence on the nurse’s attitudes and experience of working with women who underwent an abortion. Another distinct aspect was that the later the abortion was, the harder it was for the nurses to deal with the abortion and the fetus afterwards. Discussion and reflection together with other colleagues was also something that was desirable. It helped when the nurse to process the work. Summary: Nurses who work with abortion must receive professional support and ongoing training to do a good job in supporting the women who undergoes such a sensitive experience.

Women and men’s experiences and needs in relation to induced abortion, and their views on the prevention of unintended pregnancies were explored through questionnaire studies at 10 and13 Swedish women’s clinics (Papers I–IV). Among 798 women in age range 14 – 49, 35% had experience of at least one previous abortion, and in the age range 20 – 49, 41%. The risk factors for repeat abortion were having children (Odds Ratio [OR] = 2.57), lack of emotional support (OR 2.09), unemployment or sick leave (OR 1.65), tobacco use (OR 1.56), and low educational level (OR 1.5). Among 590 men in age range 16 – 63, 32% had been involved in at least one previous abortion. The risk factors were, being a victim of violence or abuse (OR 2.62), unemployment or sick leave (OR 2.58), and having children (OR 2.0). Tobacco use was common, among both women (33%) and men (50%), and among those with repeat abortion 41% and 57%, respectively. Some considered societal efforts important for prevention, (Paper I–II). Overall care-satisfaction (Paper III) was high (74% of women and 52% of men). For women, factors associated with high care-satisfaction were being well treated by the staff (OR 11.78), sufficient pain relief (OR 3.87), adequate information about the gynaecological examination (OR 2.25), suitable contraceptive counselling (OR 2.23), and accessibility to the clinic by phone (OR 1.91). For men, the factors were being well treated by the staff (OR 5.32) and adequate information about the abortion procedure (2.64). Existential experiences and needs related to abortion were investigated among 499 women. Three components were identified (Paper IV): existential thoughts (61% of women), existential practices (48%), and humanisation of the foetus (67%). A higher presence of existential components correlated with difficulty in deciding to abort and poor psychological wellbeing after the abortion. Interviews with 24 women and 13 men on their experiences and needs related to home abortion and views on the prevention of unwanted pregnancies revealed two overarching themes (Paper V). Home abortion increased autonomy: both women and men demonstrated self-care ability. However, autonomy was related to dependence: the desire to be treated with empathy and respect on equal terms and receive adequate information adapted to individual needs. They were motivated to avoid a subsequent abortion, but planned contraceptive follow-ups were rare. Both individual and societal challenges were implied: women and men experiencing repeat abortion appeared more disadvantaged and abortion involved complex aspects beyond medical procedures and routines. Thus, abortion care should be continuously evaluated to ensure care satisfaction, safety, and contraceptive adherence. Preventive efforts would include work opportunities, sex and relationship education, and cheap and effective contraceptives. Minimising differences between socioeconomic groups is important, and both individuals and society should share the responsibility for these efforts. / De senaste åren har kvinnor fått ökade möjligheter att välja mellan olika abortprocedurer, vilket medfört att andelen medicinska aborten har ökat och utgör 89% av alla inducerade aborter före utgången av graviditetsvecka 9. Den medicinska aborten kan avslutas i hemmet om kvinnan så önskar och inga hinder finns. Generellt finns begränsad kunskap om kvinnor och framför allt män som är involverade i en abort. Socialstyrelsens register ger endast information om; vilken vecka aborten avslutas i, abortmetod (medicinsk/ kirurgisk), kvinnans ålder, kommuntillhörighet, antal barn och tidigare aborter. Det innebär att det finns begränsad möjlighet att undersöka eventuella skillnader mellan olika grupper. En relativt hög andel (40%) av de abortsökande kvinnorna har erfarenhet av att ha gjort minst en tidigare abort, men kunskap om den gruppen är begränsad. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med en abort och deras syn på förebyggande insatser. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i de olika delarbetena (I– V) samt teoretiska modeller som utgår från folkhälso- och omvårdnadsperspektiv. Samtliga studier är godkända av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Delarbete I–IV bygger på resultat från en multicenter studie som genomfördes 2009, där 10 och 13 svenska kvinnokliniker deltagit. Syftet med delstudie I och II var att undersöka riskfaktorer för upprepad abort bland kvinnor och män. Två enkäter (kvinna/man) delades ut på kliniken i samband med att kvinnorna sökte för abort. Enkäten besvarades av 798 kvinnor efter genomgången abort. Männen som var involverade i graviditeten blev tillfrågade att delta i studien av kvinnorna och 590 män besvarade enkäten. Separata frankerade kuvert bifogades, vilket möjliggjorde att kvinnorna och männen kunde besvara enkäten oberoende av varandra. Resultatet i delarbete I och II visade att 35% av 798 kvinnor i åldern 14 – 49 hade erfarenhet av minst en tidigare abort och den andelen var högre i åldern 20 – 49; 41%. Upprepad abort var associerat med; att ha barn (Odds Ratio [OR] = 2.57), brist på emotionellt stöd (OR 2.09), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 1.65), rökning/snusning (OR 1.56), och låg utbildningsnivå (OR 1.5). För de 590 männen i åldern 16 – 63 hade 32% erfarenhet av minst en tidigare abort. Upprepad abort var associerat med; att ha varit utsatt för våld eller tvång (OR 2.62), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 2.58), och att ha barn (OR 2.0). Daglig tobaksanvändning var vanligt förekommande bland både kvinnor (33%) och män (50%), men vanligare bland dem med erfarenhet av upprepad abort (41%/57%). Konkreta åtgärder som kvinnor och män med aborterfarenhet efterfrågar i det förbyggande arbetet är fler arbetstillfällen, mer och bättre kvalitet på sexoch samlevnadsundervisningen i skolan, hög tillgänglighet till billiga och effektiva preventivmedel samt kvalificerad rådgivning. Slutsatserna i delarbete I och II är att kvinnor och män med erfarenhet av en abort löper hög risk för en upprepad abort. Personer med erfarenhet av upprepad abort är mer socioekonomiskt utsatta. Att minska skillnader mellan olika socioekonomiska grupper kan därför vara av betydelse i det förebyggande arbetet med oönskade graviditeter. Delarbete III syftade till att undersöka hur nöjda kvinnor och män upplevt vården i samband med en inducerad abort samt att identifiera faktorer som har samband med en hög grad av tillfredsställelse med vården. De flesta var nöjda med vården, men en fjärdedel (26%) av kvinnorna och nästan hälften av männen (48%) var inte helt nöjda. Den viktigaste faktorn för hög tillfredsställelse med vården var att ha fått ett gott bemötande bland både kvinnor (OR 11.78) och män (OR 5.32). Andra faktorer av betydelse var för kvinnorna att ha fått tillfredsställande; smärtlindring (OR 3.87), information om den gynekologiska undersökningen (OR 2.25), och preventivmedelsrådgivning (OR 2.23), samt att det var lätt nå kliniken via telefon (OR 1.91). För männen var även information om abortproceduren en viktig faktor för deras totala tillfredsställelse med vården (2.64). Slutsatserna i delarbete III är att en fjärdedel av kvinnorna och varannan man inte var helt nöjda, vilket indikerar att abortvården kan förbättras, speciellt avseende männen. Bland både kvinnor och män, är ett positivt bemötande från personalen den viktigaste faktorn för en tillfredsställande upplevelse av vården i samband med abort. Delarbete IV syftade till att undersöka förekomsten av existentiella tankar, känslor och handlingar bland 499 kvinnor som gjort en abort. Genom faktoranalys identifierades olika existentiella komponenter relaterade till en inducerad abort. Resultatet visade att sex av tio kvinnor hade existentiella tankar om livet, döden, mening och moral. Nästan hälften av kvinnorna uppgav att de hade behov att genomföra en symbolisk handling i relation till aborten, och 67% tänkte på fostret i termer av ett barn. Högre grad av existentiella faktorer korrelerade med större svårighet att fatta beslut om abort, och ett sämre psykiskt välbefinnande efter aborten. Slutsatserna i delarbete IV är att existentiella känslor, tankar och handlingar i samband med abort är vanligt förekommande. Detta är för vårdpersonalen en utmanande aspekt som inte självklart inkluderas i abortvården och dess styrdokument. Syftet med delarbete V, som var en kvalitativ studie, var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med hemabort. Syftet var även att belysa deras syn på samhälleliga åtgärder för att förebygga oönskade graviditeter. Kvinnorna rekryterades från fem olika kvinnokliniker och männen tillfrågades om att delta i studien genom kvinnorna. Tjugofyra kvinnor och 13 män intervjuades via telefon. Innehållsanalysen mynnande ut i två övergripande teman; autonomi som beskriver att beslutet om abort och valet av metod var väl genomtänkt av kvinnan, men oftast med stöd av partner. Hemmiljön ökade deras integritet och kontroll, vilket också underlättade deras möjligheter att fritt uttrycka och dela känslor; beroende som beskriver kvinnors och mäns önskan att bli behandlade med värdighet och respekt och att få tillfredsställande information som är individuellt anpassad för deras behov. Resultatet indikerar att hemabort ställer höga krav på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Kvinnor och män var motiverade att förebygga en ny oönskad graviditet men ett planerat återbesök var ovanligt. I det förebyggande arbetet av oönskade graviditeter ansågs fast arbete, förbättrad kommunikation/utbildning och subventionerade preventivmedel som viktigt. Slutsatserna i delarbete V är att hemabort ökar kvinnors och mäns autonomi, men samtidigt finns ett uttalat beroende av att vårdpersonalen utformar vården individuellt och med respekt för olika livssituationer. Rutiner och uppföljning bör därför kontinuerligt utvärderas för att säkerställa både kvaliteten av abortvården men också följsamheten i användningen av preventivmedel. Oönskade graviditeter och aborter är inte frågor som enbart berör kvinnor eller hälso- och sjukvården, det är större än så, ett delat ansvar som berör både individer och samhället.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (M.A. (Population and Reproductive Health Research))--Mahidol University, 2008. / LICL has E-Thesis 0043 ; please contact computer services.

Essa pesquisa trata das múltiplas relações de poder entre corpo e espaço, em diferentes escalas, envolvidas na prática de interrupção voluntária da gravidez. A criminalização do aborto provocado não impede que milhares de procedimentos clandestinos sejam realizados anualmente no Brasil. A ilegalidade contribui para a insegurança da prática, constituindo um problema de saúde pública porque coloca em risco a vida das mulheres. Contra essa situação, movimentos feministas vêm lutando pelo aborto legal e seguro em nome da saúde, dos direitos sexuais e (não) reprodutivos e da autonomia corporal das mulheres. Nesse contexto, o estudo buscou compreender como as práticas de aborto provocado envolvem múltiplas escalas territoriais de poder e resistência, procurando responder três questões centrais: No que consiste a prática de aborto provocado? Como as relações entre corpo e espaço podem ser evidenciadas a partir de uma perspectiva escalar dessa prática? E, nesse sentido, como o corpo pode constituir uma escala de resistência? Para dar conta da proposta, o referencial teórico-metodológico apoiou-se, sobretudo, nas correntes feministas da Geografia que entendem que o espaço não é neutro do ponto de vista das relações hierárquicas de gênero e em abordagens territoriais multiescalares. ( Continua) As estratégias de investigação incluíram coleta de dados realizada por meio de uma ampla pesquisa bibliográfica e documental, além de nove entrevistas semi-estruturadas, com mulheres brasileiras, entre 24 e 38 anos de idade, que tiveram pelo menos uma experiência de aborto clandestino. O tratamento dos dados consistiu na transcrição das entrevistas, categorização e análise de conteúdo. O estudo mostrou que a prática de aborto provocado consiste em um tema complexo, que envolve aspectos jurídicos, médicos, religiosos, econômicos e emocionais. Além disso, com a restrição do aborto seguro, feito em ambiente hospitalar, a apenas três situações previstas em lei (estupro, risco de vida para a mulher e anencefalia do feto), as mulheres acabam recorrendo às clínicas clandestinas ou ainda ao aborto caseiro, provocado com medicamentos adquiridos no mercado ilegal. Assim, as práticas clandestinas e as lutas pela descriminalização do aborto analisadas ao longo do estudo são exemplos de resistência e subversão às normas estabelecidas, reforçando a afirmação de que o corpo pode constituir espaços de resistência. / This research deals with the multiple relations of power between body and space, at different scales, involving the practice of voluntary termination of pregnancy. The criminalization of induced abortion does not prevent thousands of clandestine procedures from being performed annually in Brazil. Illegality contributes to insecurity in the practice and constitutes a public health problem. Against this situation, feminist movements have been fighting for legal and safe abortion in the name of the health, the sexual and (non) reproductive rights and the women's bodily autonomy. In this context, the study looked at how abortion practices involve multiple territorial scales of power and resistance, trying to answer three main questions: What is the practice of induced abortion? How can the relations between body and space be evidenced from a scalar perspective of this practice? And, in that sense, how can the body constitute a scale of resistance? In order to achieve this proposition, the theoretical-methodological reference was based, above all, on the feminist currents of Geography, which understand that space is not neutral from the point of view of hierarchical gender relations, and in multi scalar territorial approaches Research strategies included data collection carried out through an extensive bibliographical and documentary research, in addition to semi-structured interviews with nine Brazilian women, between 24 and 38 years of age, who has, at least, one experience of clandestine abortion. Data processing consisted in transcription of the interviews, categorization and content analysis. The study showed that the practice of induced abortion consists of a complex matter that involves legal, medical, religious, economic and emotional aspects. In addition, with the safe abortion (made in a hospital environment) legal restrictions to only three situations (rape, risks to the woman’s life and anencephaly), women resort to clandestine clinics and/or to drugs purchased in the illegal market. Thus, both clandestine practices and struggles for the decriminalization of abortion analyzed throughout the study are examples of resistance and subversion to established norms, reinforcing our statement that the body can constitute spaces of resistance.

Essa pesquisa trata das múltiplas relações de poder entre corpo e espaço, em diferentes escalas, envolvidas na prática de interrupção voluntária da gravidez. A criminalização do aborto provocado não impede que milhares de procedimentos clandestinos sejam realizados anualmente no Brasil. A ilegalidade contribui para a insegurança da prática, constituindo um problema de saúde pública porque coloca em risco a vida das mulheres. Contra essa situação, movimentos feministas vêm lutando pelo aborto legal e seguro em nome da saúde, dos direitos sexuais e (não) reprodutivos e da autonomia corporal das mulheres. Nesse contexto, o estudo buscou compreender como as práticas de aborto provocado envolvem múltiplas escalas territoriais de poder e resistência, procurando responder três questões centrais: No que consiste a prática de aborto provocado? Como as relações entre corpo e espaço podem ser evidenciadas a partir de uma perspectiva escalar dessa prática? E, nesse sentido, como o corpo pode constituir uma escala de resistência? Para dar conta da proposta, o referencial teórico-metodológico apoiou-se, sobretudo, nas correntes feministas da Geografia que entendem que o espaço não é neutro do ponto de vista das relações hierárquicas de gênero e em abordagens territoriais multiescalares. ( Continua) As estratégias de investigação incluíram coleta de dados realizada por meio de uma ampla pesquisa bibliográfica e documental, além de nove entrevistas semi-estruturadas, com mulheres brasileiras, entre 24 e 38 anos de idade, que tiveram pelo menos uma experiência de aborto clandestino. O tratamento dos dados consistiu na transcrição das entrevistas, categorização e análise de conteúdo. O estudo mostrou que a prática de aborto provocado consiste em um tema complexo, que envolve aspectos jurídicos, médicos, religiosos, econômicos e emocionais. Além disso, com a restrição do aborto seguro, feito em ambiente hospitalar, a apenas três situações previstas em lei (estupro, risco de vida para a mulher e anencefalia do feto), as mulheres acabam recorrendo às clínicas clandestinas ou ainda ao aborto caseiro, provocado com medicamentos adquiridos no mercado ilegal. Assim, as práticas clandestinas e as lutas pela descriminalização do aborto analisadas ao longo do estudo são exemplos de resistência e subversão às normas estabelecidas, reforçando a afirmação de que o corpo pode constituir espaços de resistência. / This research deals with the multiple relations of power between body and space, at different scales, involving the practice of voluntary termination of pregnancy. The criminalization of induced abortion does not prevent thousands of clandestine procedures from being performed annually in Brazil. Illegality contributes to insecurity in the practice and constitutes a public health problem. Against this situation, feminist movements have been fighting for legal and safe abortion in the name of the health, the sexual and (non) reproductive rights and the women's bodily autonomy. In this context, the study looked at how abortion practices involve multiple territorial scales of power and resistance, trying to answer three main questions: What is the practice of induced abortion? How can the relations between body and space be evidenced from a scalar perspective of this practice? And, in that sense, how can the body constitute a scale of resistance? In order to achieve this proposition, the theoretical-methodological reference was based, above all, on the feminist currents of Geography, which understand that space is not neutral from the point of view of hierarchical gender relations, and in multi scalar territorial approaches Research strategies included data collection carried out through an extensive bibliographical and documentary research, in addition to semi-structured interviews with nine Brazilian women, between 24 and 38 years of age, who has, at least, one experience of clandestine abortion. Data processing consisted in transcription of the interviews, categorization and content analysis. The study showed that the practice of induced abortion consists of a complex matter that involves legal, medical, religious, economic and emotional aspects. In addition, with the safe abortion (made in a hospital environment) legal restrictions to only three situations (rape, risks to the woman’s life and anencephaly), women resort to clandestine clinics and/or to drugs purchased in the illegal market. Thus, both clandestine practices and struggles for the decriminalization of abortion analyzed throughout the study are examples of resistance and subversion to established norms, reinforcing our statement that the body can constitute spaces of resistance.

The purpose of the present study was to assess the demographic and psycho-social characteristics of a sample of 60 adolescents divided in two groups of 30 subjects each one (pregnant adolescents and adolescents with an induced abortion) and compare them. The results indicated the existence of some differences between both groups that may be relevant in the decision to have an abortion, for example the adolescent's age and occupation, her desire to become pregnant, the number of past pregnancies, the baby's father reaction to the pregnancy and the adolescent satisfaction and necessity of social support. / La presente investigación tuvo como objetivo evaluar las características demográficas y psicosociales de una muestra de 60 adolescentes divididas en dos grupos de 30 sujetos cada una (adolescentes gestantes y adolescentes que han tenido un aborto inducido) y compararlas entre sí. Los resultados indicaron que existen algunas diferencias entre ambos grupos que pueden ser importantes en la decisión de aborto, como la edad y ocupación de la adolescente, su deseo de salir embarazada, el número de embarazos previos, la reacción del padre del bebé al embarazo y la satisfacción y la necesidad del soporte social en la adolescente.

Orientador: Aloisio Jose Bedone / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-14T08:07:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silva_DanielaForneldeOliveira_M.pdf: 972669 bytes, checksum: 320b3154e074527b3b86e49612602038 (MD5) Previous issue date: 2009 / Resumo: Introdução: O aborto inseguro corresponde a uma das principais causas de mortalidade materna no mundo. Na última década, o acesso a métodos seguros para o aborto, principalmente o misoprostol, tem contribuído para um declínio nos relatos de morbidade relacionada ao aborto. Na cidade de Campinas, a mortalidade materna por aborto, que era uma das primeiras causas de morte na década passada, parece ter-se reduzido consideravelmente. Esses dados podem refletir o maior uso de misoprostol pelas mulheres que optam por induzir o aborto. Objetivos: Verificar a proporção de abortos induzidos com misoprostol e outros métodos, e comparar as complicações observadas. Sujeitos e Métodos: De julho de 2008 a abril de 2009 as mulheres internadas com diagnóstico de aborto em dois hospitais de Campinas foram entrevistadas e submetidas a uma lista de verificação que continha os critérios da OMS para a classificação de abortos induzidos. De acordo com estes critérios, as mulheres foram classificadas como abortos possivelmente, provavelmente e certamente induzidos; as mulheres que não apresentaram qualquer um dos critérios foram classificadas como abortos espontâneos. As pacientes classificadas como aborto possível, provável ou certamente provocado, responderam também a um questionário. Resultados: Das 543 mulheres internadas com diagnóstico de aborto, 5 não tiveram suas entrevistas concluídas e foram identificadas 259 (48%), que possivelmente, provavelmente ou certamente provocaram o aborto: 222 (85,7%), 11(4,3%) e 26 (10,0%), respectivamente. Dentre os 259 questionários aplicados, somente 25 mulheres assumiram ter feito uso de algum método para indução do aborto e dentre estas apenas 9 referiram uso de misoprostol. O número de complicações infecciosas e hemorrágicas observado foi pequeno. Foram observadas diferenças significativas nos índices de complicações entre mulheres que assumiram a indução do aborto em relação àquelas que não assumiram. Entretanto esta diferença não foi significativa entre as mulheres que usaram misoprostol e as que usaram outros métodos. A única variável que esteve relacionada significativamente com tipo de aborto e complicações foi o estado marital: as mulheres sem parceiro fixo apresentaram maior índice de abortos provavelmente e certamente induzidos e de complicações hemorrágicas. Oitenta por cento das mulheres que disseram não desejar a gravidez estavam usando métodos contraceptivos. Conclusão: Houve um número pequeno de abortos confessadamente induzidos e uma baixa incidência de complicações. A coincidência do estudo com notícias de perseguição policial a mulheres que abortaram pode ter interferido na disposição dessas pacientes em relatar manobras, enquanto o uso de misoprostol exclui sinais da indução. Os dados confirmam o conceito generalizado de ter havido uma redução na freqüência e gravidade das complicações associadas à prática do aborto; entretanto não permitem verificar até que ponto o uso de misoprostol é responsável por essa redução, como observada em outros estudos. Será necessário esperar algum tempo até que essas notícias de perseguição policial às mulheres que abortaram saiam da mídia e fiquem esquecidas, para se tentar obter informações mais verídicas. Além disso, faz-se necessário repetir estudos mais apurados sobre mortalidade materna que permitam verificar se efetivamente a mortalidade materna associada ao aborto é tão baixa como aparece nas estimativas oficiais. / Abstract: Introduction: The unsafe abortion corresponds to one of the major causes of maternal death in the world. During the last decade, the access to safer methods to abortion, mainly misoprostol, has contributed to decrease of abortion morbidity. In Campinas, the maternal mortality by abortion seems to have fallen considerably. This can have occurred because of the great use of misoprostol by women who chose to induce the abortion. Objectives: Verify the proportion of induced abortion with misoprostol and other methods, and to compare the complications observed. Subjects and methods: From July 2008 until April 2009, the women who had an abortion and were admitted to two hospitals in Campinas were interviewed, a check-list with the WHO criteria of induced abortion was used to verify if the abortion was induced or not. To obtain more information about women whose abortion was classified as possible, provable or certainly induced a structured pre-tested questionnaire was applied. Results: Among 543 women hospitalized due to abortion, 5 women din't finish their interview and 259 women (48%) had their abortion classified as possible, probable or certainly induced: 222 (85,7%), 11(4,3%) e 26 (10,0%), respectively. Only 25 women (among 259 questionnaires obtained) assumed to have induced abortion and only 9 of these reported the use of misoprostol. The incidence of infection and hemorrhagic complications was small. There was a significant difference between complications rates in women that assumed have induced abortion and in women that didn't assume it. However, there was no significant difference between complications in women that used misoprostol and in women that used other methods. The marital status was the only sociodemographic characteristic that demonstrated some relation with abortion classification and with complications: women without a partner had a superior rate of probable and certainly induced abortion and hemorrhagic complications. Eighty percent of women who didn't desire the gestation were using contraceptives methods. Conclusion: There was a small number of assumed induced abortions and a low incidence of complications. The coincidence of this study with news of police prosecution of women suspected of induced abortion may have interfered on women willingness to be sincere, while the use of misoprostol prevents any sign of induction. The data confirm the opinion that the frequency and severity of abortion complications had gone down, but do not allow to verify which role misoprostol played in that process. It will be necessary to wait some time until those news of police prosecution disappear from the headlines to then be possible to obtain more reliable data. Besides that, it is necessary to execute detailed studies about maternal mortality, which allow us to verify if the rate of maternal mortality related with abortion is as low as the national statistics rate. / Mestrado / Tocoginecologia / Mestre em Tocoginecologia

SAMMANFATTNING Bakgrund: År 2013 dog 429 barn i Sverige intrauterint, vilket motsvarade tre till fyra dödfödda barn per 1 000 födda. I 10-15 procent av alla fall av barn som föds döda finns ingen känd orsak till barnets död. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint efter graviditetsvecka 28, skattade sin fysiska och psykiska hälsa tiden innan barnet dog. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader avseende skattningen av den fysiska och psykiska hälsan mellan de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Vidare var syftet att beskriva motionsvanor under den sista månaden av graviditeten. Metod: Föreliggande studie baseras på en webbenkät på Spädbarnsfondens hemsida där kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint skattade sin fysiska och psykiska hälsa under den sista månaden av graviditeten. Webbenkäten bestod av 87 frågor och besvarades av 798 kvinnor som alla förlorat sitt barn intrauterint. Inklusionskriterierna i föreliggande studie var att det döda barnet skulle vara fött efter 28 fullgångna graviditetsveckor samt efter år 2009. Detta resulterade i att 317 kvinnors svar analyserades. Resultat: Den övervägande majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött. För några av kvinnorna försämrades hälsan något under den sista graviditetsmånaden. Resultatet tyder också på att den fysiska och psykiska hälsan var bättre under den sista graviditetsmånaden bland de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Den vanligaste sjukdomen under den sista månaden av graviditeten var högt blodtryck. De flesta kvinnor tränade inte regelbundet under den sista graviditetsmånaden, bland dem som tränade var den vanligaste motionsformen promenader. Fyra av tio kvinnor uppgav att de var utsatta för stress under den sista månaden av graviditeten, den vanligaste orsaken till stress uppgavs vara arbete eller studier. Den näst vanligaste stressfaktorn var oro för den egna hälsan eller barnets hälsa. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött i livmodern. Kvinnor vars barn föddes dött i fullgången graviditet skattade fysisk och psykisk hälsa något bättre än de som födde sitt barn tidigare under graviditeten. Upplevd stress i slutet av graviditeten orsakades främst av arbete eller studier samt av oro för den egna och det ofödda barnets hälsa.

Background: In Sweden and Norway, several thousand abortions are performed each year, which means that many women come into contact with abortion care. Undergoing an abortion can be both mentally and physically stressful for the woman, both the process of making a decision, going through the abortion, and the period after. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 11 original articles with qualitative studies. All studies were carried out in Sweden or Norway. Main results: The literature study showed that women's experiences varied. Many women were satisfied with the care and felt that the health care staff supported the women in the process, despite this there were also many who were dissatisfied as women did not feel helped or seen. The information given in connection with the abortion was mostly perceived as insufficient, and the pain relief during the abortion itself as well. The treatment during the abortion could be seen as both cold and distant, and it was common for the women to feel overlooked. Opinions were divided regarding home abortions, with many satisfied with the treatment they received from health professionals during the abortion, while others did not appreciate the way the abortion was performed, largely because they did not know where to turn with questions. The help they received after the abortion was often perceived as insufficient, and many wanted follow-up after the abortion, but were not offered any time for a return visit. Conclusion: Women's experiences of abortion are different and highly individual. It mainly depends on where they received care and which healthcare staff they came into contact with, but also depending on the reasons why they choose to have an abortion. For example, it can be due to unwanted pregnancy, birth defects or socio-economic factors. The choice to have an abortion can affect women differently. Many feel satisfied with their choice, and feel that it was necessary, while the choice can still have negative consequences both physically and psychologically. Keywords: Experience, induced abortion, nursing, qualitative study, encounter / Bakgrund: I Sverige och Norge görs det flera tusen aborter varje år, vilket gör att många kvinnor kommer i kontakt med abortvården. Att genomgå en abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan, både processen att ta ett beslut, gå igenom aborten, och perioden efter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar med kvalitativa studier. Alla studier var genomförda i Sverige eller Norge.  Huvudresultat: Litteraturstudien visade att kvinnors upplevelser varierade. Många kvinnor var nöjda med vården och upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen stöttade kvinnorna i processen, trots detta fanns det även många som var missnöjda då kvinnor inte kände sig hjälpta eller sedda. Den information som gavs i samband med aborten upplevdes för det mesta otillräcklig, och smärtlindringen under själva aborten likaså. Bemötandet under aborten kunde ses som både kallt och avståndstagande, och det var vanligt att kvinnorna kände sig förbisedda. Det fanns delade meningar angående hemaborter, där många var nöjda med bemötandet de fick från hälso- och sjukvårdspersonal under aborten, medan andra inte uppskattade sättet att göra abort på, mycket för att de inte visste var de skulle vända sig med frågor. Hjälpen de fick efter aborten uppfattades många gånger som otillräcklig, och många ville ha uppföljning efter aborten, men blev inte erbjuden någon tid för återbesök.  Slutsats: Kvinnors upplevelser vid abort är olika och högst individuella. Det beror främst på var de fått vård och vilken hälso- och sjukvårdspersonal de kommit i kontakt med, men även beroende på anledningarna till varför de väljer att göra abort. Det kan till exempel bero på oönskad graviditet, fosterskador eller socioekonomiska faktorer. Valet att göra abort kan sedan påverka kvinnor olika mycket. Många känner sig nöjda med sitt val, och känner att det var nödvändigt, medan valet fortfarande kan medföra negativa följder både fysiskt och psykiskt.  Nyckelord: Bemötande, inducerad abort, kvalitativ studie, omvårdnad, upplevelse