Denna uppsats utför en samhällsekonomisk analys av att investera i en utbyggnad till dubbelspår på den nästan 50 mil långa Malmbanan, med fokus på hur detta skulle påverka det svenska gruvbolaget LKAB:s verksamhet. Genom att använda kostnads-nyttoanalyser (CBA) och känslighetsanalyser, undersöks de ekonomiska fördelarna och kostnaderna av ett sådant projekt. Denna studie bidrar med en kompletterande synvinkel till Trafikverkets tidigare analyser genom att inkludera potentiella ökningar i exportintäkter och långsiktiga ekonomiska fördelar för den svenska ekonomin. I norra Sverige sker omfattande industriinvesteringar om ca 880 miljarder SEK och Malmbanan anses enligt flera aktörer spela en kritisk roll för den svenska ekonomiska utvecklingen. Undersökningen noterar den mängd aktörer som påverkas av investeringar i Malmbanan men väljer att enbart fokusera på LKAB:s påverkan av ett eventuellt dubbelspår. Analysen visar att en utbyggnad till dubbelspår ger betydande ekonomiska vinster för LKAB, vilket motiverar projektet trots de höga initiala investeringskostnaderna om 120 miljarder SEK. Huvudkalkylen visar på en nettolönsamhet på +213 miljarder för LKAB under 20 år med diskonteringsräntan 3.5% och +172 miljarder med diskonteringsräntan 6%. Projektet bidrar med flera positiva effekter som ej kvantifierats, som bland annat färre förseningar och urspårningar, utveckling i enlighet med de transportpolitiska målen och positiv påverkan för andra aktörer. Känslighetsanalyser som tar hänsyn till lägre export med förhöjda investeringskostnader visar på en netto lönsamhet på -93 miljarder SEK med positiva, ej kvantifierade, effekter.  Arbetet konkluderar att investeringen med stor sannolikhet bör genomföras men att vidare forskning behövs då denna studie inte kan garantera att en utbyggnad till dubbelspår är den bästa allokeringen av resurser.