<p>På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen.</p><p>Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag.</p><p>Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar.</p><p>Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen.</p><p>Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.</p>

<p>Mälsåkers slott utanför Strängnäs saknar information för sina spontana besökare som kommer när slottet är stängt. Riksantikvarieämbetet som förvaltar slottet efterlyste fem informationsskyltar med text och bild som skulle placeras ut i slottets park. Texterna skulle bygga på slottets forna ägare och göra avstamp i fem olika tidsepoker. Vi har utifrån litteratur, undersökningar och egna erfarenheter konstaterat att många utställningstexter inte blir lästa. Genom detta examensarbete har vi försökt förändra detta och skapa texter som inte bara blir lästa utan även upplevs som intressanta och spännande. Skyltarnas bild och layout skulle passa väl in i slottets miljö och anpassas efter en given målgrupp. Våra metoder har bestått av litteraturstudier, studiebesök, intervjuer och utprovning med fokusgrupp för att få en tydlig bild av målgruppens önskemål. Under utprovningen visade det sig att konceptet med fokus på människor och vår skönlitterära stil fångade läsaren och gjorde texterna lättsmälta och intressanta. Vårt arbete bygger inte på någon förundersökning av målgruppen eller någon föranalys av utställningstexter utan grundar sig på litteratur och fältstudier. Vi har inte heller utfört någon utvärdering av slutresultatet då skyltarna vid examensarbetets deadline ännu inte placerats ut i sin miljö.</p>

<p>Rapporten beskriver arbetet med att ta fram ett förändringsförslag för ett kappprum. Kapprummet finns i Elimkyrkan i Eskilstuna. Vid framtagandet av förslaget skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt information/anslagstavlor, men utan att försumma helheten. Den problemformulering som utformades som en sammanfattning av uppgiften var: Visualisering av förslag som förbättrar kommunikation och funktion i Elimkyrkans kapprum.</p><p>Resultatet visualiserades med hjälp av Open Source programmet Blender.</p>

<p>I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga:</p><p><em><p>Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n?</p><p>Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna.</p><p>Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.</p></em></p>

I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersökt deras informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på om några kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde användas. Vi ville också få en fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram och mottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt i ett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det. Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, för att sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut till närmare 1 000 kunder. Vi gjorde även egna analyser av Eskilstuna Energi och Miljös informationsmaterial, med utgångspunkt i teorier om informationsdesign. Våra undersökningar visade att informationskanalerna uppskattas olika av olika respondenter och för olika syften. Informationskanalerna kompletterar varandra, men i många fall föredrar respondenterna att få informationen via post och lokaltidning. Det visade sig också att de kanaler som Eskilstuna Energi och Miljö inte använder idag, e-post och SMS är populära bland många. Våra slutsatser är att alla kanaler de använder idag behövs, men bör användas på olika sätt och för olika syften. Undersökningen visade att Eskilstuna Energi och Miljö har lyckats relativt bra med att förmedla sina kärnvärden. Informationen fungerar i många fall bra, men i vissa fall har inte budskapet kommit fram på ett optimalt sätt. Enligt våra undersökningar beror det på bristande informationsdesign gällande bland annat avsändare och innehåll.

I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga: Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n? Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna. Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span>

På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen. Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag. Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar. Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen. Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

To find competencies on a workplace with flex office structure. Companies today, 2012 are facing new opportunities and challenges. Information technology develops, competition is bigger today than ever, increased environmental requirements will be added and new patterns of life and values are occurring. This means that people who work in offices feel strong pressure of conversion, which is something that people experience differently. Therefore it is essential how the working environment is designed in an office. Working in an office means a lot of information processing and we can see large changes taking place. The ability to work efficiently, flexible and to be able to lead and plan a company’s resources efficient is essential. The flex office was developed in the beginning of 1992 and was meant to be an office independent of space and time, and an office where all information and working material is gathered in a common database. At a flex office there are no given working places instead the employees chooses their working station for the day. A problem for the employees in flex office environment is to find the competencies they need. The purpose of this thesis is to develop a design proposal that solves the customer's information design problem in finding competencies at the workplace. Theoretical data has been gathered through studies of literature. Empirical data has been gathered through interviews, observation and a questionnaire. These data have then formed the basis for the design proposal which is created with help from Michanek and Breilers design model. To find the competencies, different working environments have been created and also a workplace location system. The design proposal divides the working environment in three different activity environments. These are made to help form the workplace location system; in order to include the needs from the target group as well as it gives the opportunities to find the working competencies through good information design. The workplace location system gives the employee the opportunity to find other competencies at the office by explicit showing the status and localization of the employee.