Detta examensarbete är en introduktion till ämnet transversalbelastade pålar i kohesionsjord. Rapportenbehandlar teorin kring transversalbelastning, bäddmodul och gruppeffekt av pålar i lerjord. Trepublicerade rapporter där experiment av transversalbelastning av pålar i lerjordar har dokumenterats i detta examensarbete. Rapporten innehåller även experiment av transversalbelastning av stålrörpålar i Göteborg. I experimentet har en varmvalsad kvadratisk stålrörspåle samt två cirkulära, längsgående svetsade stålrörspålar, provbelastats. Den kvadratiska och en av de cirkulära stålrörspålarna har instrumenterats med trådtöjningsgivare längst hela utsidan av pålen. Alla tre pålar instrumenterats med inklinometerrör i översta 6m av pålarna. Pålarna installerades med hjälp av grävmaskin utrustad med högfrekvent vibrator. Som mothåll installerades tre spontplankor med längd på 10m med och en total bredd på cirka 2 meter. Efter installation tilläts leran konsolidera i cirka fyra månader. Samtliga pålar belastades i laststeg där magnituden av belastning mättes med hjälp av lastcell. Mätningarna av påltopparnas förskjutning gjordes med hjälp av mätklocka som fästes på en referensbalk bakom pålarnas förskjutningsriktning. Deformationen mot djupet mättes med inklinometer före och efter varje laststeg. Referensbalken och mothållets förskjutning mättes in med hjälp av mätprismor före och efter belastning av respektive påle. Ingen av töjningsgivarnaöverlevde installationsprocessen och konsolideringstiden. Flertalet problem har uppstått under fältförsöket där pålar behövts kapats, töjningsgivare skadats och inklinometerrör lossnat. I slutändan kunde inga töjningsgivare mätas på någon av pålarna. Inklinometermätningar var möjlig de översta 4m i båda cirkulära pålar och 6m i den kvadratiska pålen. Analysdelen i detta examensarbete är begränsat då fokus legat på fältförsöken. Analytiska beräkningar har utförts för en jordprofil bestående av ren lera. De analytiska beräkningarna är gjorda enligt Handboken Bygg Geoteknik och bärförmågan av stålrörspålarna kontrollerats enligt Eurokod 3. De analytiska beräkningarna består av spänning-, tvärkraft- och momentfördelning samt lutningsvinkel och horisontell deformation längst djupet för respektive tvärsnitt. De analytiskaberäkningarna är gjorda med fyra olika bäddmoduler. En känslighetsanalys för att undersöka vikten av korrekt indata har gjorts. Resultatet visade att de analytiska beräkningarna överskattar styvheten i leran avsevärt vid maximal last. Förskjutningarna som uppmättes vid fältförsök var avsevärt större än de som beräknats. Förskjutningen vid fältförsöket var plastiska redan vid små laster. De analytiska beräknade förskjutningarna stämmer relativt väl vid små laster. Vidare studier behöver göras för att få bättre förståelse av jordens kapacitet. VKR-pålen verkar avsevärt styvare jämfört med de två cirkulära stålrörspålarna.

The purpose of this study is to incrementally, through a combination of various methods, examine the assumptions about the working economic outcomes that can be made based on planned ergonomic intervention in a department at Pfizer Health AB in Strängnäs. The study contributes to knowledge about how assumptions on OSH financial results can be made, based on planned ergonomic interventions. These assumptions were based on biomechanical calculations made on the basis of ergonomics measurements with inclinometer. The study is important because previous research has shown that poor work environment have a bad impact on the economy of a company in different ways. It can for example be negative impact on the company's productivity and quality of the units produced or the services provided. Poor work environment can also contribute to increased absence due to illness. The study was conducted using three methods: 1) ergonomics measurement, 2) biomechanical calculations and 3) working economic analysis. To obtain documentation for the ergonomic measurements two inclinometers were used and attached to the arm and back at one long and one short test person. The biomechanical calculations were performed using a computer program called ALBA. The operations that were assumed to be most burdensome were calculated. Also an operation that remained unchanged after the intervention was calculated. That was made to give a better picture of how the workload would be after the intervention. The economic analysis was based largely from the assumption of sick leave due to heavy strenuous work. The calculation method used was "Remaining costs". The method helps to calculate the costs that the company had left when staff were absent from work. The study results showed that, through the assumption of one long-term illness every three years, it would be worth investing in ergonomic improvements for at least 4156 thousand kronor in C-Class (cost of occupational injuries + reduced product waste) with repayment in one year and four months. Compared to the cost of the planned interventions of 3150 thousand kronor it was assumed well worth implementing planned changes. The conclusion from the study was that the intervention could be recommended intended to reduce the workload and the repetitiveness of the employees. / Syftet med studien är att stegvis, genom en kombination av olika metoder, undersöka vilka antaganden om arbetsmiljöekonomiska utfall som kan göras baserade på planerade belastningsergonomiska interventioner vid en avdelning inom Pfizer Health AB i Strängnäs. Studien bidrar med kunskap om hur antaganden om arbetsmiljöekonomiska resultat kan göras utifrån planerade belastningsergonomiska interventioner. Antagandena har baserats på biomekaniska beräkningar som gjorts utifrån ergonomimätningar med inklinometer.  Studien är viktig eftersom forskning har visat att dålig arbetsmiljö har en negativ påverkan på ekonomin i ett företag på olika sätt. Det kan t.ex. vara genom negativ påverkan på företagets produktivitet och kvalitet på det som tillverkas eller utförs eller ge ökad sjukfrånvaro. Inom studien rymdes tre metoder som tillämpats stegvis: 1) ergonomimätning, 2) biomekaniska beräkningar och 3) arbetsmiljöekonomisk analys. För att få fram underlag för ergonomimätningarna användes två inklinometrar som var fästa på arm och rygg på lång respektive kort försöksperson. De biomekaniska beräkningarna genomfördes genom användning av datorprogrammet ALBA. De arbetsmomenten som antogs vara mest belastande beräknades. Även ett arbetsmoment som kvarstod oförändrat efter intervention beräknades. Detta för att ge en bättre bild av hur arbetsbelastningen skulle bli efter intervention. Den ekonomiska analysen utgick till stor del från antagande om sjukfrånvaro till följd av tungt belastande arbete. Beräkningsmetoden som användes var ”Kvarvarande kostnader”. Metoden hjälpte till att räkna fram de kostnader företaget hade kvar när personal var frånvarande från arbetet. Resultaten från studien visade att genom antagandet om en långtidssjukskrivning var tredje år skulle det vara värt att investera i ergonomiförbättrande åtgärder för minst 4156 tkr i C-klass (kostnad för arbetsskador + minskat spill) med återbetalning på ett år och fyra månader. Jämfört med kostnaden för planerade interventioner på 3150 tkr så antas det väl värt att genomföra planerade förändringar. Slutsatsen från studien blev att interventioner kunde rekommenderas till att genomföra ergonomiinterventioner som syftar till att minska arbetsbelastning och repetivitet för de anställda.