Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket. Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen. Högstadieskolan placerar eleven utifrån vilken information lärare och rektor har om elevens förkunskaper. Gymnasieskolan använder sig av inskrivningssamtal och ett prov för att avgöra vilken grupp eleven ska vara. Studien visar också att oftast fungerar gruppsammansättningarna bra och det att det finns lämpliga nivåskillnader mellan grupperna gällande svårighetsgraden. Det som lärare och elever tycker gynnar den språkliga utvecklingen är mindre grupper där läraren kan fokusera mer på den enskilde individen. Det ger också eleven mer utrymme att tala och få feedback från kamrater och läraren.

<p>Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.</p><p>Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.</p>

<p>Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.</p><p>Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika.</p>

Forskning i kognitiv psykologi har påvisat att testbaserad inlärning genererar bättre hågkomst jämfört med att läsa om ett inlärningsmaterial. Detta fenomen kallas för testeffekten. Denna studie undersökte skillnader i hågkomst mellan testbaserad inlärning och repeterad läsning för olika tidsintervall, samt huruvida individuella variationer avseende arbetsminneskapacitet och personlighetsdragen ‘need for cognition’ och grit relaterar till testeffekten. 182 svenska gymnasieelever deltog i studien. Materialet som användes för att mäta testeffekten var 60 swahili-svenska ordpar. Varje deltagare exponerades för hälften av ordparen genom testbaserad inlärning, och den andra hälften genom repeterad läsning. Tre hågkomsttest utfördes (direkt efter inlärning, en vecka efter och fyra veckor efter) med både ordpar som inte hade testats tidigare (unika ordpar) och ordpar som var med i föregående hågkomsttest (som tillsammans med de unika ordparen utgör ackumulerade ordpar). Resultaten uppvisade en signifikant testeffekt vid samtliga hågkomsttest för både unika och ackumulerade ordpar. En regressionsanalys visade att arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, varken var för sig eller tillsammans, hade någon signifikant inverkan på testeffektens magnitud. Resultaten indikerar att testeffekten är robust för olika tidsintervall, samt att den är likvärdigt fördelaktig för personer som skiljer sig åt avseende arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, som har visats påverka inlärning i flera andra sammanhang. Dessa resultat adderar till den växande mängd vetenskapliga belägg som talar för testeffektens effektivitet och lämplighet som inlärningsmetod. / Research in cognitive psychology has provided evidence for retrieval practice as superior for retention compared to reading a to-be-learned material. This phenomenon is called the testing effect. The current study investigated differences in retrieval achieved by retrieval practice and by reading at different time intervals, and whether individual differences in working memory capacity and the personality characteristics ‘need for cognition’ and grit is related to the testing effect. The sample consisted of 182 Swedish students in upper-secondary school. The to-be-learned material was 60 Swahili-Swedish word-pairs. Each participant was exposed to half of the word-pairs by testing, and the other half by reading. Three retention tests followed (directly after learning, one week later and four weeks later) consisting of word-pairs not previously tested (unique word-pairs) as well as word-pairs from previous retention tests (which together with the unique word-pairs constitutes the accumulated word-pairs). Significant testing effects were found at each retention test for both unique and accumulated word-pairs. A regression analysis showed that working memory capacity, need for cognition and grit, neither separately nor combined, had a significant impact on the magnitude of the testing effect. The results indicate that the testing effect is robust for different time intervals, and that it is equally beneficial across individual differences in working memory capacity, need for cognition and grit, each of which has been shown to affect learning in other contexts. These results add to the growing amount of scientific support for the effectiveness and appropriateness of the testing effect as a learning method.

I föreliggande självstudie undersöker jag memorering på flöjt. Arbetet tar hänsyn till och jämför de passiva memoreringsmöjligheterna mellan flöjt och andra instrument. Infallsvinkeln är den från mig som flöjtist, och människa som genomgått en utmattningsdepression. Jag finner det mer sällsynt att se flöjtister framföra konserter utan notställ än andra musiker och detta arbete ämnar besvara möjliga orsaker till detta. Arbetet berör ytligt varför ett framförande gjort utan noter kan uppfattas som bättre. Olika strategier för memorering och inlärning används, samt bedöms utifrån vilka som gav bättre respektive sämre resultat. De verk som tas med i detta arbete är Kassouga av Makoto Shinohara, första satsen ur Sonata Op.25 av Philippe Gaubert samt första satsen ur Solosonat för flöjt i a-moll av Carl Philip Emanuel Bach. Strategier för memorering finner jag i litteratur som rör både memorering och inlärning samt intervjuer med andra musiker. Arbetet visar på effektiviteten av ett kinestetiskt inriktat lärande för memorering på flöjt, och hur minnesträning kan påverka den musikaliska förmågan, samt effekten av minnesträning för återhämtning från en utmattningsdepression. / This thesis will cover memorising music on flute, comparing passive memorisation tools between flute and other instruments. The angle of this thesis is based on my skills and experiences as a flutist, notably as someone who has endured burnout. In my experience, it is rare to see flutists perform without a score, compared to other musicians – I propose some reasons as to why this could be. The thesis suggests why a performance made without a score can be perceived as superior. Different strategies for memorization and learning are discussed and ranked based on how well they performed. These strategies are observed from literature that revolves around memorization and learning, including interviews with other musicians. This thesis demonstrates the effectiveness of the kinaesthetic learning style for memorization, how memory training affects musical ability and the effect of memory training for recovery from burnout. Works referenced in this thesis: Kassouga by Makoto Shinohara The first movement of sonata Op. 25 by Philippe Gaubert The first movement of the Solo Sonata for Flute in A-minor by Carl Philip Emanuel Bach

Att använda teknik för att underlätta lärande, eller tekniskt förstärkt lärande som det även kallas, är en metod som idag tillämpas i allt större grad. I den här rapporten undersöks metoden med tekniken talsyntes. Syftet är att se om den har en påverkan på memoreringsförmågan vid läsning. Grunden för den här undersökningen är befintlig forskning som visar på att vår inlärningsprocess kan effektiviseras genom att vi använder flera sinnen istället för ett ensamt. Således borde även memoreringen förbättras. I den här rapporten undersöks alltså huruvida den medietekniska produkten talsyntes ger en påverkan på hur fakta memoreras hos studenter.  För att undersöka det här fick två grupper av studenter läsa en faktamässigt rik text. Den ena gruppen fick även samtidigt lyssna på textens innehåll med hjälp av en talsyntes. Efter att deltagarna tagit åt sig texten fick de svara på flervalsfrågor om innehållet för att se hur väl de memorerat texten. Samma test skickades sedan ut efter tio dagar för att undersöka hur väl deltagarna kom ihåg faktan efter en längre tid. Resultaten från enkäterna, det vill säga antal rätta svar för de båda grupperna från bägge omgångarna, analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder, som ANOVA, för att se om det finns en påverkan av talsyntesen.  Resultaten tyder på att det inte finns någon signifikant påverkan av talsyntesen på förmågan att memorera fakta. Testerna visar att memoreringsförmågan överlag såg snarlik ut hos de båda deltagargrupperna. Däremot finns vissa frågor där gruppen som använde talsyntes hade noterbart fler antal rätt i jämförelse med dem som inte hade talsyntes. För vidare studier inom ämnet bör en undersökning göras i större omfång och under en längre tidsperiod för att få bättre mätningsresultat.

Barn i språkliga svårigheter kan ha svårt att lära sig ett främmande språk, i synnerhet engelska med sin djupa ortografi. De kan stöta på dessa hinder utifrån svårigheter på sitt modersmål. Samtidigt är problemet att det finns för lite tid för inlärning, tiden för engelskundervisning är begränsad i skolan. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur undervisningen i engelska kan tillgängliggöras för elever i språklig sårbarhet och vilka svårigheter som kan uppstå men även vad som fungerar. Vi har därför genomfört intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare kan undanröja hinder och göra engelskundervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. De intervjuade lärarna lyfte fram de svårigheter som de har uppmärksammat. De menade att det handlar om alltifrån språkängslan till hur delaktiga eleverna är under lektionerna. I resultatet framkom att eleverna upplevs som osäkra gällande uttal och stavning samtidigt framkom att uttalsträning inte får så stor del i undervisningen som stavning får. Flera av lärarna framhöll även tidsaspekten som ytterligare en påverkansfaktor vilken kan vara svår för dem att förhålla sig till. För att tillgängliggöra undervisningen och undanröja de faktorer som kan utgöra ett hinder för lärandet uttrycker lärarna vikten av tydliga stödstrukturer för innehåll och arbetssätt. De lyfter vikten av anpassning av undervisning och material utefter elevernas behov samt gruppens betydelse och vikten av goda relationer och trygghet. Detta kan i slutändan gynna alla elever.

The purpose of this qualitative study is to compare five teachers’ beliefs about their students’ learning of vocabulary and compare that with current theories and recommended practices in the field. The method for collecting data was semi-structured interviews with teachers who teach English in both lower secondary and upper secondary schools in Sweden. The data from these interviews were then analyzed by way of thematic analysis. The results were then compared with previous research in the field of vocabulary learning drawing on studies and works of researchers such as Stuart Webb and Paul Nation among others. The results reveal a lot of similarities with the latest research on vocabulary learning. The findings of this study also indicate some differences between teacher beliefs and research. Apart from research done in the field of vocabulary learning this study has also taken the proven experience of the teachers into account. Since this study is of a qualitative kind, these results cannot be generalized in regard to Swedish teachers of English as a group but rather what some of them portray when talking on the topic of vocabulary.

Det råder väldigt olika åsikter när det kommer till den berömda Mozart-effekten, som kortfattat har sin basis i att du blir smartare av att lyssna på hans musik. Vissa studier vill hävda ett samband mellan Mozart och inlärning medan andra avvisar det helt. Genom att utgå från en egen studie, samt teorierna Agentiell Realism och Situerad Kunskap, så introduceras alternativa syn- och förhållningssätt, som möjliggör en inblick i den komplexa natur vi befinner oss i - som i sin tur kan försvåra ställningstagandet i att värdera information som absolut sanning. De upptäckter som gjorts i denna studie tyder på att oändliga mängder av faktorer ligger till grund för att de erhållna resultaten ser ut som den gör - vilket också belyser de möjliga utfall som hade kunnat inträffa, än de som just inträffat. Vi belyser även vikten av subjektiva upplevelser, då dessa har en stor vikt i hur resultaten färgas - då samma resultat kan utläsas annorlunda, beroende på hur man som individ och grupp väljer att tolka dessa. Datan tyder då på att vi inte kan uppnå hela sanningen - bara en del av den. / There are a lot of different opinions regarding the Mozart Effect; which is based on you getting smarter by listening to his music. Some studies claim there is a connection between Mozart and learning, while some studies claim the opposite. By conducting our own study, incoperated with the theories Agential Realism and Situated Knowledge, a new approach emerges enabling a glimpse of the complex nature we are a part of - a glimpse which can aggrevate the standpoint on determine information as an absolute truth. Our findings suggest that infinite amounts of factors are involved regarding the evaluation of your results and findings - which also illustrates the possible outcomes that could have occurred, in addition to the current one. We also illustrate the importance of subjective experiences, as they are crucial to how the results are processed - the same results can be perceived differently, depending on how you as an individual or a group choose to interpret the data. Our findings suggest that we can not achieve the complete truth - only a part of it.