Uppsatsens syfte var att analysera och tolka tidigare forskning om elevers fysiska aktivitet kan bidra till förbättrat skolresultat. Med hjälp av systematisk litteratursökning tolkades tidigare forskningsresultat för att hitta eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat skolresultat. 39 av 700 artiklar plockades ut som granskades och djupare analyserades, där 8 artiklar slutligen ansågs vara mest relevant för den här litteraturstudien. Analyserade forskningsartiklar anses visa resultat på att fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat. Resultatet visade att fysisk aktivitet är en faktor som troligen påverkar elevers skolresultat med neutralt eller positivt utfall. Få indikationer visade på negativa associationer mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Analyserat och tolkat forskningsresultat visar att fysisk aktivitet kan vara ett viktigt verktyg till att förbättra elevers skolresultat genom förbättrat provresultat och betyg, där mest positiva förbättringar sker inom matematik och engelska. / Purpose of this systematic literature review was to examine whether physical activity can improve school performance of students. Systematic literature metod was used to examine previous research in the area, to find any association between physical activity and improved school performance. 39 of 700 articles were first included to be further examined, where 8 articles finally considered to be most relevant to this study. Analysed results of included articles showed that physical activity affect students school performance. The results showed that physical activity is a factor that likely affect students school results with neutral or positive outcomes. Few indications showed negative associations between physical activity and school performance. Analysed research shows that physical activity can be an important tool to improve students test scores and grades, with significant positive results especially in mathematics and english. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-03</p>

Jag har valt att skriva om ämnet modersmålsundervisning och dess betydelse för inlärning i övriga ämnen. Min tes är att modersmålsundervisningen är mycket betydelsefull för elevens inlärning även i övriga ämnen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever och lärare upplever undervisningen och hur modersmåludervisning också kan hjälpa elever att utvecklas i andra skolämnen. Metoden som jag har valt är kvalitativa metoder med frågor till lärare och elever. Lärarnas åsikter när det gäller modersmålsundervisningen är nästan lika. Det är brist på adekvata arbetsplatser som är ett stort problem för modersmålslärarna, samt bristande kommunikation fr ån retorer eller klasslärare. Modersmålslärarnas roll och kompetens tas inte på allvar. Det finns en del klagomål hos modersmålslärarna. Eleverna åsikt om modersmåls undervisning är olika på grunds av deras bakgrund.

Tidigare forskning har visat att kreativt matematiskt grundat resonerande (CMR) är en mer effektiv metod än algoritmiskt resonerande (AR) för att lära sig matematik. Kognitiv förmåga samt personlighet har också visats påverka inlärningen. Syftet med denna studie var att jämföra effekten av två olika matematiska inlärningsmetoder och undersöka deras förhållande till kognitiv förmåga samt personlighetsdraget Need for cognition (viljan att kognitivt elaborera). Två grupper bestående av  gymnasieelever (N = 132) fick öva med två olika metoder, AR eller CMR.. En vecka senare genomförde båda grupperna samma matematiktest. Resultaten visade att de som övat med CMR presterade signifikant bättre än de som övat med AR. Kognitiv förmåga predicerade resultat på matematiktestet i båda grupperna. Resultaten är linje med tidigare forskning. Need for cognition predicerade enbart testresultat i CMR-gruppen. / Previous studies have shown that creative mathematical grounded reasoning (CMR) is a more effective method than algoritmic reasoning (AR) when it comes to learning mathematics. Moreover cognitive ability and personality have been shown to impact on learning. The aim of the present study is to replicate previous studies where CMR, and the relation to cognitive ability, have been investigated, and to examine the impact of the personality trait Need for cognition (an individual’s tendency to engage in and enjoy effortful thinking) for learning. Two groups of upper secondary school pupils (N = 132) practiced with two different methods, CMR and AR. One week later both groups took the same mathematical test. The results showed that the CMR-group performed significantly better than the AR-group. Cognitive ability predicted results on the mathematical test in both groups. The results is in line with previous studies. Need for cognition only predicted test results in the CMR-group.

Bakgrund: Trots omfattande kriminalstatistik i Sverige registrerades inte alla de brott som ungdomar gjorde sig skyldiga till. Ett mörkertal antas finnas i de brott som ungdomar begick, framförallt gällande ungas våld i nära relation, då sannolikheten för rapportering var lägre. Tidigare forskning visade att attityden påverkades av bland annat uppväxtmiljö och vilka kompisrelationer som fanns. Ungdomsstyrelsen konstaterade att det fanns begränsat med studier om ungas våld i nära relation i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieungdomars uppfattning om hur de fått sina attityder till ungas våld i nära relation. Metod: En kvalitativ studie med en deduktiv ansats genomfördes och datainsamlingen skedde med tre fokusgrupper, där fem ungdomar ingick i varje grupp. Grupperna bestod av pojkar och flickor som gick sista året på gymnasiet. En tematisk analys användes vid kodning av materialet. Resultat: Majoriteten av ungdomarna var emot ungas våld i nära relation, dock fanns det undantag för när detta ansågs vara acceptabelt. Familj och vänner hade betydelse för de attityder ungdomarna erhöll, genom bestraffning och belöning påverkades ungdomarnas attityder i en viss riktning. Media tycktes haft en begränsad inverkan gällande attityderna. Diskussion: Undantagen för när våld i en nära relation ansågs vara acceptabelt kan bero på vad ungdomarna ansåg vara mest fördelaktigt. Vännerna kunde ha en mer betydande roll för attitydförändring än familjen, men detta påverkades av hur säkra ungdomarna var i sina attityder. Medias inverkan på attityderna diskuterades och Banduras sociala inlärningsteori applicerades. / <p>2016-06-01</p>

Syftet med denna studie är att besvara hur strategierna Repair och External Information Retrieval (EIR) används av spelare av varierande erfarenhetsnivå för att tackla impasse-drivna inlärningsmoment i actionplattformspel. En artefakt i form av en spelprototyp inom actionplattform-genren har skapats för att besvara frågeställningen. Studiens testgrupp bestod av tre mycket erfarna spelare, tre mellan-erfarna spelare och två icke-erfarna spelare. Testdeltagarna ombads att spela igenom spelprototypen och förklara hur de tänkte enligt think-aloud metoden. Intervjuer utfördes både innan och efter spelsessionerna för att avgöra deltagarnas erfarenhetsnivåer och tydliggöra varje deltagares bakgrund inom spel. Varje enskild spelsession spelades in med deltagarnas tillåtelse för att möjliggöra analys vid senare tillfällen. Studiens resultat var att de mer erfarna spelarna använde Repair oftare än mindre erfarna spelare, och att de presterade bättre när de gjorde det. Icke-erfarna spelare föredrog EIR, men det visades också att mindre erfarna spelare behövde mer detaljerad information för att utföra effektiv EIR.

För en speldesigner är det viktigt att ha kunskaper om hur människan fungerar. Det är av yttersta vikt vid skapande av spel att kontrollen fungerar som ett hjälpmedel för spelaren då det är verktyget för att kommunicera med spelet. Det här arbetet berör området att med hjälp av två små spel undersöka hur en person utan erfarenhet av Playstation kan lära sig att använda en spelkontroll utan att känna sig osäker på vilken knapp som ska tryckas ned eller vart på kontrollen rätt knapp sitter. Som underlag för den här undersökningen används teorier om automatiserade kognitiva processer vilket innebär att målet med undersökningen var att få försökspersonerna att komma till en punkt där knapptryckningarna sker per automatik. Spelaren skulle på så sätt eliminera de moment där han/hon måste tänka eller lokalisera för att genomföra rätt knapptryckning. Undersökningen visadetydliga tendenser om att träning ger bättre reaktionstider vilket visar påförbättrad kunskap om spelkontrollen, som är en Playstation 3 Dualshock3-kontroll. Dock gick det ej att konkret visa att någon av försökspersonernahade gjort knapptryckningarna till en automatiserad kognitiv process. Undersökningen visarockså att flera andra områden bör tillämpas för att få en mer tydlig bild av hur en person kan lära sig använda en spelkontroll. Bland annat kan motorik med händerna vara något att undersöka mer om samt att det hade varit positivt att göra undersökningen i kommersiella spel. Den här undersökningen som genomförts hade även blivit mer givande om den gjorts i en större omfattning, men visar ialla fall på tendenser om en positiv inlärningskurva.

Music is a subject in the school where variation can be used to include all students. The purpose of this study is to find out how teachers in the subject of music vary their teaching regarding children with learning disabilities. The result gives an idea of ​​how teachers choose to vary their teaching in order to gain a knowledge development among the students. This leads to how teachers think about individualized teaching and how this can be explored based on the syllabus. The discussion is a mapping with background, previous research, purpose and results. This is discussed with a focus on how the teachers, based on the syllabus and the pupils differences, plan their teaching.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap. Enkäten vänder sig till 86 verksammapedagoger i förskolan.Av de pedagoger som deltog i vår undersökning, var majoritetenförskollärare och barnskötare. Vårt resultat är präglat av jämförelsermellan dessa två yrkeskategorier och deras svar inom olika områden.RESULTAT: Resultatet behandlar pedagogers bakgrund, Läroplanens användning,pedagogers tankar om motorik, motoriska svårigheter, samtmotorikens betydelse för barns utveckling. / Uppsatsnivå: C

Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka. / <p>Matematik</p>

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. </p><p>För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.</p>