<p>Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv. Några andra områden som undersöktes var elevernas konceptuella förståelse av fysiken och lärarnas skattning av sina elevers fysikkunskaper. Några vanliga fel eleverna gjorde på vårt fysiktest var att de ”trodde” att strömmen ”förbrukas” genom de komponenter de passerar, att det krävs en viss kraft för att bibehålla hastigheten på ett föremål och att de förväxlade begrepp som massa och tyngd. Det visade sig att elevernas resultat på vårt fysiktest stämde ganska väl överens med lärarnas skattning av deras resultat. Enda undantaget var en uppgift som handlade om elektriska kretsar, som var mycket svårare än lärarna hade trott. Tjejerna var aningen bättre än killarna på vårt fysiktest. Det här gäller både för högstadiet och för gymnasiet. Då det här var en liten undersökning så är det svårt att dra några generella slutsatser från våra resultat. Våra teoretiska avsnitt behandlar olika undervisningsmetoder och deras effektivitet, den dolda läroplanen, minnet och några vanliga konceptuella fel inom fysiken.</p> / <p>The idea behind this master thesis was to analyze what could result in efficient teaching and efficient learning for both teachers and students. To conduct this kind of research a student and teacher survey was composed and applied both in senior levels of the nine-year compulsory school and in the high school. In the latter only students of natural sciences were examined. One of our questions at issue was based upon a comparison between the students’ actual knowledge in physics and their experienced or desired distribution of classes. Here we didn’t find any evident connections that could be related directly to the practice of certain teaching methods. There was however a vague positive connection, primarily in the senior levels of compulsory school, between the tests in physics and aspects like the opportunities for the students in exerting influence on the distribution of classes and their idea about the usefulness of their knowledge of physics in their future. Some of the other fields included in the research were the conceptual understanding of physics by the students and the estimation of their knowledge by their teachers. Some common errors made by the students in our physics test were that they “believed” that electric power is “consumed” by the components it passes through, that a certain force is required to preserve the velocity of an object, and that they confused notions like mass and weight. It turned out that the students’ results in our physics test corresponded quite well with how their teachers estimated their results. The only exception was a problem about electrical circuits, which was much more difficult than the teachers had thought. In our physics test the girls were slightly better than the boys and this was the case both in the senior levels of the compulsory school and in high school. Due to the fact that this was a small research, it is difficult to draw general conclusions from our results. Our theoretical sections are treating different teaching methods and their efficiency, the hidden curriculum, memory and common conceptual errors in physics.</p>

<p><strong> </strong></p><p>Syftet med följande arbete är att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlärning. Rapporten är sedd från lärarperspektiv då jag har intervjuat fyra lärare. Jag har som grund använt mig av William Glassers teori om inlärningsgrupper.</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lärare.</p><p> </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna ansåg att gruppen är mycket viktig för individens lärande och att grupper är livsviktigt då alla människor vill tillhöra en grupp, för att känna sig värdefull och nödvändig. Grupptillhörighet gör också att individen kan påverka sin situation och inte känna sig värdelös och maktlös.</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos. Jämförelse av andelen rätta svar på för- och efterdiagnos visade om det summativt blev någon skillnad resultatmässigt i de båda grupperna. Eleverna fick ingen hjälp av läraren under genomförandet av diagnoserna eller färdighetsträningen, däremot fick eleverna hjälpa varandra under färdighetsträningen.Resultaten visade att de tre grupperna ”samtliga elever”, ”samtliga flickor” och ”samtliga pojkar” hade bättre resultat i datorgruppen. I denna undersökning kan indikationen som resultaten ger till datoranvändningens fördel, ligga inom felmarginalen.</p>

<p>Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analys</p><p>Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundna</p><p>rörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever,</p><p>lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis &</p><p>Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som en</p><p>utvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansats</p><p>där data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativa</p><p>inslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig av</p><p>verktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss del</p><p>förklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevt</p><p>rörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd. Eleverna</p><p>upplever att det är roligt, de blir piggare och har lättare att koncentrera sig efteråt. Lärarna</p><p>upplever gladare och lugnare elever som har lättare att koncentrera sig. De upplever även en</p><p>ökad gemenskap och trivsel i gruppen samt att de själva mår bättre efter rörelseaktiviteterna.</p><p>Många av lärarna upplever att motorikträning har ett samband med inlärning av att läsa och</p><p>skriva. Det finns litteratur, forskning och teorier som stöder elevernas och lärarnas</p><p>upplevelser. Om rörelseaktiviteterna är en avgörande faktor till dessa upplevelser går inte att</p><p>bevisa eller fastställa i denna studie. Det behövs fler studier för att påvisa om och hur fysisk</p><p>aktivitet påverkar inlärning, tänkande och arbetsmiljö samt hur denna aktivitet ska utformas</p><p>och individualiseras.</p><p>Många viktiga insatser kan göras av olika människor i samhället för att bidra till möjligheter</p><p>för mer rörelseaktiviteter med syfta att förbättra folkhälsa och skapa ytterligare effekter som</p><p>att det exempelvis påverkar lär- och arbetsmiljön. En samverkan av insatser mellan föräldrar,</p><p>personal i skolan, idrottsföreningar, politiker och forskare blir förmodligen allra bäst för</p><p>individen.</p>

No description available.

Denna litteraturstudie undersöker hur datorbaserad inlärning påverkar lågpresterande elever i matematik. Syftet med denna studie är att göra en sammanställning av befintlig forskning, för att bidra med kunskap om hur datorbaserad inlärning kan förbättra förståelsen av matematik för elever med matematiska inlärningssvårigheter. Vidare jämförde och undersöktes effekterna datorbaserad inlärning beroende på om det används i form av spel eller instruerande undervisning. Resultaten visar att elever som använder datorer i undervisningen visade signifikant bättre resultat på eftertesten som gjordes i studierna. Den generella slutsatsen från denna studie är att det behövs mer forskning på området. Konsekvenser för framtida matematiska studier diskuteras. / This literature review has an interest to investigate how computer based learning affects low-performing students in mathematics. The purpose of this study is to make a compilation of existing research to contribute knowledge on how computer based learning can improve understanding of mathematics for students with mathematic difficulties. This also leads to an interest of comparing and investigate the effects of computer based learning depending on whether it is games or instructional teaching. Results show that students who use computers in their learning showed significantly better results on the posttests. Conclusions made in this study are that more research is needed. Implications for future mathematic studies were discussed.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

Denna undersökning vill ge en bild av hur det kan se ut i ett klassrum vad gäller användningen av språket på matematiklektionerna – varför använder vi flera olika ord för samma sak? Den vill även väcka tankar hos lärare och blivande lärare i matematik för skolans tidigare år samt även förskolan, om hur användningen av språket i matematiken kan komma att påverka eleverna vid senare studier. För att se hur det kan se ut så har en klass på mellanstadiet och deras lärare observerats och intervjuats. Resultatet visar att eleverna själva väljer att använda andra ord än de läraren och läromedlen på mellanstadiet använder. Samtal har även förekommit med förskollärare och föräldrar för att se hur dessa matematiska ord presenteras för eleverna innan de börjar sin skolgång.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.