Detta arbete undersöker sambandet mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Ordet dyslexi betyder svårigheter med ord. Att ha dyslexi innebär att man har problem med att lära sig läsa och skriva. Handikappet beror på en skada på hjärnan. Det finns olika typer av dyslexi. Alla barns motorik utvecklas efter ett särskilt mönster och avvikelser härifrån kan påverka inlär-ningen. Min huvudfråga är om det finns ett samband mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Tre stycken specialpedagoger och en lärare har intervjuats. Samtliga är kvinnor i åldern 35-50 år. Arbetet har resulterat i att jag kunnat konstatera att något direkt samband mellan handikappen inte finns. Däremot har både litteraturen och intervjuerna visat att den motoriska utvecklingen har ett samband med inlärningsförmågan.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna. Elevernas svar har även studerats och analyserats ur ett könsperspektiv. Lärarnas svar har i sin tur jämförts med elevernas och även dessa analyserats.För att nå syftet har vi använt enkät och observation som metoder. Undersökningsgruppen består av 169 elever i årskurs tre samt åtta lärare från de utvalda klasserna. Den litteratur som presenteras redogör för hur skolmåltiden och dess miljö har sett ut från år 1880 fram tills idag. Den tidigare forskningen skildrar även Maslows behovshierarki och andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Ett resultat av undersökningen visar att kosten har betydelse för elevernas lärande. Samtidigt kan inte lärarna se någon direkt skillnad på elevernas koncentrationsförmåga efter lunch, beroende på vad de blivit serverade under den. Det visar även att elevernas välbefinnande inte skiljer sig så mycket mellan flickor och pojkar. Slutsatsen i undersökningen är att en god matsituation är en av förutsättningarna för att eleverna ska kunna koncentrera sig och fungera bra i skolan för det optimala lärandet. Vi har även kommit fram till att våra föreställningar och normer för hur flickor och pojkar är, inte stämmer överens med resultatet från undersökningen ur ett könsperspektiv.

SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är CeciliaCederholm och Sofia Gullwi.Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser attsynliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen:· Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara försig själva ska utformas för att de ska trivas bra där?Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuseratpå vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genomfrågeställningarna:· Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande?· Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan?Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-,Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur. Iuppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen harskett genom sex intervjuer med pedagoger och 21 intervjuer med barn i tre till femårsåldern.Resultatet visar att både barn och pedagoger har bekräftat vikten av lugna aktiviteter.Ofta beskriver barnen andra platser än de, av pedagogerna, utsedda rummen för vila.Andra slutsatser är att det behöver finnas en balans mellan aktivitet och vila för attbarnen ska må bra.

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss. Musik skapar reaktioner och beteenden som kan användas när barn lär sig att använda sina röster, kroppens rörelser och sitt ordförråd. Musik och sång är ett sätt för barn att uttrycka känslor och samhörighet med andra. Det finns också forskning som visar att musik gagnar barns kognitiva utveckling och deras inlärningsprocess. Denna uppsats är en analys av tidigare forskning och professionella och intuitiva åsikter från skolpersonal som arbetar med barn mellan fem och sju år. Resultatet från mina kvalitativa intervjuer visar att skolpersonalens erfarenhet stämmer överens med det som framkommer i forskningen vad gäller musikens främjande inverkan på barns språkutveckling. Forskare menar att musiken och språket har gemensamma rötter. Rytm, pauser och tonhöjningar har stor betydelse för talspråket. Sång och musik ger barnen ännu ett verktyg att uttrycka sig och att använda sin röst på olika sätt. Det har varit svårt att, i litteratur och intervjuer, hitta nackdelar med undervisningsmetoden. Detta i sig kan tyda på att det finns för lite forskning som på ett objektivt sätt tar sig an ämnet.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, dialogiskt klassrum och learning by doing. Vidare har intervjuer med de berörda lärarna genomförts. Även observation av undervisningen har gjorts för att se vilka arbetssätt lärarna använder. Resultaten och de slutsatser arbetet med uppsatsen har gett är att lärarna arbetar med olika metoder för lärande. De är både medvetna och omedvetna om vilka metoder de använder. De undervisar på ett likartat sätt då de anpassar undervisningen efter vilka klasser och elever de arbetar med.

Ljudboken har under de senaste åren haft en stark framväxt i samhället och blivit ett vanligt bokformat. Kurslitteratur i formatet är något begränsat, men det finns en önskan hos studenter att ha tillgång till kurslitteratur i ljudboksformat. Studiens syfte är därför att undersöka hur påverkas effektiviteten av studenters inlärning av läromedlen ljudbok och tryckt bok. Hög effektivitet definieras som att lära sig mycket på kort tid. Då människor har olika sätt de föredrar att lära sig på, så kallade lärstilar, undersöktes en koppling mellan detta samt studenternas vanor och effektiviteten. Tidigare forskning visar på olika resultat gällande huruvida läromedel i textformat och ljudformat påverkar inlärningens effektivitet, samt lärstilar och studenters vanors påverkan på inlärningen. En fallstudie utfördes på studenter från KTH där studenterna fick både läsa samt lyssna på kapitel ur en faktabok och sedan genomföra ett prov på båda kapitlen. Studenternas lärstilar samt deras läsoch lyssnarvanor undersöktes även. Studien visar att ingen signifikant skillnad i hur mycket man lär sig från en tryckt bok och en ljudbok finns. Däremot finns det en signifikant skillnad i tidsåtgången, där en tryckt bok är ett mer effektivt läromedel för inlärning än en ljudbok. Studiens resultat indikerade på att det fanns en korrelation mellan studenternas styrka i den auditiva lärstilen samt deras lyssnarvanor och hur väl de presterade på proven, men korrelationen visade sig vara statistiskt insignifikant. En tryckt bok visade sig alltså vara mer effektiv än en ljudbok då den gick fortare att läsa. Däremot kan ljudböcker beroende på situationen och personen, vara ett bra alternativ till tryckta böcke borde även göras tillgänglig som ljudböcker. / Audiobooks have in recent years had a strong growth in society and have become a common book format. Course literature in the format is somewhat limited, but there is a desire among students to have access to course literature as audiobooks. The aim of the study is therefore to investigate how the efficiency of learning for students differs between audio books and printed books. High efficiency is defined as being able to learn a lot in a short time. To understand how the efficiency of students’ learning is affected by their habits and their preference of learning, also known as their learning style, a correlation between these was explored. Previous research shows different results regarding whether course literature in text format and audio formats affect the efficiency of students’ learning, as well as if there is a correlation between learning styles and student habits. A case study was conducted on students from the Royal Institute of Technology where the students read and listened to chapters from a non-fiction book and then wrote a test on both chapters. The students’ learning styles and habits were also examined. The results show that there is no significant difference in how much students learn from a printed book and an audiobook. However, there was a significant difference in time, where a printed book is more effective for learning than an audiobook. The results of the study indicated that there was a correlation between the students' strength in the auditory learning style as well as their listening habits and how well they performed on the test, but the correlation proved to be statistically insignificant. A printed book proved to be more effective for learning than an audiobook, since it was less time consuming. Although, depending on the situation and the person, audiobooks may still be a good alternative format for course literature and the study concludes that course literature should also be made available as audiobooks.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder. Resultatet visar att de största skillnaderna är tid som avsätts till grupparbeten, antal studiebesök som görs, hur ofta gästföreläsare används, hur många muntliga redovisningar som görs, hur ofta eleverna får uppgifter som ger mening för andra att lösa och sist hur läraren betygsbedömer kursen. Några likheter som kom fram är att grupper blandas, kollegors material används mycket lite, infärgning av kurser samt infärgning av ämnen gör de flesta och de flesta lärare förklarar nya begrepp och metoder muntligt för eleverna. Det kom även fram punkter som verkar vara helt oberoende av lärartyp. Slutsatsen som vi kom fram till var att karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna har vissa skillnader mellan varandra men som de kan använda till att lära av varandra i den egna undervisningen.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa?Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga. Det är märkbart i och med att eleverna lättare klarar av att vara fokuserade på lektionerna. Nyckelord: Idrott och hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, motorik,

Studien har till syfte att ta reda på hur fem olika förskollärare tänker kring betydelsen av inomhusmiljön som främjande för barns lärande och utveckling. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Verksamhetens synsätt på barns inlärning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lära och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benämna teorier utifrån det utvecklingspsykologiska forskningsfältet då dessa teorier har påverkat samhällets barnsyn. Studiens slutsatser visade på att miljön en viktig resurs i verksamheten. Den bör, enligt förskollärarna, vara föränderlig tillsammans med barnen. Det är även fördelaktigt om miljön erbjuder olika aktiviteter som gynnar det individuella barnets utveckling och lärande. Förskollärarna fick vid intervjun beskriva sin idealiska arbetsmiljö, vilket gav oss många intressanta svar. Deras olika perspektiv kan utveckla nya tankar och idéer till vår framtida yrkesroll som förskollärare.