Studiens syfte var att undersöka om föräldrars syn på minderårigas alkoholkonsumtion samt om deras uppväxt och erfarenheter med alkohol påverkar deras barns alkoholvanor. Metoden som användes för att besvara detta var tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har ett eller flera barn som är minst tolv år gamla, de frågor som ställdes berörde deras egna uppväxt i relation till alkohol, deras nuvarande syn på alkohol bland unga samt om deras barns alkoholvanor. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna som deltog i studien upplever att deras alkoholvanor har blivit påverkade av deras egna föräldrars vanor samt att det är möjligt att det har påverkat eller kommer påverka deras barns alkoholvanor i framtiden vilket kan förklaras utifrån studiens teoretiska utgångspunkter social inlärning och socialt arv. Föräldrarna upplever att dagens barn och unga dricker mer än förut vilket säger emot nypublicerad forskning. Den slutsats som kan dras är att föräldrarna även upplever sig ha mer kontroll över sina barns alkoholvanor än vad deras egna föräldrar hade när de var unga då det exempelvis nu finns sociala medier och mobiltelefoner föräldrarna kan använda sig av. Ännu en slutsats är att socialt arv och social inlärning är en möjlig anledning till att föräldrar och barns alkoholvanor har stora likheter med varandra. Detta har implikationer för socialt arbete, inte minst i samarbete med skolan, för att tidigt kunna hjälpa unga i riskzon för alkoholproblematik.

Medical education aims at forming students’ professional identity. This includes skills and attitudes such as communication and teamwork skills. One of the thesis’ aims is to identify students’ typical difficulties with learning communication skills, and to understand how these affect their identity development. Group discussions of student-patient interviews were video-taped, and selected discussions were transcribed and analyzed. Students had difficulties in establishing trustful relationships with their patients, asking about sensitive topics, responding empathetically, and with applying formal structures to the consultation. Students’ professional identity was supported by peer students’ and teachers’ comments, which created a common language and fostered selfmonitoring abilities. Another aim was to study the relationship between students* attitude towards communication training, group learning, and their self-regulatory skills. In a survey study, established instruments were combined with a new questionnaire. Four medical schools participated – two with traditional and two with problem-based curricula – in Sweden and Germany. Statistical analyses revealed that female students were more positive towards learning communication skills than male students were. Good self-regulatory skills were related to a positive attitude towards group learning and clinical experience before academic studies. It was concluded that early clinical experience benefits students’ selfregulated learning, and promotes a positive attitude towards communication training. Awareness of typical difficulties can facilitate the acquisition of coping strategies. / Medicinsk undervisning syftar till att forma studenternas professionella identitet. Den omfattar färdigheter och inställningar, t.ex. kommunikationsfärdigheter och förmågan att arbeta i grupp. Ett av avhandlingens syften är att identifiera studenternas typiska svårigheter med att lära sig färdighet i läkar-patient kommunikation samt att förstå hur den påverkar identitetsutvecklingen. Gruppdiskussioner av student-patient intervjuer videofilmades, utvalda diskussioner transkriberades och analyserades. Studenterna berättade om svårigheter med att etablera förtroliga relationer med patienterna, att prata om känsliga ämnen, att visa empati och att använda intervjumallen. Den professionella identiten stöttas av studenternas och lärarnas kommentarer, vilka bidrar till ett gemensamt språk och förmågan till själviakttagelse. Andra syftet är att undersöka sambandet mellan studenternas inställningar till kommunikationsfärdigheter och grupparbete, samt deras förmåga till självreglerat lärande. I en enkätundersökning kombinerades befintliga instrument med ett nytt frågeformulär. Fyra medicinska fakulteter deltog: två med traditionella och två med problembaserade undervisningsmetoder, en av varje i Sverige och i Tyskland. Statistiska analyser visade att kvinnliga studenter är, jämfört med manliga, mer positiva till att träna upp kommunikativa färdigheter. Förmågan till självreglerat lärande var relaterad till en positiv inställning till gruppinlärande och till klinisk erfarenhet innan studierna påbörjas. Slutsatsen är att tidig klinisk erfarenhet fostrar självstyrt lärande och en positiv inställning till kommunikationsträning. Medvetenhet om typiska svårigheter kan underlätta för studenter att anamma strategier att hantera dessa.