This is a paper that discusses the different information activities made on the Twitter webbsite by Stockholm city library. What type of information does the library focus on publishing and retweeting on Twitter? How is the tone of voice and the content in the dialogues between the library and their followers on the Twitter webbsite?The @ssbnu is examined by using a qualitative content analysis to categorise different information activites and find out wich information is given priority to. The paper aims to deepen the understanding for how the public library describes itself through the publications made on the Twitter webbsite in order to aid public libraries in developing their activities on social media.The paper show that by having an editor at the library actively working with Twitter there is a more wivid communication between followers and more often communication in the form of dialogue between the followers and the library. The content of the tweets and retweets are still traditional, focusing on reading fiction, the librarys own events and the library as a physical buildning.

Undersökningen är en kvalitativ studie som studerar vad skolorna anser behövs för yrket elevassistent och dess uppdrag. I uppsatsen lyfts 40 annonser fram från skolor som söker elevassistenter. Rådata, vilka kvalifikationskrav som skolorna formulerar i sina annonser, sorteras, kategoriseras och bearbetas med en innehållsanalytisk metod. Skolorna i studien förstås som rationella aktörer utifrån teorin om rationella val. Annonserna reflekterar vad den anställdas kompetens bör vara för att utgöra maximal nytta enligt skolan och studeras med ett perspektiv analytiskt förhållningssätt som symptom över vad skolorna anser är nödvändigt för att klara av yrkets uppdrag. Resultatet av undersökningen visar att drygt en fjärdedel av skolorna inte hade krav på utbildning. Ungefär hälften av skolorna begärde specifik eller övergripande erfarenhet/kunskap hos den sökande. Utifrån resultatet i denna studie anges det att en del svenska skolor idag har olika syn på behörighetsbehovet hos yrket elevassistent och verkar behöva tydligare ramar för yrkesrollen samt uppdraget.

No description available.

No description available.

In this study suicide reporting in the swedish evening- and morning papers was compared during a six month coverage. The purpose of this study was to see what similarities and differences that existed in the two different types of newspapers. The content of suicide reporting are important given that several studies show that suicide reporting can influence copycat suicides, where people who take part of the media content can be influenced to copy a reported suicide. A quantitative content analysis was used over six months of suicides articles in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results showed that evening and the morning papers in many ways has similar suicide reporting, the differences that existed was that evening papers to a lesser extent than the morning papers reported on informative articles and evening papers has more articles about suicide events. Evening papers have more frequent articles about suicidal thoughts, and widely known persons attempted to commit suicide, than the morning papers. Both morning and evening newspapers have more cases of suicide where non-famous people were reported. Results from previous studies shows that newspapers report more frequently about suicide methods who are sensational and deviant than if the methods that are commonly used in real life. The picture is consistent with the results from this study, which the newspapers do not describe reality but portray it. Dagens Nyheter is a magazine who stand out in parts of the results. The newspaper has a lower suicide reporting and give suicidal content less space. When the paper touches the subject, it is usually to educate or provide information. Common to all the newspapers in the sample is that they usually monitor suicide by suicidal events.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Elva äldre personer intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De äldre hade en övervägande positiv attityd till läkemedel och kände sig trygga med sin medicinering. De som använde flera ordinerade läkemedel tyckte att medicinerna hade haft avsedd verkan. Negativa till läkemedel var de som inte använde eller använde ett fåtal läkemedel. Alla med flera ordinerade mediciner hade drabbats av biverkningar men såg det inte som något stort problem. Utbytesmediciner upplevdes övervägande negativt. Informationen från läkaren uppfattades som god av de flesta medan några tyckte att den varit bristfällig. Farmaceuter uppfattades trovärdiga av halva gruppen medan hälften inte hade någon direkt uppfattning. Läkemedelsreklam påverkade inte de äldre. Hela gruppen kände till naturläkemedel men mindre än hälften använde det. Slutsats: Äldre var övervägande positiva till läkemedel och kände sig trygga. De hade anpassat sig till de problem och de speciella svårigheter som medicineringen innebar för dem och accepterade situationen.

Abstrakt Bakgrund. Småbarnspappor har intervjuats om deras erfarenheter att vara pappa. Olika resultat har framkommit, däribland att faderskapet inneburit en omställning i livet. Det har varit ansträngande, men även glädjefyllda moment. Av olika stöd som utformats för papporna, handlar det t ex om att samhället ger dem bidrag. Med betoning på Sverige och även Europa, än övriga länder i världen. Mot bakgrund till svenska folkhälsopolitiska i mål som utvecklats, med syftet för bl a familjen, att öka jämlikhet i vård- och omsorgsfrågor gällande barnet. Syftet med denna studie var att belysa småbarnspappors känslor i föräldraskapet Metod. Sex informanter hade rekryterats för att söka svar, genom att öppna frågor ställdes, t ex om småbarnspappalivet. Telefonintervjuer genomfördes. Analys. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Småbarnspapporna hade känt varierande känslor med sitt barn. Bland känslostormarna återfanns känslor som sträckte sig från kamp, ansträngande till positiva stunder tillsammans med sitt barn. Papporna hade känt det lätt att finna givande stöd, men där fanns även svårigheter att finna stöd. Hindren kunde kännas ansträngande. Fäder belyste att inte känt sig bli tagen på allvar. Barnhälsovården fick av informanter såväl positiv kritik, men även negativ kritik. Implikationer. Barnhälsovårdens organisation visades ha teoretiska möjligheter att hjälpa småbarnspappor i känslor av exempelvis trångmål. / Abstract Background. Fathers of young children were interviewed about their experiences of fatherhood. Various experiences emerged, including that of fatherhood representing a major adjustment in life. Fathers experienced difficult, but also joyful, times. Fathers are offered various kinds of support. This includes economic contributions from society. This support is particularly well developed in Sweden and other western European countries compared to the rest of the world. The objectives of Swedish public health policy were developed to help families achieve greater equality within the family, concerning the child’s well-being. The aim of this study was to illustrate what fathers themselves had to say about equality and the experiences of fatherhood. Method. A qualitative method was used. Telephoneinterviews were accomplished. Six fathers were interviewed and data was gathered. Analysis. The material were analysed using qualitative content analysis. Results. Fathers felt a range of feelings about their children. These included role strain and difficulties, but also positive moments spent with the child. Fathers found it easy to access support, but also mentioned some obstacles, which some fathers felt more stressful. Child health care services received both praise and criticism concerning the support provided. Some fathers stated that they did not feel they were taken seriously. Implications. As shown by the evidence in the study, the child health care services also had the potential to improve the support offered to fathers in times of distress. Keywords: Content analysis, experiences, fathers of young children, infant, support.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.

Introduktion: Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare. Bakgrund: Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier; upplevelser- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., attityder- synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., relationer- omvårdnadsrelationer, privata relationer., utbildning- behov av utbildning, utbildningens effekt. Diskussion: Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder. Slutsats: För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.