Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning kring egenvård vid psykisk ohälsa finns och visar stora fördelar på patienters hälsa och välbefinnande, men det vårdvetenskapliga perspektivet i forskningen saknas. Teoretisk referensram: Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters egenvård vid psykisk ohälsa. Metod: Studiens metod är kvalitativ och induktiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät och riktat sig till sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskornas olika uppfattningar om egenvård, att främja sin hälsa, lindra sin ohälsa och lära känna sig själv. Erfarenheterna av att främja egenvård delades in i tre kategorier: att utgå från patientens förutsättningar, att stödja patientens egenvård och att se utvecklingsmöjligheter inom vården. Slutsats: Beroende på vad sjuksköterskan uppfattar som egenvård och väger in i bedömningen av patientens förutsättningar så kan sjuksköterskans omvårdnad riktas olika. En holistisk syn på egenvård och fokus på människans resurser samt utvärdering av patientens hälsa, välbefinnande och återhämtning förespråkas som en röd tråd genom sjuksköterskans omvårdnad. / ABSTRACT Background: Research about promoting self-care at mental illness are showing great benefits to patients' health and well-being, but the caring science perspective in research is lacking. Theoretical Framework: Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory of Nursing. Objective: To describe nurses' experiences of promoting self-care of patients with mental illness. Method: The study's methodology is qualitative and inductive. Data has been collected by a survey and directed to nurses in psychiatric healthcare. The material has been analyzed using a qualitative content analysis. Result: The result describes nurses’ different perceptions of self-care, to promote your health, alleviating your illness and knowing yourself. Experience of promoting self-care were divided into three categories: to start from the patient's conditions, to support patient self-care and to ensure development opportunities in healthcare. Conclusion: Depending on what nurses perceive as self-care and put in the assessment of the patient's conditions may be directed to the nursing care. A holistic approach to self-care, a focus on the human resources and the evaluation of the patient's health, well-being and recovery is advocated as a theme through the nursing care.

Bakgrund: Filippinerna bedriver både statlig och privat sjukvård där den privata sjuksjukvården är det dyraste alternativet. Rapporter visar att sjuksköterskor ansvarar för upp till 60 patienter åt gången och att en säng på sjukhuset ibland delas av flera patienter på grund av resursbrist Syfte: Syftet med studien var att belysa filippinska sjuksköterskors uppfattning av vården på Filippinerna Metod: En empirisk studie med kvalitativ forskningsmetod där nio sjuksköterskor på privata och regeringsstyrda sjukhus i Cebu, Filippinerna intervjuades. Resultatet analyserade sedan med manifest innehållsanalys Resultat: Av sjuksköterskorna som intervjuades upplevde alla utom en, stress på sin arbetsplats. Majoriteten av sjuksköterskorna hade funderingar på en utlandsflytt där arbetsmiljö, underbemanning, ekonomi och hör överbelastning låg som grund Slutsats: Det filippinska sjukvårdssystemet har enligt studiens resultat brister som får konsekvenser för personal och patienter. Sjuksköterskornas situation ledde till stress och missnöja. En av flera stressfaktorer var att patienter som inte kunde betala för sig uteslöts från vården, ett faktum som fick följer som dödsfall.

<p>Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan.   Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö. Vidare visade den narrativa analysen att eleven gestaltades, antingen implicit eller explicit, i första hand som offer men även som hjälte, syndabock eller förövare. Inspektörernas beskrivning av elevens roll i relation till fenomenet skolproblem ger upphov till olika tolkningsmöjligheter, vilket i sin tur möjligen kan försvåra skolutvecklingsarbetet.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore and develop knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities, based on the residents' perspectives. Methods: Three studies are based on a new Swedish questionnaire (SHPD) containing preconceived questions (Studies I-II) and two open-ended questions (Study III), while two studies are theory-generating (Studies IV-V). I - the psychometric properties of SHPD (ICC, descriptive statistics, factor analysis); II - the degree and predictors of housing satisfaction (descriptive statistics, logistical regression analysis); III - the best and worst in housing situation (qualitative content analysis); IV-V - Classic grounded theories about people with psychiatric disabilities, living in supported housing (IV) and in ordinary housing with housing support (V). Results: The results show good psychometric properties for SHPD, a generally high degree of housing satisfaction, and reveal security, privacy and choice as important predictors for satisfaction. Life in supported housing is shown to be characterized by constant togetherness, limited self-determination and violated integrity. Being deprived of self-determination emerged as the main concern for residents, who handle this through striving for meaning. Life in ordinary housing with housing support is shown to be characterized by independence, self-determination, loneliness, and sometimes lack of support. The impossible mission in everyday life emerged as the main concern for residents, who deal with this concern through mastering everyday life. The housing support staff are important facilitators in the process of mastering everyday life, and the continuity of housing support is a prerequisite for the process to succeed. Conclusions: The thesis contributes knowledge about the housing situation for people with psychiatric disabilities. The thesis raises awareness of a need for changes in housing support services towards housing forms and support that strengthen the residents' integrity and autonomy. The individuals' experiences need to be considered in planning and performance of housing support services, and security, privacy, choice, social support and continuity in housing support need to be prioritized.

Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.

Kommunikationsbranschen har belysts som en betydelsefull och normskapande aktör vad gäller Corporate Social Responsibility (CSR) som utformare av budskap i viktiga samhällsfrågor. Med bakgrund i detta syftar uppsatsen att beskriva vad inom CSR som ges fokus, vilka intressenter som kommunikationsbyråer vänder sig till och varför det kommuniceras i den utsträckning det gör i årsredovisningar och på hemsidor. En innehållsanalys av 20 svenska byråers hemsidor och årsredovisningar har genomförts, där tio stora samt tio byråer nischade inom hållbarhet studerats och analyserats med hjälp av teorier kring hållbarhet, samt intressent- och legitimitetsteorin. Slutsatsen är att det förekommer skillnader inom den svenska kommunikationsbranschen i hur CSR kommuniceras. Av de byråer som ingått i vår undersökning är det främst de nischade byråerna som aktivt engagerar sig i och kommunicerar CSR.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.