School of Economics, Diss.--Helsinki, 2008. / Enth. 5 Beitr.

Univ., Diss.--Münster (Westfalen), 1999.

Univ., Diss.--Göttingen, 2001.

Projekt har använts av människor sedan början av sin tid och är idag en vanlig arbetsform bland många branscher och organisationer. Projekt är inte bara effektiva när det kommer till att åstadkomma resultat utan också för att implementera organisatoriska förändringar och anses således spela en viktig roll i införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Projekts användbarhet har lett till att en stor mängd forskning dedikerats till ämnet projektledning vilket bland annat bidragit med en nyanserad portfolio av projekttyper och projektmetoder. Däremot har den inte försett organisationer med en förståelse för varför så många finns och hur man väljer bland dem. Forskning pekar också på att det finns ett positivt samband mellan framgångsrika projekt och lämplig projektmetodik vilket indikerar att valet av projektmetod har en stor betydelse för projektframgång och därmed också införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Fortfarande vet vi väldigt lite om just processen att välja projektmetod. I litteraturen inom innovationsdiffusion, däremot, har man sedan långt tillbaka sökt förklaringar till varför organisationer väljer att adoptera eller avvisa innovationer och bidragit med flera teorier inom detta ämne. Målet med denna studie var därför att undersöka om innovationsdiffusionsteorier är applicerbara i ett projektmetodsammanhang och i vilken utsträckning hållbar utveckling används som bedömningskriterium med syftet att försöka beskriva vad som ligger bakom organisationers val av projektmetod. Detta har inneburit en identifikation av påverkansfaktorer inom ramen för dessa teorier, för att avgöra deras relevans i sammanhanget, samt inom hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats på teori tillämpades och data ackumulerades via intervjuer från både näringslivsanställda och forskare. Resultatet indikerar att valet av projektmetod bland organisationer med stor sannolikhet påverkas av ett flertal yttre faktorer: 1) Makthavande organisationer som hämmar företag att jobba agilt genom offentlig upphandling 2) Konsultfirmor som ”säljer” olika projektmetoder genom deras kapacitet att övertyga 3) Media som influerar beslutsfattare genom dess förmåga att skapa och kapa trender och 4) Andra organisationer som influerar andra beslutsfattare att imitera deras val av projektmetod genom deras positiva resultat eller egenskaper. / Projects have been used by people since the beginning of their time and are now a common form of work among many industries and organizations. Projects are not only effective when it comes to achieving results but also for implementing organizational changes and are thus considered to play an important role in the introduction of sustainable development among organizations. The usefulness of projects has led to a large amount of research being dedicated to the topic of project management, which has, among other things, contributed with a nuanced portfolio of project types and project methods. However, it has not provided organizations with an understanding of why so many exist and how to choose between them. Studies also indicate that there is a positive relationship between successful projects and appropriate project methodology, which indicates that the choice of project method has a great importance for project success and thus also the introduction of sustainable development among organizations. Still, we know very little about the process of choosing a project method. In the literature on the diffusion of innovations, however, researchers have sought explanations for why organizations choose to adopt or reject innovations and contributed with several theories in this subject. The aim of this study was therefore to investigate whether innovation diffusion theories are applicable in a project method context and to what extent sustainable development is used as an assessment criterion with the purpose of trying to describe what lies behind organizations' choice of project method. This has involved identifying influencing factors within the framework of these theories, to determine their relevance in the context, as well as within sustainable development. A qualitative research method with a deductive approach to theory was applied and data was accumulated via interviews from both business employees and researchers. The result indicates that the choice of project method among organizations is very likely to be influenced by a number of external factors: 1) Powerful organizations which inhibit companies from working agile through public procurement, 2) Consultancy firms which "sell" different project methods through their capacity to convince, 3) Media which influence decision makers through its ability to create and cut trends and 4) Other organizations which influence decision makers to imitate their choice of method trough their positive results or attributes.

The increased determination to tackle the climate change has resulted in an increased importance of environmental friendly innovations. However, these types of products have a tendency to diffuse slowly into markets. Yet, the actual way through which firms succeed in bringing sustainable innovations to the market is relatively unexplored. The electrochromic window is an eco-innovation that despite its relatively superior technology and potential to reduce the energy consumption of the building sector has had relatively slow market diffusion. The aim of this thesis is hence to analyze the difficulties related to adoption and diffusion of eco-innovations. The purpose is to identify prerequisites that can improve the electrochromic window’s prospects of successful diffusion, and show how increased understanding of the factors/attributes that affects adoption and diffusion of eco-innovation can be used to improve the share of environmental friendly products on the market.  The findings are based on data from multiple research methods, such as a literature review, an analysis of the market for window/façade applications, basic building simulations, a simplified life cycle assessment, and cost-effectiveness calculations. This data is used to evaluate the electrochromic window’s performance relative eight factors/attributes that is argued to affect adoption and diffusion of eco-innovation. The main conclusions are that the electrochromic window performs well relative most of the identified factors and should hence have good prospects of being adopted within the building sector. Also, even though the electrochromic window has a high energy-saving potential due to its effect on buildings’ cooling need, the findings indicate that the window’s main benefit is its ability to ensure an unobstructed view. As a result, the window can provide both significant economic benefits as well as health benefits and thus also be beneficial for the society. However, since the benefits of the window are not communicated well to customers, there is currently a hesitance to adopt the window. Consequently, it is suggested that further research should be devoted to the understanding of needs and wants of the potential adopters and to prove the benefits of the window relative these needs and wants. Extra devotion should be given to the benefits of the unobstructed view since this could be the niche that separates the electrochromic window from currently established solar shading solutions on the market. / Den ökande beslutsamheten att möta klimatförändringarna har bidragit till att miljövänliga innovationer har blivit allt viktigare. Dock har den här typen av innovationer en tendens att spridas långsamt på marknaden. Trots detta är vetskapen kring hur företag egentligen lyckas med att introducera hållbara innovationer på marknaden relativt outforskat. Det elektrokroma fönstret är en miljövänlig innovation som trots sin relativt överlägsna teknologi och potential att minska byggnadssektorns energiförbrukning har haft en relativt långsam spridning. Syftet med detta arbete är därför att analysera de svårigheter som är relaterade till anammande och spridning av miljövänliga innovationer. Avsikten är att identifiera förutsättningar som kan förbättra det elektrokroma fönstrets förutsättningar att anammas inom byggnadssektorn, samt att visa hur en ökad förståelse kring de faktorer/attribut som påverkar anammande och spridning av eco-innovationer kan användas till att öka andelen miljövänliga innovationer som tas upp och sprids på marknaden. Resultaten är baserade på data från flera olika forskningsmetoder så som en litteratursökning, en analys av marknaden för fönster/fasadapplikationer, grundläggande byggnadssimuleringar, en enklare livscykelanalys, samt kostnadseffektivitetsberäkningar. Dessa data används sedan för att utvärdera det elektrokroma fönstrets prestanda relativt åtta faktorer/attribut som hävdas ha påverkan på anammandet och spridningen av miljövänliga innovationer. De främsta slutsatserna av arbetet är att det elektrokroma fönstret presterar väl relativt de flesta av de identifierade faktorerna och bör därför ha goda framtidsutsikter för att bli anammad inom byggnadssektorn. Resultaten visar även att trots att fönstret har en hög energibesparingspotential tack vare dess påverkan på behovet av komfortkyla, så är det dess förmåga att tillhandahålla en fri utsikt som är dess största fördel. Denna fördel medför att fönstren kan bidra till både ekonomiska fördelar så väl som hälsofördelar vilket gör dem fördelaktiga för hela samhället. Dock, eftersom dessa fördelar inte väl förmedlade så finns det i nuläget en tveksamhet till att anamma fönstret. Följaktligen föreslås det att fortsatta studier bör ägnas åt att öka förståelsen kring kundernas önskningar och behov samt att bevisa fönstrens fördelar relativt dessa. Särskilt fokus bör ägnas åt värdet i att tillhandahålla fri utsikt då detta kan vara den nisch som särskiljer de elektrokroma fönstren from de redan etablerade produkterna på marknaden.

Univ., Diss.--Hohenheim, 2002.

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

Die vorliegende Arbeit befasst sich mit Innovationsdiffusionsmodellen und deren Anwendung in der Marketingpraxis. Sie hat zwei Ziele: Einen Überblick über existierende Innovationsmodelle zu schaffen und ein neues besseres Modell zu entwickeln. Es wird ein neuer Klassifizierungsansatz vorgeschlagen, mit dessen Hilfe ein strukturierter Überblick über die vorhandenen zahlreichen Innovationsdiffusionsmodelle möglich wird. Die Klassifizierung beruht auf den Annahmen in den Innovationsdiffusionsmodellen. Dies erlaubt im Gegensatz zu den bekannten Klassifizierungen (z.B. von Roberts/Lattin (2000)) die Bildung von disjunkten Modellklassen. Anhand der neuen Klassifizierung werden die prominenten Modelle, wie z.B. Bass-Modell (1969) bzw. Kalish-Modell (1985) eingeordnet und ihre Vor- und Nachteile aufgezeigt. Dieser Ansatz erleichtert eine Entscheidung für das beste zu verwendende Modell, wenn bekannt ist, welche Daten (Absatzdaten, Daten über Konsumenten etc.) zur Verfügung stehen und/oder welches Ziel (Absatzprognose, Preisbestimmung) verfolgt wird. Im zweiten Teil der Arbeit wird ein neues hybrides Innovationsdiffusionsmodell – das Information-Disicion-Evaluation-Modell (IED-Modell) – vorgestellt. Das IED-Modell besitzt zahlreiche Vorteile gegenüber existierenden Innovationsdiffusionsmodellen. Die Struktur des IED-Modells ist sehr allgemein so, dass das IED-Modell als eine Modellklasse bezeichnet werden könnte. Werden die Annahmen des IED-Modells genau definiert (z.B. über die Anzahl der Wettbewerbsprodukte usw.), erhält es eine explizite Form, die prominenten Innovationsdiffusionsmodellen ähnlich oder vollkommen identisch sein kann (für die Erstellung einer expliziten Form des IED-Modells siehe www.ied-modell.de). Ein solcher allgemeiner Modellierungsansatz des IED-Modells ist neu für die Innovationsdiffusionsforschung. Das IED-Modell und dessen Annahmen werden mittels Monte-Carlo-Simulationen analysiert. Beim empirischen Test an realen Daten wird das IED-Modell mit vier renommierten Innovationsdiffusionsmodellen verglichen. Laut diesem Vergleich ist das Anpassungsvermögen des IED-Modells im Durchschnitt besser als das der vier Vergleichsmodelle. Bei drei- und zehnmonatlichen Prognosen zeigte das IED-Modell eine sehr gute Vorhersagefähigkeit. / This work assesses innovation diffusion models and their application in marketing management. Its two principal aims are: (1) to give an overview of existing innovation diffusion models and (2) to develop a new and improved model. A new classification approach is proposed. The classification methodology bases on typical assumptions made in innovation diffusion models. Unlike prior classifications, e.g. Roberts/Lattin (2000), this approach allows for disjunctive classes. By means of this classification renowned models like Bass Model (1969) or Kalish Model (1985) are categorized, and their advantages and disadvantages are analyzed. This helps decide which model should be used depending on data availability (sales data, consumer data etc.) and the overall goal of a model investigation (sales forecast, pricing etc.). In the second part of this work the new hybrid innovation diffusion model – Innovation-Decision-Evaluation model (IED model) – is described. The model has several advantages compared with existing models. The structure of the IED Model is non-specific so that the IED model can be described as a distinct model class. When assumptions of the IED model are specified (e.g. number of competitive products) the model gets an explicit form which can be similar or even identical to other innovation diffusion models (for the design of an explicit model form see also www.ied-modell.de). Such a generalized modeling approach in IED modelling is new in innovation diffusion research. The IED model and its assumptions are analysed with Monte Carlo simulations. Its results are also empirically tested and compared with four renowned innovation diffusion models. The comparison reveals that the IED model has the best average fit and good forecast goodness.