No description available.

När användbarheten studeras av den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm kan det framkomma vad som fungerar effektivt och korrekt. I sådana sammanhang förs sällan någon diskussion om hur den information som presenteras kommunicerar med en användare. Syftet med detta forskningsprojekt är att på ett generellt plan öka kunskapen om olika analytiska perspektiv för att studera den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm, som ett led till att skapa begriplig information för människor. Mer preciserat är syftet att få en djupare förståelse för hur en informationslämnare kan kommunicera med en informationsanvändare genom den information som presenteras i ett användargränssnitt. Målet med forskningsprojektet är att presentera ett antal relevanta analytiska perspektiv som kan användas för att beskriva hur presenterad information i ett användargränssnitt kan kommunicera med en användare. Forskningsresultatet bidrar med ett ramverk som kan ligga till grund för ett analysstöd. Forskningsresultatet bidrar även med en ansats för framtida forskning inom området. Forskningsprojektet bygger på fyra fallstudier. Analysobjekten i fallstudierna utgörs av fyra olika användargränssnitt på datorskärm, vilka används inom olika myndigheter, organisationer och företag. Vartdera användargränssnittet och dess informationsdesign studeras med hänsyn till: informationslämnarnas önskemål och intentioner, informationsanvändarnas upplevelse och förståelse av information och kontexters påverkan. De slutsatser som dras är bland annat att informationsdesign i ett användargränssnitt på datorskärm upplevs och förstås av användare i samklang med inre, när och yttre kontext. Dessa kontexter kan studeras utifrån tre olika perspektiv, ett semiotiskt, ett retoriskt och ett narrativt perspektiv. En sådan analys kan framhäva den kommunikation som sker mellan de budskap som informationslämnaren vill berätta, hur den presenterade informationen i användargränssnittet arrangeras och komponeras och hur olika kontexter påverkar användarnas upplevelse och förståelse av den information som presenteras.

Hur kan en konstnärs uttryck översättas i möbeldesign och hur kan detta inspirera till nyskapande möbelform? Min metod och process tog mig med på en resa in i tre konstnärerna Edvard Munch, Henri Matissé och Käthe Kollwitz bildvärld och deras bildspråk, både på ytan och på djupet, i utseende och innehåll. Det är denna dialog mellan yta och djup, tvådimensionellt, tredimensionellt, utseende och uttryck, konst och bruksföremål jag eftersträvat i min möbeldesign. Färg, form, material och tillverkningsteknik i mina tre stolar återspeglar de tre konstärernas bildspråkliga sätt att uttrycka sig och förmedla en estetik. Med min succesivt ökande insikt och kännedom om konstnärernas liv får dessa sinnliga uttryck också en djupare innebörd som jag utvecklat konceptuellt i konkret form. Jag har under resans gång insett att Konsten får mig att se på världen från ett nytt perspektiv.

No description available.

There are many reasons to mine landfills. For example, metals are increasingly shifting location from the Earth’s crust through human society into landfills. These new mines are located closer to the market, in contrast to traditional mines in the countryside where the metals are deep inside the crust requiring huge amounts of energy to be extracted. In addition, metals in the landfill pose a potential threat to humans, nature, and the environment. Despite this, landfills are not commonly mined. Therefore, the purpose of this thesis is to answer the question, Why don’t we mine the landfills? This question has been approached by analyzing different factors, such as the resource potential, institutional conditions, and to some degree technical methods considered important in order to realize a mining operation, above as well as below ground. In addition, the potential of landfills as mines will be contrasted with other metal stocks currently mined in order to understand what drives resource extraction from some metal stocks but not others. Information was mainly gathered through interviews, document studies, and literature reviews between 2010-2013. Metals are currently extracted from the Earth’s crust, in-use as they successively turn into waste, and tailing ponds. These stocks have greater mining potential than landfills. For example, there are more metals in the Earth’s crust as well as in-use. Single tailing ponds contain more metals than landfills. Furthermore, the waste in tailings is homogeneous and has a similar composition to ore, thus similar technology already in ownership to process the ore can be used to reprocess old tailings. Landfills, on the other hand, are usually heterogeneous and contain a mix of various wastes. At the same time, there are no methods to uncover the contents of a landfill and thereby identify particularly valuable ores, which makes it difficult to estimate the resource potential of single landfills. Metals in-use are also situated in a heterogeneous environment, but through state regulation on source separation are made more homogenous and predictable. However, there are homogeneous landfills with fairly predictable content. But these landfills are not mined either, which largely can be explained by institutional conditions. Researchers, officials, legislators, and policy makers have long manifested the idea of landfills as the end station for worthless rubbish, and if landfills have any value it is negative, as a dump. For this  reason, mining the landfill is a mismatch with the current strategy to isolate, cap, and close landfills and thereby becomes a challenging operation. At the same time as landfills are closed, mines are opened up with the support of the government. For example in 2010, the Swedish mining sector was subsidized with € 4 billion. This support is one of many factors that contribute to keeping the price of metals as a commodity down, which could make metal extraction from other stocks indirectly unfeasible. In addition, metals in landfills are not available on demand, although they lack a function, since landfills are owned by someone. The metals in the Earth's crust as well as in-use, on the other hand, are made available by exempting the ownership. If the demand for metals continues to increase, while being depleted in the Earth’s crust, additional sources for recycling need to be accessible. Compared to the risk associated with the schemes in outer space and the deep sea, the metals in the landfills seem less distant. However, there is no pressure today from policies to initiate something so awkward, unorthodox and “dirty” as extracting metals from landfills. The metal prices are too low and what is profitable and thus possible to mine from the Earth’s crust, i.e., reserves, is constantly redefined, with the help of governmental support through research funding of technological development and subsidization of the mining operation, which reduces costs. / Det finns många anledningar att gräva ut deponierna. Till exempel flyttas allt fler metaller från jordskorpan via samhället in till deponierna, där de befinner sig relativt nära marknaden till skillnad från metaller i ödemarken långt nere i jorden. Väl i deponierna utgör dessa metaller dessutom ett hot mot människa, natur och miljö. Trots detta är det sällan deponier grävs ut. Därför syftar denna uppsats till att svara på frågeställningen: Varför utvinns inte metaller från deponier? Detta syfte har studerats genom att analysera olika faktorer som anses viktiga för att realisera ett gruvprojekt, ovan så väl som under jord, såsom resurspotential, institutionella förutsättningar och delvis tekniska metoder. Dessutom har deponier kontrasterats mot andra metallförråd som för närvarande utvinns för att därigenom förstå vad som driver resursutvinningen från vissa metallförråd, men inte andra. Informationen har i huvudsak samlats in igenom intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier mellan åren 2010 och 2013. För närvarande utvinns metaller från jordskorpan, från användning i takt med att de successivt blir till avfall, och från gruvavfall. Förutsättningarna för att utvinna metaller från dessa förråd är bättre än från deponier. Till exempel finns det mer metaller i jordskorpan såväl som i användning. Enskilda gruvavfallshögar innehåller mer metaller än deponier. Dessutom är gruvavfallshögar homogena, med en likartad komposition som malmen, vilket gör att samma teknik redan i ägandet kan användas för att reprocessera gruvavfallet. Deponier däremot är i regel heterogena med en blandning av många olika typer av avfall. Samtidigt saknas metoder för att genomlysa och analysera innehållet i deponier för att därigenom identifiera värdefulla resurser, vilket gör det svårt att uppskatta resurspotentialen i enskilda deponier. Metaller i användning befinner sig också i en heterogen miljö, men genom lagstiftning om källsortering görs flödena homogena och förutsägbara. Det finns dock homogena deponier med ett någorlunda förutsägbart innehåll. Men inte heller dessa deponier grävs ut, vilket till stor del kan förklaras av de institutionella förutsättningarna. Forskare, tjänstemän, lagstiftare och beslutsfattare har länge manifesterat tanken på deponier som slutstation för sopor och om deponier har något värde så är det framförallt negativt; de utgör en soptipp. Därför står utvinning av mineraler från deponier på många sätt i konflikt med den nuvarande strategin att isolera, täcka och stänga soptippar och blir därigenom en utmanande operation. Medan allt fler deponier stängs i Sverige, öppnas allt fler gruvor med stöd från staten. Bara under 2010 subventionerades gruvsektorn med 35,5 miljarder kronor. Detta stöd är en av många faktorer som hjälper till att hålla nere priser på metaller, vilket gör att utvinningsprojekt från andra metallförråd indirekt blir svåra att genomföra. Dessutom är metallerna i deponierna inte tillgängliga för efterfrågan, trots att de inte fyller någon funktion, eftersom deponier vanligen ägs av någon. Metallerna i jordskorpan såväl som i användning görs emellertid tillgängliga, genom att ägandeskapet undantas med hjälp av olika lagar. Om efterfrågan på metaller fortsätter att öka samtidigt som metallernas tillgänglighet i jordskorpan minskar, måste ytterligare metallförråd tids nog komplettera återvinningen. Jämfört med riskerna att bryta metaller från havsbottnen och rymden borde deponier ligga närmare till hands. Men idag finns det inga politiska påtryckningar att inleda något så krångligt, okonventionellt och "smutsigt" som att utvinna metaller från deponier. Metallpriserna är för låga och vad som är lönsamt och därför möjligt att bryta från jordskorpan, dvs. reserverna, omdefinieras ständigt med hjälp av statliga forskningsanslag till teknisk utveckling och statliga subventioner av gruvdrift som håller nere kostnaderna.

Bakgrund: Ett vanligt arbetssätt inom slutenvård är teamrond där olika professioner stämmer av vårdarbetet. Fysioterapeuter har en viktig rehabiliterande roll inom slutenvården, vetenskapligt underlag som beskriver fysioterapeuters upplevelser av sin roll i teamronden är mycket begränsat. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysioterapeuter inom slutenvård på svenska sjukhus upplever teamronden och sin egen yrkesroll i denna. Metod: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju fysioterapeuter, som alla hade deltagit i minst tre teamronder under de senaste tre månaderna, intervjuades mellan december 2021 och februari 2022. Den första intervjun genomfördes på informantens arbetsplats, resterande intervjuer som videosamtal. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; teamrondens betydelse, fysioterapeuten som en del i teamronden samt faktorer som påverkar teamronden. Huvudkategorierna innefattar tre till fyra subkategorier. Resultatet presenterar informanternas syn på den egna rollen, interprofessionellt samarbete samt huvudsakliga faktorer som påverkar teamrond och dess inverkan på vårdkvaliteten. Konklusion: Teamronden upplevs vara ett viktigt forum för det interprofessionella samarbetet där fysioterapeuten har en viktig del. Upplevelser om fysioterapeutens begränsade förutsättningar i teamronden vad gäller prioriteringar och rondupplägg framkom. Vidare forskning bör undersöka hur vårdkvaliteten påverkas av fysioterapeutens deltagande i teamronden samt hur fysioterapeutens roll i teamronden kan stärkas.

Corona pandemin har tagit världen med storm med många nedsättningar och omställningen i världen har varit en utmaning för alla människor och länder. Världshälsoorganisationen klassade Covid-19 virus som en pandemi och kort efter klassade den svenska Folkhälsomyndigheten viruset som allmänfarlig virus. Covid-19 pandemin orsakade en omställning på arbetsmarknaden där distansarbete blivit en del av vardagen. Vissa organisationer kunde lätt göra den omställningen men andra hade det som utmaning. Inom hälso sjukvård var pandemin som svårast där behövde ske en omställning ganska fort för att bromsa smittan från att sprida sig samtidigt som man skulle bedriva ett säker vård. I med distansarbete gjorde det även att ledarskap inom vissa verksamheter som till exempel vård omsorg bedrivit på distans vilket det i sig var ett enormt utmaning för många ledare. Många forskare tidigare har forskat inom ledarskap på distans under krissituationer, långt innan Covid-19 pandemin. I den forskningen har det visat att mycket handlar om vilken typ ledarstil en ledare besitter samt typ av kris. Denna studies syfte är att undersöka och få en förståelse för vilka upplevelser en grupp enhetschefer har haft kring deras aktiva ledarskap mellan covid-19 pandemins början till och med våren 2022. Studien hade sitt fokus i hur cheferna/ledare upplevde att driva sitt ledarskap på distans samt vilka möjligheter och hinder kunde de uppleva. I denna studie har vi definierat vad en krissituation kan vara och vad ledare behöver tänka inför kommande krissituationer längre fram i framtiden. Det vi kom fram till i denna studien är att vi kunde identifiera vilka utmaningar ledare har och möjligheter när ledarskapet går över till distansledarskap. Vilken ledarskapsstil en ledare använder sig av kommer inte att frigöra utmaningar utan den kan minska de. Respondens upplevelser handlat mycket om att man inte ska tappa förtroendet för personalen samt tillit som de anser att det är det viktigaste i ledarskapet, att ha anställda med sig.

No description available.

Wolbachia is an intracellular bacterial symbiont found in nearly half of all arthropod species. In some mosquito vector species, it is known to exhibit repressive effects on viral replication and transmission. Sindbis virus (SINV) is an arthritogenic alphavirus that causes yearly human infections in Northern Europe. Its transmission cycle involves passerine birds and two main mosquito vectors, Culex pipiens and Cx. torrentium. Cx. pipiens is almost always infected with Wolbachia, yet the impact on its vector competence for SINV has never been investigated. The purpose of this study was to establish in vivo (Aim 1) and in vitro (Aims 2 and 3) platforms for the investigation of the effect of Wolbachia on vector competence and viral replication in mosquitoes of the Cx. pipiens complex. For Aim 1, a colony of lab-reared Cx. pipiens molestus was cleared of its natural Wolbachia infection through tetracycline treatment. For Aim 2, a proliferating primary cell culture was initiated from the eggs of Cx. pipiens molestus. For Aim 3, attempts were made to infect Hsu cells with Wolbachia from Cx. pipiens molestus ovaries with varying success. Protocols for all three primary aims have been established. Preliminary experiments suggest that Hsu cells do not support SINV replication. Additionally, the vector competence of Wolbachia-infected Cx. pipiens molestus for SINV has been investigated, however with inconclusive results. Continued maintenance of the Wolbachia-free mosquito line and primary cell culture is projected to allow future studies of Wolbachia-mediated phenotypes and its effect on virus transmission by Cx. pipiens.

This report considers both contributions and adverse consequences, uncertainties, and unknownrelationships that are potentially involved in the advances of techno-economic and humanisticinterests towards the advances in Nanosciences and Nanotechnologies (N&N). Because of thedistinctive physical and chemical properties of materials at nanoscales, which have not beenunderstood deeply yet, besides the huge potentials to benefit many areas of research andapplication, it is recognized that application of N&N may raise new ecological, health and safety,socio-economic, and regulatory challenges that will require scientific, techno-economic, andsocietal considerations. A comprehensive literature survey of peer reviewed journals, books, andother authoritative sources indicate that there have been very few studies on these fundamentalaspects and the research investments are mainly sponsored for market purposes, rather than forpure scientific structure-function discoveries or sustainability attitudes. The overarching issue ofimportance in this study is to consider the high level of uncertainties and lack of knowledge inN&N, and the great potential threats and impacts of engineered nanoproducts that can be eitherin form of known-unknowns or even unknown-unknowns. Moreover, measures of improvementto govern N&N developments to become sustainable, including public communication, call forpure and high quality non-prescribed research on unknown characteristics of N&N, health and environmental friendliness based on a life cycle approach, and the industrial ecology approach,together with implementation of the related results in practice have been suggested. / www.ima.kth.se