Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap och öka förståelsen om socialsekreterares upplevelser av arbetsmotivation och upplevelser av motiverande ledarskap. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i teorierna, situationsanpassat ledarskap och tvåfaktorteorin visar resultatet i studiens tematiska analys, på upplevelser där relationsinriktat ledarskap är otydligt och bristande från socialtjänstens ledare. Vidare visar resultaten att socialsekreterarnas inre arbetsmotivation  påverkas negativt av ledarnas bristfälliga förmågor och  engagemang att uppmuntra sin personal. Socialsekreterarnas upplevda motivation skapas istället från trivsel med sina arbetskollegor samt i mötet med klienter. / This qualitative study aims at developing knowledge and increasing understanding of social workers 'experiences of work motivation and experience of motivational leadership. Based on five semi- structured interviews and based on the theories, situational leadership and two-factor theory, the results of the study's thematic analysis show experiences in which relationship-oriented leadership is unclear and inadequate from the social services leaders. Furthermore, the results show that the social workers 'internal work motivation is adversely affected by the leaders' inadequate abilities and commitment to encourage their staff. The social motivators' perceived motivation is instead created from well-being with their colleagues and in the meeting with clients.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares upplevda grad av och syn på autonomi i sin yrkesutövning, inom områdena kompetens-utveckling och klassrumspraktik samt skolan som helhet. I studien ses dessa tre områden som del av övergripande skolutveckling, något som utvecklas i bakgrundskapitlet. Autonomi – i studien definierat som det professionella manöverutrymme inom vilket lärare kan påverka och fatta beslut – och dess potentiella relevans som verktyg inom kompetens-utveckling, och därmed skolutveckling, utgår från self-determination theory, där autonomi tillsammans med kompetens och social tillhörighet ses som centralt för inre motivation. Tidigare forskning visar att lärare värderar sin autonomi högt, men att de inte alltid åtnjuter den, och denna studie bekräftar detta: högst autonomi återfinns i klassrumskontexten, medan lägst grad av inflytande återfinns inom ramen för kompetensutveckling. Det är också inom området kompetensutveckling som störst glapp mellan upplevd och önskad autonomi uttrycks, något som tyder på en underutnyttjad potential. Denna studie bygger på ett mindre dataunderlag (från en enkätundersökning där 70 grundskollärare från två skolor deltog) vilket gör att dess resultat i första kan ses som indikatorer på utgångspunkter för fortsatta och fördjupade studier. / The purpose of this study is to examine which level of autonomy teachers experience and which level they desire in the contexts of professional development, classroom and the school as a whole. In this study, teacher’s professional development is seen as being a part of the overall school development, which is addressed in the background chapter. Autonomy – in the study defined as the degree of professional leeway in which teachers can influence and make decisions – and its potential relevance as a tool in professional development, is grounded in self-determination theory, where autonomy together with competence and social relatedness is seen as central to intrinsic motivation. Earlier research shows that teachers value their autonomy highly, but that they do not always experience it, and this study confirms that: the highest level of autonomy is found within the context of the classroom, while the lowest level of autonomy is found within the context of professional development. It is also in the latter context that the largest difference between experienced and desired level of autonomy is found, something that might suggest an underused potential. This study is based on smaller sample (the survey had 70 participants from two elementary schools), and its results should therefore primarily be seen as indicators, or stepping stones, for continuing and deepened studies.

Fysisk aktivitet har visat sig förebygga allvarliga hälsorelaterade sjukdomar som till exempel diabetes och fetma, men trots den vetskapen blir vi allt mer stillasittande i vår vardag. För att upprätthålla en hälsosam livsstil är motivation en viktig aspekt att ta hänsyn till. För att skapa förståelse för de psykologiska behov som stödjer motivation används i den här studien makroteorin Self-determination theory (SDT). SDT konkretiserar motivation utifrån inre och yttre motivation, där yttre motivation traditionellt ansetts vara en svagare form av motivation. Allt fler använder sig av mobila hälsoapplikationer som till exempel RunKeeper för att stödja sin motivation för fysisk aktivitet. Mobila hälsoapplikationer använder sig ofta av spelifiering. Spelifiering innebär att spelelement implementeras i en annan kontext än den generella spelkontexten. Spelifiering som är implementerad i dagens mobila hälsoapplikationer stödjer främst yttre motivation för fysisk aktivitet, vilket kan orsaka att den inre motivationen minskar och att den fysiska aktiviteten upphör. Med tanke på att fysisk aktivitet är grundläggande för en hälsosam livsstil och att dagens mobila hälsoapplikationer främst använder sig av spelifiering som stödjer yttre motivation, ämnar studien att undersöka hur spelifiering kan designas för att stödja inre motivation för fysisk aktivitet. Studien utfördes med en designorienterad forskningsansats där spelelement implementerades i en prototyp. Prototypen användes för att utvärdera om spelelementen kunde stödja en känsla av inre motivation för fysisk aktivitet. Spelelementen analyserades med hjälp av SDT för att se hur de kunde stödja de tre psykologiska behoven. Utvärderingen av prototypen resulterade i tio designförslag för hur spelifiering kan designas för att stödja inre motivation för fysisk aktivitet.

Syfte: Studien ämnar att undersöka hur anställdas inre och yttre motivation påverkas av upplevd ledarskapsstil hos sin närmaste chef. Problematisering: Tidigare forskning visar på motsägelsefulla resultat och har inte tagit hänsyn till samtliga valda ledarskapsstilar och dess relation till inre och yttre motivation.   Teori: Studien undersöker transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt laissez-faire ledarskap. Motivation delas upp i inre och yttre motivation med grund i Self determination theory. Metod: För att undersöka sambandet har en kvantitativ studie gjorts. En enkätundersökning skickades ut till ett stort gruvföretag i Sverige. Chefer och medarbetare fick besvara hur de upplevde sin närmaste chef samt uppskatta vad de motiveras av. Frågorna utformades från tidigare motivations och ledarskapsforskning. Enkätsvaren analyserades med hjälp av explorativ faktoranalys innan Spearmans korrelationskoefficient användes för att mäta sambanden mellan de ställda hypoteserna. Resultat: Vid explorativ faktoranalys fick studien stöd för transaktionellt samt transformativt ledarskap men inte laissez-ledarskap. Motivation blev indelad i 7 olika faktorer, lön och status, karriärmedvetna inre motiverad, icke-pengastyrd inre motiverade, tävlingsinriktad och komplexa arbetsuppgifter, följa strömmen, karriärmedveten yttre motiverad samt osäker och orolig. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och inre motivation. Sambandet mellan transaktionellt ledarskap och yttre motivation visade på ett positivt signifikant samband. Utöver detta fann studien ett negativt signifikant samband mellan transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn följa strömmen. Vidare fann studien negativa samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn tävlingsinriktad och vill ha komplexa arbetsuppgifter. / Purpose: The purpose of the study is to examine how employees intrinsic and extrinsic motivation are affected by their managers perceived leadership style.   Problematization: Previous research shows contradictory results. No previous study has examined transformative, transactional and laissez-faire leadership and its effect on intrinsic and extrinsic motivation. Theory: The study has its foundation in transformational, transactional and laissez-faire leadership theories. Furthermore, motivation is divided into intrinsic and extrinsic motivation with support from Self determination theory. Method: The study has a quantitative approach. A survey was sent to a large mining company in Sweden; their managers and employees got to answer it. They answered what type of leadership style their closest manager had and what motivated the respondent. The result was analysed using exploratory factor analysis and Spearman's correlation coefficient was used to determine the hypothesis.Result: When the result was analysed the study got support for transactional and transformational leadership but not laissez-faire leadership. Motivation got divided into 7 different factors, salary and status, career focused intrinsically motivated, not financially intrinsically motivated, competition and complex work tasks, follow the current, career focused extrinsically motivated and unsure and worried. The result showed a positive significant correlation between both transformational and transactional leadership to intrinsic motivation. Furthermore, a significant correlation was found between transactional leadership and extrinsic motivation. The study also found a negative significant result between transactional leadership and the motivational factor follow the current. Furthermore, the study found negative correlations between both transformational and transactional leadership and the motivational factor competition and complex work tasks.

Syftet med denna studie var att få insikt i före detta intagnas upplevelse av sitt fängelsestraff samt sin återgång till det fria samhället. För att besvara studiens frågeställningar som lydde; hur påverkas individen av sitt fängelsestraff och hur har individen återanpassats i samhället efter fängelsevistelsen, delades resultatet upp i två avsnitt som rör tiden i fängelset och tiden efter fängelset. Urvalet bestod av sex män som har avtjänat ett fängelsestraff i Sverige, de var mellan 25-60 år. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att fängelsestraff påverkar individerna både psykiskt och fysiskt på ett negativt vis. Resultatet visar även att individens inre motivation är av stor vikt när det gäller återanpassning till samhället. För att återanpassning ska ske på ett tillfredsställande vis är det av vikt att samhällsstödet erbjuds i rätt tid. / This study aimed to get insight in former inmates’ experiences, about their imprisonment and their re-entry into the free society. To answer the aim, the following questions were formulated; how does imprisonment affect the individual and how has the individual re-entered the society after imprisonment. The studies result was divided in two larger themes that concerned the time in prison and the time after. The selection for the study was six men that have been imprisoned in Sweden; they were between 25-60 years. Data was collected through semistructured interviews. The results show that imprisonment affect the individual in a negative way, both physical and psychological. The results also show that individuals inner motivation is very important when they re-entry the society and social support needs to be available to the former inmates in the right time.

Studiens syfte var att försöka förstå fenomenet motivation genom att undersöka hur några elever upplever motivation och hur några lärare uppfattar elevers motivation. Eleverna som deltog i studien studerade naturbruksprogrammet på en gymnasieskola i Mellansverige och lärarna som deltog i studien arbetade på samma skola. Studien var en fallstudie och metodiken som användes var Critical Incident Technique (CIT) och insamlingsmetoden gruppintervju. Det insamlade materialet bestod av sju lärares beskrivningar av kritiska händelser och fem elevers beskrivningar av kritiska händelser. Materialet samlades in vid tre tillfällen under hösten 2019. Undersökningen gick ut på att utifrån lärares och elevers beskrivningar av händelser, sortera och kategorisera utsagorna för att kunna urskilja hur motivation och omotivation uppstått i de beskrivna händelserna. Teorierna som används för att sortera och kategorisera det insamlade materialet var Self-Determinant Theory, Zone of Proximal Development och KASAM. Resultatet visade att lärares uppfattning av elevers motivation skiljer sig från elevers upplevda motivation. När lärare uppfattar elevers motivation som inre motivation beskriver elever att det handlar om yttre motivation. Dessutom visar resultatet vikten av att känna meningsfullhet, förståelse och vikten av lärarens stöttning i förhållande till elevers utvecklingsnivå.

I denna systematiska litteraturstudie fokuseras elever med fallenhet för matematik, problemlösning samt motivation och sambanden mellan dessa. Syftet med studien är att kartlägga hur elever med matematisk fallenhet kan utmärka sig, att undersöka hur problemlösning kan utmana och utveckla dessa elever samt att undersöka sambanden mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar baseras studien på ett flertal vetenskapliga publikationer som har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv. Studiens resultatanalys visar på flera utmärkande drag hos elever med matematisk fallenhet, vissa mer förekommande än andra. Resultatanalysen i studien redogör även för kännetecken för problemlösningsuppgifter, med vilka faser en problemlösningsuppgift kan lösas samt hur arbete med problemlösning kan bidra till utmaning och fortsatt utveckling hos elever med matematisk fallenhet. Avslutningsvis redogör studiens resultatanalys för sambandet mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. Studien visar att motivationen hos elever med matematisk fallenhet ökar vid arbete med problemlösning.

Det är allt vanligare att personer använder sig av digitala lärplattformar för att lära sig nyafärdigheter. Lärplattformar gör det möjligt för personer att lära sig i sin egen takt och utan attbehöva infinna sig på en specifik plats vid specifika tillfällen, så länge denne har tillgång till endator och internetuppkoppling. Dessa digitala lärplattformar av typen Massive Open OnlineCourse eller MOOC har dock designats med ett linjärt upplägg i sin kursstruktur som inte tillåteranvändare att divergera från det utstakade spåret. Då det även rör sig om ett obegränsat antalanvändare som läser kurser i sin egen takt samtidigt så finns det heller inte möjlighet förinstruktörer att bidra med återkoppling eller hjälp när användare fastnar under kursens gång. Dettakan negativt påverka användarens motivation och leda till att kursen tar längre tid att läsa eller attanvändaren ger upp. Ett sätt att undvika detta är att lärplattformen och kurserna designas för attbidra till en känsla av inre motivation där man bryter den linjära strukturen genom att göraplattformen mer flexibel. Inre motivation handlar om att vara motiverad utifrån eget intresse, ochkan brytas ner till kategorierna autonomi, kompetens och gemenskap. Den här studien utfördesgenom en designorienterad forskningsansats där olika framtagna designelement sattes ihop i enprototyp för att se om de kunde bidra till en känsla av autonomi. Denna studie resulterade i olikadesignförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att bidra till en känsla av autonomi. / It’s becoming all the more common that people use digital learning platforms to learn new skills.Learning platforms makes it possible for people to learn at their own pace and without having tobe at a specific place at a specific time, as long as they have access to a computer and an internetconnection. These digital platforms called Massive Open Online Course or MOOC have beendesigned with a linear course structure that does not allow users to diverge from the establishedpath. Because there is an unlimited number of users taking courses at their own pace at the sametime it is impossible for instructors to provide feedback or help when users get stuck during thecourses. This can negatively affect the users motivation and result in increased time spent in thecourse or that the user gives up. One way to avoid this is to design the platform and the courses topromote intrinsic motivation by breaking the linear structure and make it more flexible. Intrinsicmotivation means that the person is motivated based on their interest, and can be broken down intothree categories: autonomy, competence and relatedness. This study was conducted using a designresearch approach where different design elements were assembled into a prototype to see if theycould contribute to a sense of autonomy. This study resulted in different proposed designguidelines for how digital learning platforms can be designed to promote autonomy.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad tidigare forskning skriver om elevers motivation med koppling till matematikundervisning, samt vilka yttre och inre faktorer elever främst motiveras av inom matematikämnet. Med hjälp av studiens resultat får vi som lärare i de tidigare skolåren verktyg för att motivera så många elever som möjligt i matematikämnet. Studien grundas på tio artiklar som systematiskt valts ut och kritiskt granskats. Utifrån en induktiv innehållsanalys sammanfattas resultatet i två huvudkategorier: inre och yttre motivation. Exempel på inre motivationsfaktorer som framkommit efter genomförd studie är elevernas förväntade nytta av matematikämnet i framtiden och lärarens tro på eleverna. Yttre motivationsfaktorer som främjar elevers motivation i matematik visade sig vara exempelvis konkreta belöningar, digitala verktyg och varierade arbetssätt.

Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering. / The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.