Social Interaction Technologies (SIT) have broadened the horizon of communication in terms of the way people are able to communicate. It is now possible to interact with others across the world and engage in numerous activities ranging from dating to political movements, hobbies and even professions (Chigona, Chigona, Ngqokelela, & Mpofu, 2009). Adolescents and pre-adolescents especially are inclined to make use of SIT in their social lives with the most popular mode of communication, apart from email, being instant messaging (IM) (Brown, Mounts, Lamborn, & Steinberg, 1993; Bryant, Sanders-Jackson, & Smallwood, 2006; Madden & Rainie, 2003). Adolescents tend to use IM regularly as a tool to maintain relationships and girls especially, use it as a tool to socialise (Jennings & Wartella, 2004; Lenhart, Rainie, & Lewis, 2001). The mobile phone or cell phone, which is another example of an SIT-based communication, has become an established medium of technical, social and commercial communication in South Africa. It has given rise to the development and vast growth of a mobile youth culture who consider it an essential tool for communicating (Bosch, 2008). In South Africa, instant messages may be sent via mobile phone using one of two methods: MXit and the SMS (short messaging service). MXit and the SMS are considered convenient tools of communication as an ongoing conversation in the form of a text message may be maintained in the present (Yoshii, Matsuda, Habuchi, Dobashi, Iwata, & Kin, 2002).

The aim of this master thesis is to design and create the whiteboard application which allows to draw and share multimedia content in realtime using protocol XMPP between two users in the network environment. Application is a part of the open source IM client Kopete in KDE and operation system Linux.

Instant Messaging besitzt zweifelsohne eine sehr gro&szlig;e Zukunft. Es ist vergleichbar mit dem Short Message Service (SMS), der einen sehr gro&szlig;en Stellenwert im Mobilfunk hat. Neben der f&uuml;r SMS charakteristischen schnellen &Uuml;bermittlung von Textnachrichten bietet Instant Messaging weitere Vorteile: es ist f&uuml;r den Sender auf den ersten Blick ersichtlich, ob der Gespr&auml;chspartner f&uuml;r eine Kommunikation zur Verf&uuml;gung steht. Neben Textnachrichten k&ouml;nnen aber auch Informationen wie Bilder, Videos oder andere Formate &uuml;bermittelt werden. <br> <br> Auch f&uuml;r Organisationen ist ein Einsatz von Instant Messaging sehr interessant. Besonders in diesem Zusammenhang spielt die Sicherheit eine sehr wichtige Rolle. Daher besch&auml;ftigt sich diese Diplomarbeit vorrangig mit Instant Messaging-Systemen hinsichtlich der Prinzipien der Systemsicherheit wie Integrit&auml;t, Vertraulichkeit und Verf&uuml;gbarkeit. <br> <br> Ein weiterer Aspekt ist das Fehlen eines standardisierten Instant Messaging-Protokolls. Viele Anbieter von Instant Messaging-Systemen halten ihr System f&uuml;r das Beste und versuchen, soviele Kunden wie m&ouml;glich an sich zu binden. Daher befasst sich diese Diplomarbeit ebenfalls mit den verbreitetsten Instant Messaging-Systemen, um deren Vor- und Nachteile herauszukristallisieren. Im Weiteren wird die Funktionsweise der Protokolle erkl&auml;rt. <br> <br> Gerade im privaten Bereich spielen Konferenzsysteme (&quot;Chat&quot;) eine wichtige Rolle. Neben den Instant Messaging-Systemen wird auch diese M&ouml;glichkeit der Kommunikation beleuchtet. <br> <br> Diese Diplomarbeit wird vom Bundesamt f&uuml;r Sicherheit in der Informationstechnik (BSI), Referat &quot;IT-Sicherheitsmanagement und IT-Grundschutz&quot; betreut.

Gemeinsamer Workshop von Universitaetsrechenzentrum und Professur Rechnernetze und verteilte Systeme der Fakultaet fuer Informatik der TU Chemnitz. Jabber ist eine XML basierte Instant Messaging und Präsenz-Management Lösung. Dieser Vortrag beinhaltet einen Überblick über die grundlegenden Konzepte von Instant Messaging, die Betrachtung von Jabber, als IM-Alternative, die Dienste, die auf dem Jabber-Protokoll aufbauen und das Phänomen X-Internet, als Webdienstplattform.

Workshop "Netz- und Service-Infrastrukturen" In dem Vortrag wird der Instant-Messaging-Dienst Jabber eingeführt. Neben dem Vergleich mit anderen Diensten dieser Art werden im Besonderen das Adressierungsschema, der Ablauf einer Kommunikation und das Zusammenspiel mit anderen Diensten erläutert.

This thesis aims to find out how communication method a˙ects user experience in a formal communication with a stranger, such as a job application process. The communication methods investigated were instant messaging and email. To this end, two studies were performed. The first one based on a set of interviews with recruiters. The second one based on a questionnaire sent out to job candidates. Recruiters did not value communication method as important for the candidate to make a good first impression, but they were concerned with the need for rapid communication and needing to be constantly available when using informal communication methods. I found that candidates significantly preferred formal communication methods, results also showed that candidates felt less insecure when communicating using a formal method. Finally, we also found that younger users did not have a stronger preference for informal communication methods than older users, contrary to my expectations. / Målet med denna uppsats var att ta reda på hur kommunikationsmetod påverkar användarupplevelsen i en formell kommunikation med en främling, så som i en arbetsansökan. Kommunikationsmetoderna som undersöktes var e-post och chatt. För att ta reda på detta gjordes två studier. Den första bestod av intervjuer med rekryterare. Den andra bestod av ett frågeformulär som skickades ut till kandidater. Rekryterarna värderade inte kommunikationsmetoden i sig högt när det gällde vilket intryck de fick av en kandidat, men kommunikations-hastigheten var en viktig faktor i valet av metod. Speciellt så uppfattade de ett behov av att vara tillgänglig och kunna svara snabbt om en informell kommunikationsmetod användes, denna uppfattning delades av kandidaterna. Mina resultat visade att jobbkandidater hade en signifikant preferens för att använda formella kommunikationsmetoder, och visade sig känna sig mindre osäkra när de använde formella kommunikationsmetoder än när de använde informella metoder. Slutligen upptäckte jag att yngre användare inte visade sig föredra informella kommunikationsmetoder mer än äldre användare.

Studien undersöker Facebooks instant messaging-applikation Messenger med syfte att lokalisera de komponenter som skapar friktion i kommunikationsflödet mellan sändare och mottagare för att i sin tur undersöka hur dessa kan reduceras för att optimera gränssnittets samtliga funktionaliteter. Tidigare forskning visar att feedback-funktioner som berättar för användaren när meddelanden är lästa och när andra användare är aktiva skapar ett så kallat “social pressure” som gör att mottagaren känner sig pressad till att svara och sändaren är angelägen om att få svar. Tidigare forskning undersöker “lösningar” på detta problem med nya, relativt avancerade funktioner som en utveckling av de redan befintliga feedback-funktionerna. Dessutom visar tidigare studier på att UX-design och användarupplevelsen är viktig för att behålla användare. Vi vill därför med denna studie undersöka hur själva utformningen av applikationen kan minimera de problem som upplevs hos den nuvarande versionen av Messenger, vilket vi anser har saknats i tidigare studier om instant-messaging. Metoden bestod av en enkätundersökning och en fokusgrupp samtliga med regelbundna Messenger-användare. Efter att ha undersökt applikationens gränssnitt ur ett användarperspektiv kom vi fram till ett designförslag som vi lät deltagarna utvärdera under fokusgruppen, tillsammans med andra generella frågor och diskussioner om upplevelsen och applikationens utformning. Resultatet visar på ett antal pain points som identifierades hos användarna. Sedan skapades en low fidelity-prototyp som försöker minimera dessa pain points, bl.a. med en ny flik för ohanterade meddelanden. Prototypen utvärderades av ett antal deltagare där slutsatsen var att denna version var uppskattad. / This study looks into Facebook’s instant messaging-application Messenger with the aim to localize the components causing friction in the communication between sender and receiver, to furthermore investigate how these problems can be reduced and therefore optimize the communication-functionalities of the user interface. Previous studies have shown that the feedback-functions notifying the user when messages have been read and when other users are active create a so-called social pressure, causing the receiver to feel pressured into replying and the sender to feel anxious waiting for a reply. Previous studies examine “solutions” to this problem by introducing new and relatively advanced features as an expansion of the already existing feedback-functions. In addition, previous studies have shown that UX-design and user experience is important to keep users attracted to the application. Therefore, we want to examine how the UX-design of the application can minimize the problems identified by users of the existing version of Messenger, which we believe has been unaccounted for in previous studies regarding instant messaging. Our method consists of a small survey together with a focus group conducted with a small number of media technology-students who are regular users of the Messenger application. After looking at the UX-design of the interface we developed a design proposal which the participants were asked to evaluate during the focus group, together with other general questions and discussion topics about the user experience and the interface of the application. This resulted in three main pain points that were identified by the participants. After this, a low fidelity wireframe was created that aims to minimize these pain points. One of the changes is a new tab for unresolved conversations. The prototype was evaluated by a few participants with the conclusion that the new version was appreciated.

No description available.

No description available.

No description available.