Inledning: Intresset för kvinnor i styrelser väcktes hos flera länder på grund av att Norge införde en kvoteringslag för att uppnå 40 % av det underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser. Sverige har år 2017 uppnått 38 % av de underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser utan att införa en tvingande kvoteringslag vilket tyder på att en annan regleringsprocess tillämpades. Utvecklingen visar på att det har skett en beteendeförändring hos aktörerna i samhället, då jämställda styrelser nästintill har uppnåtts. Detta lämnar utrymme för en studie av tillvägagångssättet i en regleringsprocess där den allmänna debatten och en institutionell förändring av normer och regler i den svenska regleringsprocessen beaktas. Problemformulering: Hur påverkar institutionaliserings- och regleringsprocessen arbetet för att uppnå en beteendeförändring i samhället, gällande utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen om institutionell förändring betraktat från ett regleringsperspektiv genom att följa utvecklingen av andelen kvinnor i de svenska börsbolagens styrelser i relation till den allmänna debatten och den regulativa processen. Metod: Forskningsansatsen som använts i denna studie är abduktion. Institutionalian bidrar med tidigare forskning angående jämställdhet i styrelser. Den teoretiska referensramen består av teorier som uppmärksammar en regleringsprocess, en institutionaliseringsprocess och aktörer. Studiens empiriska analys utgår från en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av sekundärdata från databasen Mediearkivet. Detta har kompletterats med offentliga dokument i form av departementsutredningar, motioner, remissvar och statliga offentliga utredningar. Slutsats: Studiens resultat anger att i en regleringsprocess måste de icke-statliga aktörernas debatter gällande en regleringsfråga beaktas och att en fullständig självreglering inte kan tillämpas. Dessutom har studien visat att en institutionaliseringsprocess ingår och synliggörs i en regleringsprocess och att det är denna process som är nyckelfaktorn för att uppnå en hållbar beteendeförändring. Slutligen anges att det är debatterna mellan starka statliga och icke-statliga aktörer som initierar en institutionaliserings- och regleringsprocess för att åstadkomma en institutionell förändring. / Introduction: The interest in women on boards started in many countries due to the introduction of a quota law in Norway in order to achieve a 40 % representation of the underrepresented sex in listed companies’ boards. In 2017, Sweden has achieved a 38 % representation of the underrepresented sex in the listed companies’ boards without introducing a compulsory quota law, which indicates that another regulatory process was applied. This development shows that there has been a change in the behavior among the actors in society, as equality in the company boards has almost been reached. This leaves room for a study to investigate the approach in a regulatory process in which the general debate and institutional change of norms and rules in the Swedish regulatory process are taken into account. Problem: How does the institutionalization and regulatory process affect the work to achieve a change of behavior in society, regarding the development of the proportion of women on boards of listed companies in Sweden? Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of institutional change, observed from a regulatory perspective by following the development of the percentage of women on the boards of listed companies in Sweden, in relation to the general debate and the regulatory process. Method: The research approach in this study is abduction. The “Institutional” contributes with previous research on gender equality on boards. The theoretical framework consists of theories that put attention to a regulatory process, institutionalization process and the actors. The empirical analysis of the study is based on a qualitative method where the empirical material consists of secondary data from the database “Mediearkivet”. This source has been supplemented with public documents in the form of departmental investigations, motions, referral and public state investigations. Conclusion: The results of this study indicate that in a regulatory process, it is necessary to observe the debates regarding government issues between non-governmental actors, and that complete self-regulation cannot be applied. The study also shows that an institutionalization process is included and visible in a regulatory process, and this process is the key factor in achieving sustainable behavioral change. Finally, it is stated that the debates between strong governmental and non-governmental actors are crucial in the initiation of an institutionalization and regulatory process which in turn achieves institutional change.