No description available.

Problem: På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet. Syfte: Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning. Metod: Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes. Resultatet av intervjuerna tillsammans med sekundärdata låg till grund för utformandet av karriärguidens riktlinjer. Riktlinjer: Karriärguiden ska vara personlig och interaktion ska stå i centrum. Ett sätt för besökare att interagera med varandra är genom forum. Karriärguiden bör präglas av ett icke-elitistiskt tänkande genom att ge råd gällande hur det är möjligt att få ihop alla delar av livspusslet och därmed inte endast fokusera på faktorer som lön och status. Individer med intressanta karriärer kan lyftas fram och särskilt kvinnor bör få plats på guiden, det kan ske genom till exempel personporträtt. Karriärguiden måste vara lättnavigerad och uppdateras regelbundet för att fortsätta vara levande.

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation. Uppsatsen undersöker hur väl anpassade de lärospel som finns på marknaden idag är för barn med autism och hur man skulle kunna anpassa spelen för att passa dem. Arbetet innehåller en litteraturstudie. Ett antal forskningsartiklar är granskade och analyserade. Det innehåller även en praktisk studie där ett antal barn fick utforska olika lärospel för att se hur de reagerade och hur pass väl anpassade dessa spel var till barn med autism. Dessutom finns intervjuer med specialpedagoger inom området autism med för att få deras syn på lärospel. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns intressant pågående forskning inom detta område och man vill lösa de problem som finns. Mycket av forskningen utgår från Virtual Reality och då främst för att lära barn med autism sociala färdigheter. Resultatet av den empiriska studien visar att man kan motivera barn med autism att lära sig genom att använda lärospel eftersom många av dessa barn är intresserade av datorer. Det är dock viktigt att spelen ger beröm i direkt anslutning till avklarad uppgift och det får inte förekomma för många och för långa muntliga instruktioner.

Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.

No description available.

Do ceramics have to be static? This was the question that spurred me into this work, and what kept me working on to achieve the possibility of motion in my ceramic objects. By combining the knowledge gained through my former education as an avionics technician with my interest in the ancient ceramic craft, I strive to create kinetic ceramic handicraft suitable for interaction with an audience. By a series of different phases I slowly go from understanding what kind of motion I want my objects to have, to actually realizing this motion in three-dimensional objects. Through the use of simple models made from corrugated fiberboard followed by more advanced plaster models, combined with different complementary materials such as bicycle inner-tubing and recycled aluminium cans among many others, I, through a vast series of testing, slowly build up a knowledge base later applied to the ceramic objects. The result is for me a success; I have found a way for me to combine ceramics with mechanics. Through this I have created kinetic ceramic handicraft intended for interaction with an audience.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken. Däremot visar den kvantitativa undersökningen av journalisternas Twitter-inlägg att journalisterna inte i speciellt hög grad använder den interaktiva möjligheten som Twitter ger till att skapa kontakt med publiken. Endast tio procent av journalisternas inlägg är interaktion med publiken. Twitter används i stället främst för att hålla koll på vad som skrivs i andra medier och för att länka till egna och andra journalisters texter. Journalisternas interaktion sker vanligtvis med andra journalister och personer yrkesverksamma inom media och PR. Slutsatsen i studien är att journalisternas inte ”lever som de lär”. Journalisternas användning av Twitter ger inte en ökad interaktion mellan journalister och publik trots att journalisterna i intervjuerna ger uttryck för en positiv syn på publiken och interaktion.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden. Studien genomfördes på 60 dagkirurgiska patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi. Patienterna har med hjälp av en visuell analog skala (VAS) bedömt smärta samt PONV pre- och postoperativt och besvarat en patientenkät om smärtbehandling. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i VAS-skattning mellan grupperna avseende smärta vid ankomst till postoperativa avdelningen men ingen signifikant skillnad rörande PONV eller hur patienterna uppfattade smärtbehandlingen. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna rörande vilken smärtbehandling patienterna fick. Resultatet kan tolkas som att skillnaden i smärtskattning vid ankomst till postoperativa avdelningen beror på läkemedelsinteraktionen och att den har klinisk betydelse för patienterna. Förhoppningen är att studien ska leda till att stärka riktlinjer och policys avseende postoperativ smärtlindring när patienten har PONV i anamnesen.

Sedan en lång tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans värld och många anser att den är ett bra hjälpmedel att använda sig av i undervisningen. Så därför väljer många skolor numera att koppla ihop datorn med den så kallade digitala skrivtavlan för att på ett nytt sätt komma åt och skapa lärande. Skolan har som uppdrag från olika håll, men framför allt ifrån Lgr 11 att de har i ansvar att lära eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte många studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning från andra världsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta närmare på de relationer och interaktioner som sker och uppstår vid användandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förståelse vid inlärning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan räknas in i. Till detta har jag valt att göra en observation och titta närmare på hur lärare samt elevers relationer och interaktioner i en klass kan se ut och påverkas i användandet av den digitala skrivtavlan. Jag gjorde observationen i en årskurs 2:a under ett flertal lektioner och jag tycktes se att lärarens och elevernas relationssamspel blev starkare. Gällande elevernas interaktion med den digitala skrivtavlan kunde jag se att de var aktiva under alla lektioner, genom att det fick både trycka samt skriva på den digitala skrivtavlan. Men det jag också kom fram till under observationen och tillsammans med tidigare forskning är att det är viktigt att de sker samtal för att lärande ska ske och det kan bara ske om läraren ger de språkliga verktyg som behövs genom att vara förberedd med bra och genomtänka pedagogiska modeller som kan ses och genomföras på den digitala skrivtavlan.