Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.   Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för undervisning i skolämnet idrott och hälsa. För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå från följande frågeställningar: Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar? – Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen? – Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever? Metod Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer för att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa. Vi har utifrån ett slumpmässigt urval intervjuat sex lärare i idrott och hälsa som är verksamma i Stockholms län och möter nyanlända elever i sin undervisning. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt där ett interkulturellt perspektiv har dominerat i analys och tolkning. Resultat Resultatredovisningen visar att de främsta utmaningarna i undervisningen är språksvårigheter, genomförande av teorimomenten samt aktiviteterna simning, friluftsliv och orientering. Lärarna menar att nyanlända elevernas medverkan i undervisningen bidrar till förståelse för olika kulturer och ett ökat lärande för hela klassen. Lärarna använder sig av de ordinarie eleverna som pedagogiska verktyg, individuella instruktioner samt bilder och eget kroppsspråk för att hjälpa de nyanlända eleverna. En majoritet av lärarna önskar mer kompetens i arbetet med nyanlända elever. Hälften av lärarna menar att de har påverkats som personer av arbetet med nyanlända elever. De beskriver att de har blivit mer öppna för alternativ, mer ödmjuka och att de ser situationer mer utifrån elevernas perspektiv. Slutsats Vid analys av studiens empiri framgår att lärarna är positivt inställda till sin undervisning och sina möten med nyanlända elever. Det finns dock många utmaningar vilka till stor del är kopplade till den kultur som präglar den svenska skolan och det arbetet som krävs för att elever med annan kulturell bakgrund ska kunna etablera sin skolgång. I undervisningen ska lärarna stimulera sina elever till att nå kunskapskraven samtidigt som det är viktigt att de har förståelse för elevernas kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna använder sig inte av pedagogiska verktyg i någon större utsträckning. De pedagogiska verktyg som lärarna använder sig av är ofta kopplade till andra elever. Lärarna försöker ha ett inkluderande arbetssätt, men de påtalar att de saknar kompetens inom området för att kunna stötta eleverna i lärprocesserna. / Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.

Syftet med föreliggande studie är att vidga kunskapen om förskollärares erfarenheter av hur språklig och kulturell mångfald bland vårdnadshavare påverkar föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor. Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns olika strategier i samverkan med vårdnadshavare med språklig och kulturell mångfald. Det som har störst betydelse är förskollärarnas eget förhållningssätt och hur de ser på människor och möten. Slutsatsen är att det kan uppstå många utmaningar i mötet med vårdnadshavare där språk och kulturella normer skiljer sig, men att det också finns många möjligheter i dessa möten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem lärare från tre olika skolor i en kommun isydvästra Sverige arbetar med nyanlända elevers skolintroduktion och vilka pedagogiskametoder de använder sig av. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med lärarna där vi harutgått från deras beskrivningar av skolintroduktionen och deras arbetsmetoder.Undersökningen visar att samtliga skolor har förberedelseklasser där eleverna placeras i ochdet framgår att skolorna väljer att utforma undervisningen i förberedelseklasser på varierandesätt. De ämnen eleverna läser i förberedelseklasserna och hur övergången till ordinarie klassgår till ser ungefär likadant ut på de undersökta skolorna. De intervjuade lärarna beskriver attstudiehandledning på modersmålet är ett viktigt inslag i skolintroduktionen samt attregelbunden kartläggning av elevens kunskaper görs, men att det krävs mer riktlinjer frånskolverket om hur en kartläggning bör se ut för de nyanlända eleverna. Några av deframgångsfaktorer i förberedelseklasserna som lärarna i studien upplever är höga krav påeleverna, bra föräldrakontakt, flerspråkig personal och studiehandledning på modersmålet.Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv där vissa tongivande begrepp ur perspektivethar kopplats till resultatet. Det framgår också att ansvaret över skolintroduktionen vilar på denenskilda läraren i de flesta fallen, rektorn skall ha ansvaret men det är lärarna som oftast får tahand om det mesta. Det som enligt tidigare forskning visar sig vara bäst är att göraskolintroduktionen till ett gemensamt ansvar för hela skolan, men så är inte fallet idag.Samtliga skolor som vi har undersökt har regelbundet kontakt med varandra där de diskuteraroch sammanställer egna riktlinjer kring hur arbetet ska ske för de nyanlända eleverna.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning. Slutsatserna som dragits är att pedagoger i mångkulturella barngrupper ofta är osäkrare, bland annat på grund av mängden olika etniska bakgrunder, och därför istället letar efter gemensamma nämnare hos barnen. Detta slutar ofta i uttalanden från pedagoger som framstår dem som okunniga och ointresserade och kan resultera i att barnen tar avstånd från sin bakgrund för att passa in i normen.

Vi som gjort denna rapport kommer från olika härkomster och har båda mött och interagerat med mångfald under våra VFU-perioder. Vi vet att samhället idag präglas av kulturell och språklig mångfald på grund av den ökade migrationen. Därför anser vi att det är viktigt att förskollärare har kunskap om att arbeta med mångkulturalitet på ett integrerande sätt i förskolan. Utifrån detta kom vi fram till att vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet interkulturalitet i förskolan och hur deras arbetssätt kopplat till interkulturalitet ser ut. Vi är även nyfikna på om förskollärarna känner att det finns möjlighet för utveckling inom ämnet interkulturalitet i deras yrkesroll. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av datorstödda intervjuer som vi analyserat utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärarna är medvetna om att det är deras förhållningssätt och utgångspunkt som spelar en viktig roll för att möjliggöra interkulturellt lärande. Förskollärarna anser att alla kulturer och språk som finns inom förskolan bör lyftas och integreras i förskolans verksamhet och att förskollärarna själva ska ha en öppen, nyfiken och intresserad attityd i arbetet med interkulturalitet. Förskollärarna upplever även att det finns plats och möjlighet för utveckling inom kunskapsområdet i verksamheten och yrkesrollen. Resultatet av denna studie fann också att några förhållanden som påverkar förskollärares utveckling av interkulturell kompetens var fortbildning och kollektivt lärande. Dessutom ansåg somliga förskollärare att förskolerektorer sågs som aktiva interkulturella ledare och att detta kan skapa fler möjligheter för interkulturellt lärande. Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap om ämnet interkulturalitet till forskningen utifrån förskollärares perspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

Denna studie undersöker de kommunikationsmetoder som pedagoger använder sig av vid exempelvis en hämtningssituation. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra olika förskollärare samt fyra olika observationstillfällen. Under dessa tillfällen observerade vi förskolläraren och de nyanlända vårdnadshavarna under hämtningssituationer.   Resultatet av studien visar att förskolorna beskriver att de använder ett flertal olika kommunikationsmetoder för att involvera de nyanlända föräldrarna, men under observationens gång fick vi insyn av några nämnda metoder. Genom att göra observationer fick vi insyn av några nämnda metoder. Resultaten visar att kroppsspråk, bilder och tolk är metoder som de fyra informanterna använder sig mest utav i den dagliga kontakten med nyanlända vårdnadshavare för att skapa en så god relation som möjligt. Studien avslutas i en diskussion där syftet, resultatet samt de teoretiska perspektiven diskuteras och problematiseras.

The purpose of this study is to search for and compare how teachers in a multicultural municipal school and in a multicultural independent school design their teaching to benefit all the students in the classroom, regardless of background. I wanted to get information about how teachers work from an intercultural perspective. To get information I used qualitative methods, which includes interviews and observations. I interviewed four teachers working in a primary school. Two from a independent school and two from a municipal school. The result revealed that both the independent school and municipal school are working from an intercultural perspective where they try to find different methods to reach every student in the class. Their biggest similarity is that the teachers put a lot of effort on language development since the Swedish language is key to the Swedish society. In both schools, the teachers worked with students both individually and in groups, but the difference is that in the independent school the teachers focus more on the individual than they do in the municipal school. This may be due to such factors as the number of students in the class and access to an assistant teacher. The teachers in the independent school gives priority to order and structure in the classroom, compared to the municipal school.