The concept of growth linked to municipal development is about meeting challenges and creating expansion based on the municipal's situation. Through growth plans and other policy documents, strategies are created for what needs to be improved in order for growth to take place. The study looks at the city of Östersund and their growth plan Mer Östersund, which will be adopted by the municipal between the years of 2014 - 2020. The aim of the study is to examine how the growth plan Mer Östersund is applied and adapted within the municipality organisation. A practical purpose has been developed in order to provide an insight into the internal perception within the municipal units for the managers behind the development of the growth plan. To answer the study research issue, delimitation is implemented, resulting in two of the eight administrations within the municipality being selected. The study has been limited to the Childcare and Education Administration with related board, and the Municipal Administration. A total of eleven interviews were conducted to provide insight into the perception among employees at different positions in the municipal organisation. The result shows that the knowledge and implementation of the growth plan reached, and was executed within, the Municipal Administration, the Childcare and Education Board, and by the managers of the Childcare and Education Administration. Only one out of three of the interviewed employees in Childcare and Education Administration had any knowledge of the growth plan before the study. The perception of the growth plan's relevance varied between both managers, elected officials, and employees. The result shows that the communication does not reach employees successfully. In this way, implementation within the entire municipal organisation is not fulfilled and it is deficient downwards within the units. / Begreppet tillväxt kopplat till kommunal utveckling handlar om att möta problem och skapa förnyelse utifrån den situation kommunen befinner sig i. Genom Tillväxtplaner och andra styrdokument skapas strategier för vad som behöver göras för att skapa tillväxt. Studien ser närmare på Östersunds kommun och Tillväxtplanen Mer Östersund som fortlöper och skall anammas i kommunen mellan åren 2014 och 2020. Syftet med studien är att undersöka hur Tillväxtplanen Mer Östersund implementeras, kommuniceras och följs upp internt i kommunens organisation. Ett praktiskt syfte har tagits fram för att ge ansvariga bakom framtagandet av Tillväxtplanen inblick i hur uppfattningen är internt bland kommunens enheter. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har en avgränsning gjorts till två av kommunens åtta förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen med tillhörande nämnd och kommunledningsförvaltningen. Totalt har 11 intervjuer genomförts för att ta del av information från anställda på olika positioner i kommunens organisation. Resultatet visar att kännedom och implementering av Tillväxtplanen nåtts och genomförts inom kommunledningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden och bland Barn- och utbildningsförvaltningens chefer. Endast en av de tre intervjuade medarbetarna i Barn- och utbildningsförvaltningen hade vetskap om Tillväxtplanen inför studien. Uppfattningen om Tillväxtplanens relevans varierar mellan såväl chefer, förtroendevalda och medarbetare. Information och kommunikation når chefer, förtroendevalda och ansvariga på ett bra sätt genom bland annat Tillväxtenheten och via Chefsdagar. Resultatet visar dock att information inte når medarbetare på ett tillfredställande sätt, utan ofta stannar vid cheferna. På så sätt sker inte implementering genom hela den kommunala organisationen utan är bristfällig nedåt i enheterna.

The people of Sweden have a long history of being engaged in sport organizations. Recently though, a decline of participation in sport organizations has been detected. The Swedish society has evolved immensely lately and with it new marketing techniques, new communication tools and new values have seen the light of day. The thesis of this study is to examine how non-profit sport organizations function in the areas of organizational culture, internal communication, consumer surplus and branding. The theories have been selected to provide background knowledge in the different functioning areas of an organization and to see how they cooperate in order to make marketing efforts more effective. The primary data has been collected with the use of semi structured interviews with representatives from the participating organizations. Additional primary data has been collected in the form of observations of published digital posts from the organizations communicational channels, to complement the data received in the interviews. The result shows that the principles of non-profit sports organizations are outdated and therefore differs from the rest of the society. The prevailing culture is one whom focuses primary on performance. This is reflected in their communication where the digital communication is somewhat neglected whilst the verbal forms of communication are highly developed. The only area where the involvement of members is coherent is in the context of performance.

Title: Change Communication within organizations – How perceptions differ between managers and employees in an organizational change Author: Emma Ender & Fanny Tesch Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: The purpose of this thesis was to study and compare different perceptions of change communication between managers and employees within two smaller organizations. We wanted to examine how the communication process within the change was carried out. We also aimed to compare the results with change communication models of Johansson & Heide (2008) and Lewin (1951), and also existing concepts, to see if our result differed from earlier research. Our key questions to answer were: How do managers communicate a change to the employees in two smaller companies? How do the managers think that the employees perceive the information about the change? How do the employees perceive the information about the change? How does change models from previous research correspond to, or differ from the change process? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of twelve interviews with both managers and employees at two small companies. Main results: The main results shows that communicating a change is complex, and that it is difficult to create models and theories for the phenomenon, as each change is unique. The main results further show that employees and managers have different views regarding change communication. The managers believe the change communication turned out well while the employees required more information afterwards. Although some of the employees already knew about the change there was a small spread of rumours and anxiety among the employees over all. The managers thought a few of the employees might have sensed that something was going to happen. Number of pages: 55 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: Communication, Internal communication, Change Communication, Change, Organizational Change, Perception, managers, employees.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen. Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory. Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete. Ytterligare ett förslag är att studera effekterna av det interna varumärkesarbetet utifrån de anställdas perspektiv då tidigare forskning tyder på att de anställda kan uppfatta varumärket på olika sätt. Uppsatsens bidrag: Då det saknas empiriska studier rörande internt varumärkesarbete anser vi att vårt bidrag med denna studie är at vi har skapat förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag kommunicerar företagsidentiteten internt inom organisationen. Vi har heller inte funnit någon tidigare studie som inriktat sig på det interna varumärkesarbetet enbart inom fastighetsmäklarföretag och anser därför att vi har bidragit med kunskap till denna bransch. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how management in service companies work practically with the internal communication of the company's core values, vision and culture of the entire organization. Method: Empirical data were collected through interviews and therefore subject to the qualitative approach. Semi-structured interviews have been conducted on four different real estate brokerage firms. The collected data is then analyzed by an abductive method of analysis inspired by A well grounded theory. Result & Conclusions: The results from this study shows that it’s mainly about getting the organization to live the corporate identity in the everyday life. In order to succeed with this, companies is using different communication channels, training programs and inspirational activities, thus lectures and competitions. It is also important that the management appears admirably, and that the message of the brand is imbued in all corporate activities. Suggestions for future research: We suggest that future studies can be dedicated to how corporate brands monitoring its internal branding. Another proposal is to study the effects of internal brand building based on employees' perspective, as previous research indicates that employees may perceive the brand in different ways.Contribution of the thesis: Since there is no empirical studies related to internal branding, we believe that our contribution of this study is that we have created an understanding of how management in service companies communicates corporate identity internally within the organization. We have neither found any previous study that focused on the internal branding work exclusively in the real estate brokerage firm, and therefore believe that we have contributed knowledge to this industry.

Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy. The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests. All interview respondents managed to unite their loyal mission with an employee perspective in their work. We found that the communication practitioners in our study worked unconsciously for organizational democracy. We have been able to draw this conclusion from the respondents’ discussions of how they work with democratic conditions such as transparency, freedom of speech and values within the organization. However, they lack understanding of organizational democracy as a concept or process. The respondents did not feel that they were responsible for enabling democratic conditions such as participation and dialogue, but rather that they should set the tone for the organization's communication and provide guidelines for communication environment and language. The democratic conditions that the respondents were working with are cultural norms and values that they carry with them in their work. We therefore argue that the practitioners’ work is very much influenced by Sweden's democratic form of government and the society in which the organization operates. / Organisatorisk demokrati har varit ett populärt forskningsområde de senaste decennierna men implementeringen i verkliga organisationer går långsamt (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unterrainer & Seyr, 2013). Flera forskare (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argumenterar för att kommunikatörer har en nyckelroll i demokratiska processer och eftersom kommunikatörers uppdrag är under ständig förändring finns få moderna studier. Syftet med denna studie är att belysa hur kommunikatörer i privata respektive offentliga organisationer upplever sitt uppdrag i arbetet med internkommunikation och i vilken mån de är medvetna om samt arbetar med intern organisatorisk demokrati. Kommunikatörerna som vi intervjuat hade en stark upplevelse av att de är en stödfunktion för verksamheten och organisationsledningen. Ur studiens resultat framgår det tydligt av deras uttalanden att kommunikatörerna är mycket lojala mot sin arbetsgivare och den organisation som de arbetar för. De är därför inte neutrala i sitt yrkesuppdrag utan argumenterar för att deras uppgift är att representera ledningens intressen. Alla intervjurespondenter lyckas dock förena sitt lojala uppdrag med ett medarbetarperspektiv i sitt arbete. Vi fann att kommunikatörerna i vår studie arbetar omedvetet för en organisatorisk demokrati. Denna slutsats har vi kunnat dra då respondenterna diskuterar hur de arbetar med demokratiska förutsättningar så som transparens, yttrandefrihet och värderingar internt. De har dock bristande kunskap om organisatorisk demokrati som begrepp eller process. Respondenterna upplevde inte att de ansvarar för att möjliggöra demokratiska förutsättningar som delaktighet och dialog, men att de bör sätta ton för organisationens kommunikation och skapa riktlinjer för kommunikationsmiljö och språkbruk. De demokratiska förutsättningarna som respondenterna arbetar med är istället kulturella normer och värderingar som de bär med sig i sitt arbete. Vi argumenterar därför för att kommunikatörernas arbete i allra högsta grad påverkas av Sveriges demokratiska statsskick och det samhälle som organisationen verkar inom.

Communication is something that all individuals depend on and has a major impact on employee job satisfaction. When it comes down to communication, it is one of the most important things that connects people. Without communication companies can't function properly, but through its use there can be a motivating effect for the company’s employees. Even though a large part of the working day consists of conversing, within a company this can often be difficult to manage. An organization uses several different internal communication channels, such as Face-to-Face, computers, phones and TV. There are several ways that these internal channels of communication can move through the company. It can be from the managers of the company to employee, referred to as downward communication. It can also move from employee to manager, this is referred as upward communication and there is internal conversing between two employees which is called horizontally oriented communication. The employee's job satisfaction is very individual and there are different things that can affect one's happiness at work. The way in which employee satisfaction can be measured by one famous researcher's two-factor theory. Herzberg reported this theory for the first time in the mid-20th century and it has influenced several types of organizations around the world. The theory that two types of factors affects an employee's satisfaction, are hygiene factors and motivational factors. The factors that affects a person is individual, nevertheless there are some factors that are in the forefront during this research and they are relatively similar to all research subjects. There were nine subjects, who have participated in this qualitative study, they come from the same public organization but they come from different departments. Their answers came from semi-structured interviews, where all research subjects will be completely anonymous. Within the answers there is one factor that is significantly more influenced that addresses both internal communication and job satisfaction. / Kommunikation är något som alla individer är beroende av och det är kommunikation som knyter oss samman. Organisationer kan inte klara sig utan kommunikation och kommunikation kan ha en motiverande effekt för en organisations medarbetare. Kommunikation inom den offentliga organisationen kan vara svår att hantera även om större delar av arbetsdagen består av kommunikation. En organisation kan använda flera olika interna kommunikationskanaler exempelvis personliga kontakter, datorer, telefoner och tv. Det finns flera vägar som den interna kommunikationen kan röra sig via, det kan var från chef till medarbetare (nedåtriktad). Den kan även röra sig från medarbetare till chef (uppåtriktad) och det finns intern kommunikation som rör sig mellan medarbetarna, vilket kallas för horisontell kommunikation. Medarbetarnas arbetstillfredsställelse är individuell och finns olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen. Medarbetarnas arbetstillfredsställelse kan mätas med hjälp av Herzberg tvåfaktorsteori. Herzberg redovisade sin teori i mitten av 1900-talet och den har påverkat flera typer av organisationer runt om i världen. Teorin har två typer av faktorer som kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse, dessa faktorer är hygien- och motivationsfaktorer. Den faktor som påverkar individen mest är som sagt individuell, men det finns några faktorer som står i framkant under denna undersökning och är relativt lika hos alla respondenter. Nio respondenter har deltagit i denna kvalitativa undersökning, de kommer från samma offentliga organisation men från olika avdelningar. Svaren arbetades fram genom semistrukturerade intervjuer där alla respondenter är helt anonyma. Inom svaren finns det en faktor som är betydligt mer påverkade som behandlar både intern kommunikation och arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: I dagens samhälle blir hållbarhet allt viktigare, vilket innebär att företag måste ta ett större ansvar när det kommer till hållbarhet. Det har i tidigare forskning inte framkommit hur e-handelsföretag i Sverige kan kommunicera hållbarhet med kund och stat. Genom intern och extern kommunikation vill vi undersöka hur den kommunikationen kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. Forskningsfrågor: Hur kommunicerar företagen sitt hållbarhetsarbete internt? Hur kommunicerar företagen och staten med varandra vid olika förändringar? Hur sker kommunikationen av hållbarhet mellan företagen och kund? Hur reagerar företagen strategiskt på den externa kommunikationen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och analysera hur intern och extern kommunikation kan bidra till e-handelsföretags strategiska hållbarhetsarbete genom att jämföra två företag. Slutsats: Resultatet av studien visar att intern och extern kommunikation bidrar till företags strategiska hållbarhetsarbete. Det är viktigt för företag att ha en tvåvägskommunikation med staten, för att på så sätt hålla sig uppdaterad om nya lagar eller förordningar införs. Att använda kommunikationskanaler för att kommunicera företags hållbarhet till kund samt att lyssna på kunders efterfrågan är ytterligare en slutsats om företags externa kommunikation. Vidare bidrar den interna kommunikationen till företags strategiska arbete, genom att ha bra hållbarhetsrutiner och processer så kan företag snabbt reagera på det som kommuniceras externt. Kunskapsbidrag: Genom att belysa vilken roll den interna och externa kommunikationen har och hur viktigt det är att kommunicera med sina externa intressenter bidrar studien till en ökad förståelse hur intern och extern kommunikation kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. / Background: Today, sustainability is of more importance, which means that companies must take a bigger responsibility when it comes to sustainability. In previous research, no one has studied how Swedish e-commerce can communicate sustainability to customers and government. Through internal and external communication, we want to examine how this type of communication, can contribute to a corporate strategic sustainability work. Research questions: How do the company communicate sustainability internally? How do the company communicate with the government when it comes to changes? How do the company communicate sustainability with customer? How does the company react strategically on external communication? Aim: The aim of this study is to understand and analyze how internal and external communication can contribute to corporation´s strategic sustainability work by comparing two companies. Conclusion: The result of the research shows that internal and external communication contributes to corporate strategic sustainability work. It is important for companies to have a two-way communication with the government, in order to be updated if new laws or regulations are introduced. Using communication channels to communicate corporate sustainability work to customers as well as listening to customer demand, is another conclusion regarding corporate external communication. Furthermore, internal communication contributes to corporate strategic sustainable work, by having good sustainability routines and processes, can companies quickly respond to what is communicated externally. Research contributions: By highlighting the role of internal and external communication and the importance of communicating with its external stakeholders, the study contributes to an increased understanding of how internal and external communication can contribute to a corporation´s strategic sustainability work.

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.

Denna uppsats grundar sig på vetskapen om att stora internationella företag har uttryckta strategier för att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig också på ett uppdrag av IKEA. Syftet är att utveckla en prototyp för ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan stödja internationella medarbetarmobilitetsprocesser. Vidare är syftet att hitta förutsättningar för god praxis kring internationell medarbetarmobilitet. Uppsatsen innehåller empiriska studier vid IKEA, Ericsson och Alteams Group. Tillsammans med våra teoristudier använder vi de empiriska resultaten för att diskutera kring hur företag kan använda gemensamma informationssystem för att stödja medarbetarmobilitetsprocesser. En prototyp för lagrings- och presentationsskikt av ett gemensamt informationssystem utvecklas åt IKEA. / This paper based on the knowledge of that big international companies have strategies for mobilizing co-workers, crossing nation borders. It is also based on an assignment from IKEA. The purpose is to develop a prototype for a central computerized information system, which can support the process of mobilizing co-workers internationally. Furthermore the purpose is to find ways to create conditions for good praxis in international mobility of co-workers. Our empirical work includes studies at IKEA, Ericsson and Alteams Group. We use the results from the empirical study together with our theoretical studies to discuss how companies can use central computerized information systems to support the process of mobilizing co-workers. We also develop a prototype of a central computerized information system for IKEA.

I takt med att den svenska modemarknaden fortsätter att öka, ökar även konkurrensen inom branschen, företagen emellan. Det ligger därav i modeföretagens intresse att representera ett konkurrensstarkt modevarumärke som urskiljer sig från sina konkurrenter. Att sedan lyckas förmedla sitt modevarumärke genom företaget via sina butiker är även det av essentiell betydelse. Syftet med detta examensarbetet är att undersöka hur modeföretag arbetar med varumärkesbyggande via sina egna fysiska butiker. För att konkretisera vår studie har vi tagit hjälp av fyra svenska etablerade företag för intervjuer. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer, en butikschef och en representant från marknadsavdelningen på samtliga företag. Dessa intervjuer har vi sedan ställt i relation med tidigare forskning  och annan relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar på att vid skapandet av ett modevarumärke är det av stor betydelse att vara tydlig med sin varumärkesprofil redan från start. Vidare framkom det att butikspersonalen och butikens utseende båda har stor påverkan på hur varumärket förmedlas i butik. Avslutningsvis har det uppmärksammats att personen som lägger grunden för butikens utseende, den så kallade visual merchandisern, bär ett stort ansvar för att varumärkesprofilen förmedlas och kommuniceras på rätt sätt från marknadsavdelningen ut till den fysiska butiken. / As the Swedish fashion industry continuously grows, competition between the companies within the industry rise. It is in the interests of fashion companies to represent a strong competitive fashion brand that distinguishes itself from its competitors. To then convey their fashion brand through the company via their stores is also crucial. The purpose of this study is to investigate how fashion companies work with brand building through their own physical stores. To concretize our study, we have interviewed representatives from four Swedish established companies. In total, we have carried out eight interviews, a store manager and a representative from the marketing department from all companies. The interviews have been analyzed and reviewed in relation to previous research and other relevant literature within the subject. The result shows that when building a fashion brand it is of great importance to be distinct with the brand profile already from the start. Furthermore, it was found that the store staff as well as the shop’s layout both have a big influence on how the brand is being conveyed in the shop. In conclusion it has been recognized that the person who is responsible for the shop’s layout, the so called visual merchandiser, has a major responsibility in properly communicating the brand profile from the marketing department to the physical store.